Nyhet

En ny åldersklass, de födda år 1961, uppnår sin lägsta arbetspensionsålder från och med slutet av år 2025. Lägsta åldern för partiell förtida ålderspension höjs till 62 år. Arbetspensionerna höjs med en dryg procent. Närmare information om pensionsreformens innehåll kommer att finnas att tillgå.

Höjningen av pensionsåldern har klart senarelagt pensionsövergångarna och avslutandet av arbetet. Den har bland annat höjt sysselsättningsgraden för 63-åringar till nära 60 procent. Före 2017 års pensionsreform var sysselsättningsgraden 34 procent.

Utvecklingen av arbetslivslängden ser måttlig ut när den granskas med Pensionsskyddscentralens (PSC) nya mätare som baserar sig på förhållandet mellan tiden i arbetskraften och förväntad livslängd. Beslutet om beräkningen av arbetslivskvoten fattades i samband med pensionsreformen 2017.

Det pågående gemensamma it-systemprojektet inom arbetspensionsbranschen förnyar de nuvarande systemen för försäkring och beräkning. I Vala-projektet sträcker sig effekterna av förnyelserna till den mest centrala delen av de verkställande tjänsterna för arbetspensioner, nämligen intjäningsregistret. Arbetspensionsbranschens arkitekturgrupp stöder den teknologiska förnyelsen.

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för år 2025 med en förordning. Koefficienten minskar begynnande pensioner med 5,2 procent, vilket är mindre än året innan.

Arbetspensionerna har en enorm betydelse för samhällsekonomin och medborgarnas inkomster. Men värdet av de intjänade arbetspensionerna överstiger arbetspensionstillgångarna mångfaldigt. För att pensionerna ska kunna tryggas måste systemet tidvis förnyas. Pensionernas värde är också känsligt för den antagna räntan.

Arbetspensionsindex höjer arbetspensionerna nästa år med 1,31 procent. Lönekoefficienten höjs med 2,19 procent. Indexjusteringarna har varit undantagsvis stora de två senaste åren. Nu håller vi på att återvända till tiden av måttliga höjningar.

Arbetsprövning är ett ändamålsenligt sätt att främja återgång i arbete i vissa situationer efter sjukdom eller olycksfall. Korta arbetsprövningar räcker dock ofta inte ensamma för att säkerställa återgången i arbete. För att kunna bedöma hur arbetspensionsrehabiliteringen lyckas borde rehabiliteringsklienterna följas upp tillräckligt länge och rehabiliteringens innehåll beaktas. Det här framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.

Förlängningen av den förväntade arbetslivslängden har i Finland stannat av vid 2008 års finanskris. Sysselsättningen har under de senaste årtiondena ökat hos dem äldre än 50 år, men hos de yngre åldersklasserna har utvecklingen varit svagare. Längden på den förväntade arbetslivslängden varierar dessutom enligt den socioekonomiska ställningen, framgår det i en underökning från Helsingfors universitet och Arbetshälsoinstitutet.

Höjningen av pensionsåldern enligt det som överenskoms vid pensionsreformen år 2017 har ökat sysselsättningen klart mer bland arbetstagare och företagare än bland högre tjänstemän. Nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen har studerat vilka effekter höjningen av pensionsåldern har haft bland dem som är födda åren 1954–1957.