Statistik över pensionstagarna i Finland

Statistik över pensionstagarna i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen och Folkpensionsanstalten
Statistikens webbsida: Samtliga pensionstagare
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av Finlands arbets- och folkpensionstagare.

Datainnehåll

Statistiken innehåller uppgifter om arbetspensions- och folkpensionstagare samt nypensionerade.

Uppgifter om pensionstagare bosatta i Finland och pensionstagare bosatta utomlands framställs separat.

Klassificeringar

Pensionssystem, pensionsslag, storleken på pensionen, pensionstagarens kön, ålder och nationalitet, bosättningsland; sjukdomsklassificeringen ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens och FPA:s register.

Uppdateringsintervall

En gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Uppgifterna för statistiken utkommer på våren följande år och för de nypensionerades del senare. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Uppgifterna i statistiken finns att få från och med år 1981. Statistiken har kompletterats med uppgifter om nypensionerade från och med år 2001.

Tidsserierna i statistiken är i huvuddrag jämförbara. Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, folkpension, ålderspension, sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, familjepension, nypensionerad

Begrepp

Pensionstagare

Pensionstagare är en person som får egen eller familjepension på statistikårets sista dag. En och samma person kan samtidigt få pension med stöd av flera pensionslagar och enligt flera pensionsslag.

Pensionstagare med egen pension omfattar alla som får ålderspension, partiell förtida ålderspension, sjukpension, arbetslöshetspension, deltidspension och specialpensioner för lantbruksföretagare.

Samtliga pensionstagare inbegriper dem som får egen pension och också dem som får familjepension.

Som pensionstagare med både FPA-pension och arbetspension klassificeras personer som får pension enligt tabellrubriken ur båda systemen. Till exempel i tabellen över sjukpension ska det vara fråga om sjukpension enligt båda systemen.

Nypensionerade

Som nypensionerade betraktas personer som under statistikåret har börjat få egenpension (annan än deltidspension eller partiell ålderspension). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått egenpension (gäller inte deltidspension och partiell ålderspension) på åtminstone två år.

En person anses ha gått i pension enligt arbets- eller folkpensionssystemet det år då han eller hon går i pension enligt respektive system. Av alla nypensionerade förutsätts att de inte har fått pension enligt någotdera systemet på två år.

De som har gått i deltidspension och partiell ålderspension betraktas inte som nypensionerade, dvs. de är inte med i siffrorna om samtliga nypensionerade. Dessa personer tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan egenpension.

Faktorer som beskriver pensionstagarna

Ålder

Pensionstagarens ålder är ålder i slutet av statistikåret. En nypensionerad persons ålder är i regel personens ålder när pensionen börjar. Vid beräkningen av andelen som gått i pension per åldersgrupp används personens ålder vid utgången av statistikåret.

Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av personernas ålder.

Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften är yngre och hälften äldre än detta.

Genomsnittlig pension

Alla penningbelopp i statistiken är pensionernas månatliga bruttobelopp.

Pensionen kan bestå av arbetspension, FPA-pension, anknytande pensioner enligt tryggheten med tanke på särskilda risker eller garantipension. Genomsnittlig pension är det aritmetiska medeltalet av bruttopensionerna.

Egenpensionstagares genomsnittliga egenpension innehåller eurobeloppet av personens egenpensioner (bortsett från deltidspensioner och partiella ålderspensioner). Egenpensionen för de nypensionerade räknas som genomsnittet av pensionerna som började under året och som var i kraft under årets sista dag. I beräkningen finns alltså inte med sådana pensioner som började under året men som också upphörde under samma år.

Egenpensionstagarnas genomsnittliga totalpension inkluderar utöver de ovan nämnda också familjepensionernas belopp och beloppet av garantipension, barntillägg och fronttillägg som FPA betalar.

Familjepensionstagares genomsnittliga familjepension innehåller endast familjepensionens eurobelopp och den genomsnittliga totalpensionen alla förmåner som betalas som pensioner till familjepensionstagaren.

Sjukdom

Sjukpensionstagare och nypensionerade med sjukpension statistikförs efter sjukdom utgående från den huvudsakliga sjukdom som utgör grund för pensionen. Uppgifterna om sjukdom bygger i första hand på diagnosen inom arbetspensionssystemet.

Om sjukdomarna anges huvudgrupperna och några centrala undergrupper.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen.

Regionindelning

Landskapen indelas enligt den regionklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Personens bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningskommun fås från FPA:s befolkningsuppgifter.

I statistiken klassificeras bosättningsländerna enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. Uppgifterna om bosättningsland fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Medborgarskap

En persons medborgarskap definieras enligt det medborgarskap som gäller vid utgången av statistikåret. Uppgifterna om medborgarskap fås från FPA:s befolkningsuppgifter, som kompletteras med uppgifter från pensionsanstalterna.

