Arbetspensionstagare i Finland

Arbetspensionstagare i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionstagare i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av arbetspensionstagarna i Finland.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala uppgifterna om alla arbetspensionstagare i Finland, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften.

Klassificeringar

Privat och offentlig sektor, pensionsslag, kön och ålder, pensionens storlek, sjukdomsklassificering ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, bosättningsland

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om arbetspensionstagare, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften grundar sig på uppgifter i pensionsregistret. I pensionsregistret sparas uppgifterna om arbetspensionsanstalternas pensionsbeslut.

Uppgifterna om regionerna grundar sig på FPA:s befolkningsuppgifter. De kompletteras med uppgifter som arbetspensionsanstalterna meddelat om källskattepliktiga arbetspensioner som betalats till utlandet.

Uppdateringsintervall

En snävare statistik om arbetspensionstagarna utkommer en gång i månaden och den mera omfattande statistikpublikationen Arbetspensionstagare i Finland en gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Månadsstatistiken utkommer i mitten av den följande månaden och årsstatistiken utkommer på hösten det följande året. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 1996. Åren 2005–2013 var statistikens namn Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland.

Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, ålderspension, invalidpension, sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, partiell ålderspension, pensionering

Arbetspensionstagare

Pensionstagare med pension som grundar sig på egen yrkesbana är de som den sista dagen under statistikåret får ålders- eller sjukpension enligt arbetspensionssystemet, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension eller partiell förtida ålderspension. Samtliga pensionstagare inbegriper utöver dessa också dem som får familjepension. Arbetspension kan betalas samtidigt enligt både flera pensionslagar och i form av flera pensionsslag.

Arbetspensionsutgift

Arbetspensionsutgiften innehåller de lagstadgade pensioner inom den privata och den offentliga sektorn samt av arbetsgivaren bekostade frivilliga registrerade tilläggspensioner som betalats under statistikåret, men inte pensioner som betalats enligt gamla kommunala pensionsstadgor.

Bosättningskommun, bosättningsland, landskap

En persons bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret.

Bosättningsländerna klassificeras enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Landskapen indelas enligt den regionklassificering som är i kraft vid utgången av statistikåret.

Huvudsaklig orsak till arbetsoförmåga

Med huvudsaklig orsak till arbetsoförmågan avses den sjukdom som huvudsakligen utgör grunden för pensionen. Even om arbetsoförmågan ibland kan förorsakas utöver den huvudsakliga sjukdomen av någon betydande ytterligare sjukdom, grundar statistiken endast på klassificering av den huvudsakliga sjukdomen.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Klassificeringen görs i första hand enligt den nya sjukdomsklassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen.

Nypensionerade med arbetspension

Som nypensionerade med pension som grundar sig på egen yrkesbana är personer som under statistikåret har börjat få pension som grundar sig på egen yrkesbana (ålders-, sjuk-  eller specialpension för lantbruksföretagare). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått någon av de ovan nämnda pensionerna åtminstone på två år.

En sektorspecifik granskning görs alltid utgående från sektorn i fråga. Om en person har gått i pension från den ena sektorn redan före statistikåret och går under statistikåret i pension från den andra sektorn, blir han eller hon bokförd under statistikåret endast i den sistnämnda sektorn siffror, inte längre i siffrorna över samtliga nypensionerade. Det betyder alltså att en person bokförs i siffrorna över hela arbetspensionssystemet endast under det kalenderår då den första pensionen börjar. De sektorvisa siffrorna i tabellerna är alltså inte adderbara.

Nypensionerade med ålderspension är personer vilkas ålderspension började under statistikåret och som inte har fått egen pension av något slag på minst två år. I fråga om sjukpensioner och specialpensioner för lantbruksföretagare förutsätts att personerna inte har fått pension av samma pensionsslag på åtminstone två år. I fråga om de olika underkategorierna av sjukpension förutsätts att personen inte har fått sjukpension av något slag på två år.

