Nyhet

Det pågående gemensamma it-systemprojektet inom arbetspensionsbranschen förnyar de nuvarande systemen för försäkring och beräkning. I Vala-projektet sträcker sig effekterna av förnyelserna till den mest centrala delen av de verkställande tjänsterna för arbetspensioner, nämligen intjäningsregistret. Arbetspensionsbranschens arkitekturgrupp stöder den teknologiska förnyelsen.

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt livslängdskoefficienten för år 2025 med en förordning. Koefficienten minskar begynnande pensioner med 5,2 procent, vilket är mindre än året innan.

Arbetspensionerna har en enorm betydelse för samhällsekonomin och medborgarnas inkomster. Men värdet av de intjänade arbetspensionerna överstiger arbetspensionstillgångarna mångfaldigt. För att pensionerna ska kunna tryggas måste systemet tidvis förnyas. Pensionernas värde är också känsligt för den antagna räntan.

Arbetspensionsindex höjer arbetspensionerna nästa år med 1,31 procent. Lönekoefficienten höjs med 2,19 procent. Indexjusteringarna har varit undantagsvis stora de två senaste åren. Nu håller vi på att återvända till tiden av måttliga höjningar.

Arbetsprövning är ett ändamålsenligt sätt att främja återgång i arbete i vissa situationer efter sjukdom eller olycksfall. Korta arbetsprövningar räcker dock ofta inte ensamma för att säkerställa återgången i arbete. För att kunna bedöma hur arbetspensionsrehabiliteringen lyckas borde rehabiliteringsklienterna följas upp tillräckligt länge och rehabiliteringens innehåll beaktas. Det här framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) nya undersökning.

Förlängningen av den förväntade arbetslivslängden har i Finland stannat av vid 2008 års finanskris. Sysselsättningen har under de senaste årtiondena ökat hos dem äldre än 50 år, men hos de yngre åldersklasserna har utvecklingen varit svagare. Längden på den förväntade arbetslivslängden varierar dessutom enligt den socioekonomiska ställningen, framgår det i en underökning från Helsingfors universitet och Arbetshälsoinstitutet.

Höjningen av pensionsåldern enligt det som överenskoms vid pensionsreformen år 2017 har ökat sysselsättningen klart mer bland arbetstagare och företagare än bland högre tjänstemän. Nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen har studerat vilka effekter höjningen av pensionsåldern har haft bland dem som är födda åren 1954–1957.

Arbetsmarknadens centralorganisationer har behandlat ett förslag till arbetspensionsförsäkringsavgiften inom den privata sektorn för år 2025. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer grunderna för arbetspensionsförsäkringsavgiften på ansökan av arbetspensionsförsäkringsbolagen.

År 2023 inledde nästan 25 000 FöPL-försäkrade företagare sin verksamhet. Nya företagares arbetsinkomst var 18 800 euro om året i genomsnitt. Största delen av arbetsinkomsterna har fastställts till ett belopp som ligger inom marginalen för den rekommendation till arbetsinkomst som beräkningstjänsten ger.

Redan över en miljon finländare hade tjänat in pensionsförmån som är jämförbar med arbetspension vid utgången av år 2021. På lång sikt innebär det här betydande kostnader för skattebetalarna, konstateras det i en forskningsartikel som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.