Befolkningsandel

Pensionstagares befolkningsandel beräknas som i Finland bosatta pensionstagares procentuella andel av dem som är socialförsäkrade av FPA. Praktiskt taget omfattas hela den befolkning som bor i landet, men även finska medborgare som är tillfälligt bosatta utomlands.

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen (PSC) och FPA

1.2 Organisationsenhet

PSC: planeringsavdelning, FPA: Informationstjänster

1.3 Kontaktpersonens namn

Joonas Hautamäki (PSC)
Jari Kannisto (PSC)
Reeta Pösö (FPA)

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
fornamn.efternamn@fpa.fi

Kontaktformulär (PSC)

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20 (PSC)

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172 (PSC)

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

27.3.2024

2.2 Senaste sändning av metadata

27.3.2024

2.3 Senaste uppdatering av metadata

27.3.2024

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Statistiken beskriver antal och medelpensioner av dem som får pension från Finlands arbets- och folkpensionssystem och dem som pensionerats.

3.2 Klassificeringar

Pensionssystem, pensionsslag, storlek på pensionen, pensionstagarens kön och ålder, sjukdomsklassificeringen ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.3 Sektorstäckning

Statistiken omfattar alla lagstadgade pensioner som betalas från Finlands arbets- och folkpensionssystem. Statistiken samlar de pensioner som en person får från olika håll till en helhet.

3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Person/pensionstagare

3.6 Statistisk population

Personer som får pension från Finlands arbets- och folkpensionssystem.

3.7 Referensområde

Kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.8 Tidstäckning

Statistikens grunduppgifter finns att få från och med år 1981. Uppgifterna om nypensionerade finns att få från och med år 2001.

4. Måttenhet

Personernas antal.
Pensionens storlek: €/mån (bruttobelopp)
Befolkningsandel: %-andel av FPA:s socialförsäkrade befolkning

5. Referensperiod

För pensionstagare statistikårets sista dag. För de pensionerade kalenderår.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

Såväl Pensionsskyddscentralen som FPA är enligt lag skyldiga att föra statistik. I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde. I lagen om Folkpensionsanstalten konstateras likaså att det hör till FPA:s uppgifter att bl.a. uppgöra statistik, beräkningar och prognoser.

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)
Lag om Folkpensionsanstalten (Finlex)

6.2 Datautbyte

Samma datamaterial delas mellan PSC och FPA. En del av datamaterialet levereras även till Statistikcentralen, bl.a. för sysselsättningsstatistiken.

Uppgifter från statistiken sänds varje år till den nordiska socialstatistiska kommittén NOSOSKO samt till THL för statistik till EU:s system för statistik över socialt skydd (ESSPROS).

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

8. Principer för offentliggörande

Statistiken över pensionstagare i Finland är en gemensam statistik som producerats av Pensionsskyddscentralen och FPA, och som publiceras på PSC:s webbplats.

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Uppgifterna om pensionstagare publiceras årligen i mars. Uppgifterna om nypensionerade publiceras i juni.

En skild publikation utkommer årligen på hösten.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Statistik över pensionstagarna i Finland (Julkari)

Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Statistik över pensionstagarna i Finland (Julkari)
Statistik över pensionstagarna i Finland, 1991–2017 (Julkari)

10.3 Webbdatabas

Antalet pensionstagare (PxWeb)
Antalet nypensionerade (PxWeb)
Storleken av pensionstagares pension (PxWeb)
Storleken av nypensionerades pension (PxWeb)
Pensionstagarnas befolkningsandel (PxWeb)
Pensionstagare bosatta utomlands (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralen kan plocka forskningsmaterial ur sina register för vetenskaplig forskning. Uppgifter överlåts i enlighet med offentlighetslagen och dataskyddslagen. Registermaterial utlämnas i regel inte för kommersiella ändamål. Den vetenskapliga undersökningen ska vara individualiserad.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål (Pdf)

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgångsuppgifterna är på individnivå, och på basis av dem betalas pensioner.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Uppgifterna plockas ur registren i början av året, och en del av de retroaktiva pensionsbesluten kan saknas från statistikmaterialet.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Datamaterialet blir klart i flera delar och publiceras efter kvalitetskontroller i tre olika publiceringar.

Den första delen publiceras i mars efter statistikåret och den sista i september.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

I statistiken används den regionklassificering som är gällande under statistikåret (kommuner, landskap, välfärdsområden).

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har getts ut sedan 1981. Den har från första början beskrivit antalet personer som får pension från arbets- och/eller folkpensionssystemet och medelpensioner. Flera lagändringar har under denna tid gjorts i båda pensionssystemen och statistikens omfattning har varierat under årens lopp. Statistiken i tidsserierna är i huvuddrag jämförbara.