De som gått i deltidspension räknas inte med till siffrorna om alla nypensionerade med arbetspension. Deltidspensionstagarna tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan pension som grundar sig på egen yrkesbana, oftast ålderspension.

Det pensionslag som introducerades år 2017, partiell förtida ålderspension, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som har börjat få en partiell förtida ålderspension betraktas således inte som pensionerade.

Oavlönad period

En tidsperiod under vilken en person får en social förmån på basis av vilken personen tjänar in pension. Oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning.

Pensionens storlek

Alla penningbelopp i statistiken är pensionernas månatliga bruttobelopp. Arbetspensionen kan minska på grund av samordning, om personen får ersättningar enligt lagar som stiftats med tanke på särskilda risker (trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag, lag om skada ådragen i militärtjänst). Dessa pensioner dras av från den intjänade arbetspensionen. Dessa ersättningar kan vara så stora att det endast litet eller inget alls av arbetspensionen återstår att betala.

Arbetspensionstagares och nypensionerades arbetspension inkluderar eurobeloppen av samtliga pensioner som grundar sig på egen yrkesbana och som betalades i slutet av året inom båda sektorerna. I pensionen ingår eurobeloppen av både grundpensioner och registrerade tilläggspensioner. Om en pension som har betalats till en person som gått i pension under statistikåret har hunnit upphöra före statistikårets utgång, statistikförs som pensionens belopp den pension som betalades när pensionen upphörde.

Deltidspensionstagare får inte samtidigt någon annan pension som grundar sig på deras egen yrkesbana, varför deltidspensionstagares och nya deltidspensionstagares arbetspension endast inbegriper deltidspensionens eurobelopp.

Den totala arbetspensionen inkluderar utöver de ovan nämnda även pensionstagarens eventuella familjepension. Den totala arbetspensionen beräknas inte för nypensionerade.

De genomsnittliga arbetspensionerna och totala arbetspensionerna är pensionernas aritmetiska medelvärden. I tabellerna 5 och 16 visas också medianpensionen. Medianpensionen är den pension som representerar den mittersta observationen i materialet, dvs. hälften av pensionstagarna får en större och hälften en mindre pension än medianpensionen.

Pensionssektor

Arbetspensionstagare räknas alltid med i den sektor där de får åtminstone en pension som är med i studien. Om en person får pension inom båda sektorerna, bokförs han eller hon i siffrorna om båda sektorerna, men upptas endast en gång i siffrorna om hela arbetspensionssystemet.

Nypensionerade bokförs i de sektorvisa siffrorna, om personen går i pension inom den sektorn under statistikåret. I siffrorna om hela arbetspensionssystemet bokförs en person endast under det statistikår då den första pensionen börjar.

Avgöranden om sjukpension bokförs på den sektor som den anstalt som träffat avgörandet hör till. Avgörandet träffas av den sista pensionsanstalten, dvs. den som ansvarar för det huvudsakliga pensionsskyddet. I regel är det bara en pensionsanstalt som träffar avgörandet. Endast i fall av två samtidiga anställningar kan ett avgörande som gäller en ansökan bokföras på båda sektorerna.

Arbetspensionsförsäkrade bokförs alltid i siffrorna om den sektor inom vilken personen arbetar (och/eller får pension). Om en person arbetar (och/eller får pension) inom båda sektorerna, blir han eller hon bokförd i båda sektorernas siffror.

Pensionsslag

Pensionsslag inom arbetspensionssystemet är ålders- och sjukspensioner, specialpensioner för lantbruksföretagare, deltidspensioner, partiella ålderspensioner och familjepensioner. Pensionsslagens innehåll (bl.a. grunder för beviljande och åldersgränser) under statistikåret presenteras utförligare i kapitlet 1.3 Pensionsförmåner i publikationen om respektive statistikår.

Sjukpensionsfrekvensen

Andelen som sjukpensionerats under året i promille av den arbetspensionsförsäkrade befolkningen.

