Pressmeddelande

Finländarnas genomsnittliga månadspension steg med nästan 50 euro år 2020. Reellt har pensionen ökat med drygt 200 euro på ett årtionde. Var tredje har ändå mindre än 1 250 euro i månaden i pension. I mer än hälften av kommunerna är redan mer än 40 procent av befolkningen över 16 år pensionstagare.

De nya partiella ålderspensionernas antal ökade endast litet under undantagsåret. I slutet av året fick 29 000 personer partiell ålderspension. Av dem har en dryg tredjedel minskat på arbete, framgår det av Pensionsskyddscentralens statistik.

Under år 2020 gick finländarna i arbetspension fem månader senare än året innan. I snitt går man i pension som 61,9-åring. I ålderspension gick 42 000 personer, vilket är något färre än året innan. Den fortsatta tiden i arbetslivet ökade de äldres sysselsättningsgrad till rekordhöjder.

Dödlighetsutvecklingen påverkar pensionskalkylernas resultat betydligt. Enligt Eurostats befolkningsprognos krymper skillnaderna i förväntad livslängd mellan EU-länderna på lång sikt. Den förväntade livslängden i Finland väntas öka långsammare än enligt Statistikcentralens prognos. En sådan utveckling skulle medföra att pensionsåldern höjs långsammare och pensionsförmånerna blir bättre än enligt de nationella antagandena.

En majoritet av de unga i åldersgruppen 18–22 år arbetar. Samtidigt tjänar de in början till sin pension. Var tionde i åldern 18–22 har tjänat in nära 120 euro i pension för förvärvsinkomster. Uppgifterna framgår av en ny undersökning som Pensionsskyddscentralen (PSC) gjort.

Med hjälp av den nya räknaren går det att uppskatta den partiella ålderspensionen och kontrollera dess inverkan på senare ålderspension. Med räknaren som publicerats på Arbetspension.fi går det att få en bild av hur de egna valen inverkar på pensionen.

Får man ett bättre pensionsskydd genom att placera själv än genom arbetspensionsförsäkringen? Frågan diskuteras av ekonomiexperten Martin Paasi från Nordnet, placeraren Merja Mähkä och avdelningschef Ismo Risku från Pensionsskyddscentralen. Mötet leds av Ylioppilaslehtis chefredaktör Tuija Siltamäki.

Finländare är oroliga för hur i synnerhet pensionärer med låga inkomster klarar sig. Många bekymrar sig också över tillgången till vårdtjänster till rimliga priser och inkomstskillnaderna mellan pensionärer. Kvinnor oroar sig oftare över pensionen än män, visar en ny undersökning från Pensionsskyddscentralen (PSC).

Varför är det just unga kvinnor som blir deprimerade i dessa tider och vad borde man göra åt saken? Frågan diskuteras av Sami Pirkola, professor i socialpsykiatri vid Tammerfors universitet, Sanni Lehtinen, ordförande för Nyyti ry, och Noora Järnefelt, specialforskare vid Pensionsskyddscentralen. Mötet leds av Ylioppilaslehtis chefredaktör Tuija Siltamäki.

Finländarnas arbetspensionsförsäkrade inkomst varierar tydligt efter ålder och kön. De lägsta lönerna har kvinnor i början av arbetslivet och de högsta har män i 40 års ålder. Familjebildning ser ut att inverka i synnerhet på kvinnors löneutveckling.