Pressmeddelande

Finländarna förlänger tiden i arbetslivet snabbare än beräknat. I fjol inleddes arbetspensionen i genomsnitt vid 63,1 års ålder. Målet för 2025 har redan uppnåtts och passerats med mer än ett halvår.

Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar stärker den nya föreslagna pensionsreformen finansieringen av pensionerna. Beträffande avgiftsnivån uppskattas reformhelheten ha en effekt som sänker ArPL-avgiften med ca 1,5 procentenheter i genomsnitt. Aktievikten ökar, vilket enligt utgångsantagandet ökar arbetspensionstillgångarna. Åldersgränserna och sättet att bestämma pensionerna ändras inte och pensionsavgiften stannar på nuvarande nivå till år 2030.

Arbetslivspension som infördes i pensionsreformen år 2017 verkar fungera som planerat: som specialpension för personer som arbetat länge i tunga arbeten. Pensionsskyddscentralens (PSC) forskning visar att de som får arbetslivspension i genomsnitt har arbetat 44 år vid 63 års ålder och utsatts för fysisk ansträngning under arbetslivet.

Den totala arbetslivslängden ökar ganska långsamt. En majoritet av finländarna arbetar längre än förr, men en del rentav mindre än tidigare, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.

I decembernumret av tidskriften Arbetspension diskuteras relationen mellan staten och arbetspensionssystemet. Tre ekonomivetare talar om arbetspensionsfondernas roll som balanserare av de offentliga finanserna.

Löntagarnas medianinkomst var i fjol 3 105 euro i månaden, en ökning med 4,1 procent från året innan. Medianinkomsten för män var över 3 400 euro och för kvinnor över 2 800 euro, framgår det av Pensionsskyddscentralens (PSC) färska lönestatistik över arbetspensionsförsäkrade.

Antalet närståendevårdare i arbetsför ålder har ökat med cirka 60 procent åren 2005–2023. Närståendevårdarnas yrkesbanor och inkomster har för första gången undersökts i större omfattning. Enligt Pensionsskyddscentralens undersökning befinner de sig i en svagare ställning på arbetsmarknaden än den övriga befolkningen redan innan närståendevården officiellt börjar.

Största delen av ålderspensionärerna ansåg att det var lätt att klara sig ekonomiskt, framgår det av Pensionsskyddscentralens enkätundersökning, som har följt samma svarare åren 2017, 2020 och 2023. Ändå upplevde ungefär var tionde ekonomiska svårigheter under alla år då enkäten gjorts, vilket tyder på att svårigheterna är långvariga.

Finlands pensionssystem rankades som sjunde i den internationella jämförelsen Mercer CFA Institute Global Pension Index. Finlands placering sjönk ett steg från året innan. I fråga om tillförlitligheten hos pensionssystemets förvaltning anses Finland ändå fortfarande vara bäst i jämförelsen.

Nästan hälften av pensionärsparen har meningsskiljaktigheter om penningärenden. Motstridigheter finns oftare hos dem som nyligen pensionerats än hos äldre pensionärer. De finns oftare hos de par som upplever ekonomisk knapphet. Finländska pensionärspars meningsskiljaktigheter om penningärenden har studerats för första gången i en forskningsartikel som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.