Sjukpensionsfrekvensen beräknas både som åldersstandardiserad och icke-åldersstandardiserad. I åldersstandardiseringen används som standardbefolkning antingen antalet arbetspensionsförsäkrade år 2012 eller det senaste statistikåret. Med standardiseringen avlägsnas inverkan av ändringen av befolkningens åldersstruktur på sjukpensionsfrekvensen.

I statistiken används den ålder som personen har i slutet av statistikåret.

Sjukpensionerna inkluderar egentliga sjukpensioner, arbetslivspensioner från och med år 2018 samt individuella förtidspensioner till och med år 2012.

Före år 2018 beviljades sjukpensioner endast till dem yngre än 63 år. Därför har sjukpensionsfrekvenserna redovisats för olika åldersgrupper, men den mest jämförbara åldersgruppen på lång sikt är 25–62-åringarna. I och med att åldersgränsen för ålderspension fortsätter att stiga beviljas sjukpensioner till allt äldre, och statistikens åldersklassificering kommer således att behöva ändras i fortsättningen.

Överenskommelse om social trygghet

En överenskommelse mellan två länder genom vilken den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan dessa länder regleras.

Finland har överenskommelser om social trygghet med Australien, Chile, Indien, Israel, Kanada, Kina, Sydkorea, Quebec och USA.

Ålder

I tabellerna om nya arbetspensionstagare anges åldern när pensionen börjar. I de övriga tabellerna anges åldern vid statistikårets slut.

Medelåldern är det aritmetiska medelvärdet av personernas ålder. För arbetspensionstagare beräknas den utgående från åldern vid statistikårets slut och för nya arbetspensionstagare utgående från åldern när pensionen börjar.

Medianåldern är den mellersta observerade åldern i materialet.

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen

1.2 Organisationsenhet

Planeringsavdelning

1.3 Kontaktpersonens namn

Joonas Hautamäki
Jari Kannisto

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
Kontaktformulär till statistiktjänsten

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

26.6.2024

2.2 Senaste sändning av metadata

26.6.2024

2.3 Senaste uppdatering av metadata

26.6.2024

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Statistiken beskriver antal och medelpensioner av dem som får pension från Finlands arbetspensionssystem och dem som nypensionerats.

3.2 Klassificeringar

Privat och offentlig sektor, pensionsslag, pensionens storlek, pensionstagarens kön och ålder, sjukdomsklassificering ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.3 Sektorstäckning

3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Person/pensionstagare

3.6 Statistisk population

Personer som får pension från Finlands arbetspensionssystem.

3.7 Referensområde

Kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.8 Tidstäckning

Statistiken har getts ut sedan år 1996. I fråga om antalet arbetspensionstagare sträcker sig tidsserien till år 1981.

4. Måttenhet

Antalet personer.
Pensionens storlek: €/mån (bruttobelopp).
Befolkningsandel: %-andel av FPA:s socialförsäkrade befolkning.

Sjukpensionsfrekvensen: ‰ av den arbetspensionsförsäkrade befolkningen.

5. Referensperiod

För pensionstagarna den sista dagen i statistikmånaden och -året. För de nypensionerade kalendermånaden och -året.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde.

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)

6.2 Datautbyte

Statistikens uppgifter förmedlas årligen till THL för statistik till EU:s system för statistik över socialt skydd (ESSPROS).

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

8. Principer för offentliggörande

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Statistikens månadsuppgifter publiceras efter mitten av månaden i den månad som följer statistikmånaden.

Specialuppgifterna om sjukpensioner publiceras i mars.

Årsuppgifterna om arbetspensionstagare publiceras i mars.

Preliminära uppgifter on antalet nypensionerade med arbetspension publiceras i februari. De slutliga uppgifterna om nypensionerade publiceras i juni.

En skild publikation utkommer årligen på sommaren.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Arbetspensionstagare i Finland (Julkari).

Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Arbetspensionstagare i Finland: månadsstatistik
Arbetspensionstagare i Finland (Julkari)

10.3 Webbdatabas

Månadsstatistik över arbetspensionstagare (PxWeb)
Antalet arbetspensionstagare (PxWeb)
Antalet nypensionerade med arbetspension (PxWeb)
Storleken av arbetspensionstagares pension (PxWeb)
Storleken av nypensionerades arbetspension (PxWeb)
Sjukpensionsfrekvens (PxWeb)
Arbetspensionstagare bosatta utomlands (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralen kan plocka forskningsmaterial ur sina register för vetenskaplig forskning. Uppgifter överlåts i enlighet med offentlighetslagen och dataskyddslagen. Registermaterial utlämnas i regel inte för kommersiella ändamål. Den vetenskapliga undersökningen ska vara individualiserad.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål (Pdf)

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgångsuppgifterna är på individnivå, och på basis av dem betalas pensioner.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Uppgifterna plockas ur registren i början av året, och en del av de retroaktiva pensionsbesluten kan saknas från statistikmaterialet.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Statistikens månadsuppgifter publiceras efter mitten av månaden i den månad som följer statistikmånaden.

Årsuppgifterna blir klara i flera delar och publiceras efter kvalitetskontrollering i fem olika publiceringar.

Den första delen publiceras efter statistikåret i februari och den sista i juni.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

I statistiken används den regionklassificering som är gällande under statistikåret (kommuner, landskap, välfärdsområden).

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har getts ut sedan 1996 och dess tidsserier är i huvuddrag jämförbara från denna tidpunkt. I fråga om antalet arbetspensionstagare sträcker sig tidsserien till år 1981.

Åren 2005–2013 utkom statistiken under titeln Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland (Finlands officiella statistik). Från och med statistikåret 2014 ges statistiken ut som två separata statistikgrenar: Arbetspensionstagare i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

Innebörden av begreppet för nypensionerade med arbetspension ändrades år 1999. De som gått i deltidspension har efter det inte betraktats som pensionerade. De som har gått i deltidspension räknas med i siffrorna över de nypensionerade med arbetspension först när de börjar få någon annan pension på grundval av sin egen yrkesbana, oftast ålderspension.

Det pensionsslag som introducerades år 2017, partiell förtida ålderspension, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som har börjat få en partiell förtida ålderspension betraktas således inte som pensionerade.

Från och med statistikåret 2020 ingår familjepensioner (efterlevandepension och barnpension) med beloppet noll euro inte längre i årsstatistikens siffror. I månadsstatistiken gjordes motsvarande ändring från början av statistikåret 2021. Ändringen inverkade på siffrorna över antalet familjepensionstagare och på den genomsnittliga pensionens nivå.

På beloppet på den familjepension som ska betalas inverkar den efterlevande makens egen arbetspension (eller en kalkylerad intjänad arbetspension) samt förmåner enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen. När dessa beaktas kan det leda till att familjepensionen blir noll euro.

Statistiken ska tolkas med beaktande av ändringar som gjorts i arbetspensionslagstiftningen:
Ändringarna i pensionssystemet år för år.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp försvårar jämförelse med andra statistiker som gäller samma statistikområde.

Den här statistiken omfattar endast lagstadgade arbetspensioner, i vilka inte ingår t.ex. frivilliga tilläggspensionsförsäkringar.

15.3.1 Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

Uppgifterna om arbetspensionssystemet är i huvudsak enhetliga mellan månads- och årsstatistiken. På grund av de olika plockningstiderna av materialet kan en del av pensionsuppgifterna preciseras under årets lopp.

15.4 Samanvändbarhet – intern

Uppgifterna i statistiken är enhetliga med uppgifterna i Statistik över pensionstagarna i Finland som produceras gemensamt av PSC och FPA.

16. Kostnader och svarsbörda

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens medel.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens register.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

–

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

Administrativa register.

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

18.5 Behandling av uppgifter

Pensionsuppgifter på individnivå plockas ur pensionsregistret. Av dem bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.

Ändringarna i pensionssystemet år för år