Bland annat följande ändringar inverkar på jämförbarheten av tidsserierna:

År 1991 kompletterades statistiken genom att inkludera SOLITA-pensionernas belopp i pensionerna för de personer som får arbets- och/eller folkpension. SOLITA-pensionerna är med i medelpensionerna och i pensionernas fördelningar efter storlek. De är primära sett till arbets- och folkpensionen, så tillskottet kompletterar dessa personers pensionsskydd avsevärt.

År 1996 infördes ett nytt begrepp, ’egenpensionstagare’, som motsvarade det tidigare begreppet ’egen- och/eller specialpensionstagare’.

Från och med början av år 2001 betalade man inte längre folkpensionens basdel.  Förändringen ändrade inte på det totala antalet pensionstagare, men den flyttade en del av dem som får både arbets- och folkpension till gruppen med endast arbetspension. Slopandet av basdelen berodde på att folkpensionen ändrades till att bli arbetspensionsavhängig i början av år 1996, då folkpensionen inte längre beviljades utan tilläggsdel. Före 1.1.1996 minskades löpande folkpensioner utan tilläggsdel gradvis i 5 års tid. I och med att basdelen slopats, har folkpension som betalats endast som bostads- eller vårdbidrag, barntillägg eller fronttillägg till en pensionstagare sedan år 1996 inte heller räknats som folkpension.

Sedan år 2008 har begreppet folkpension ändrats så att bostads- eller vårdbidrag för pensionstagare inte längre räknas som pension. Sålunda ingår de inte i siffrorna om pensioner i denna statistik och inte heller i annan statistik om pensioner från FPA. Ändringen minskade lite på pensionernas medelbelopp.

Från och med år 2011 efter att lagen om garantipension trätt i kraft lades garantipensionens belopp till totalpensionen för de personer som får arbets- och/eller folkpension (inte till egen- eller familjepensionen).  Ändringen höjde på totalpensionernas medelbelopp.

Från och med statistikåret 2020 ingår familjepensioner (efterlevandepension och barnpension) med beloppet noll euro inte längre i statistikens siffror. Ändringen inverkar på siffrorna över antalet familjepensionstagare och på den genomsnittliga pensionens nivå. På beloppet på den familjepension som ska betalas inverkar den efterlevande makens egen arbetspension (eller en kalkylerad intjänad arbetspension) samt förmåner enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen. När dessa beaktas kan det leda till att familjepensionen blir noll euro.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp försvårar jämförelse med andra statistiker som gäller samma statistikområde.

Den här statistiken omfattar endast lagstadgade pensioner, i vilka inte ingår t.ex. frivilliga tilläggspensionsförsäkringar.

15.4 Samanvändbarhet – intern

Uppgifterna om arbetspensioner i statistiken överensstämmer med uppgifterna i statistiken Arbetspensionstagare i Finland som framställts av PSC.

Däremot skiljer sig uppgifterna om folkpensioner från FPA:s pensionsstatistik i fråga om begreppet ’nypensionerad’. I FPA:s statistik används begreppet ’inledd pension’.

16. Kostnader och svarsbörda

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens och FPA:s medel.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens och FPA:s register.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

–

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

Administrativa register

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

18.5 Behandling av uppgifter

Pensionsuppgifter på individnivå som plockats från PSC:s och FPA:s register sammanslås. I den fortsatta behandlingen bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.

Beskrivning av pensionssystemet år 2023

Det lagstadgade pensionsskyddet i Finland består av arbetspension, folkpension och garantipension. Utöver det betalas pensioner enligt trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt lagarna om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom.

Arbetspensionssystemet omfattar alla som arbetat som anställda, företagare eller lantbruksföretagare och vilkas förvärvsverksamhet uppfyller de minimivillkor som anges i lagen.

Folkpensionen och garantipensionen tryggar försörjningen på en miniminivå, om arbetspensionen är liten eller den inte alls tjänats in. Folkpensionssystemet omfattar alla som är fast bosatta i Finland.

Arbetspensionssystemet

Arbetspension tillväxer av arbete i åldern 17–67 år. För företagare är den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten 18 år. Pensionen beräknas utgående från arbetsinkomsten och den åldersavhängiga intjäningsprocenten under respektive år. Pension tillväxer också på basis av vissa oavlönade perioder, t.ex. arbetslöshet eller studier. En person kan samtidigt få arbetspension enligt olika arbetspensionslagar och olika pensionsslag.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer årligen poängtalet för arbetspensionsindex och lönekoefficienten. Arbetspensionsindex används för den årliga justeringen i januari av eurobeloppen på de löpande pensionerna. Lönekoefficienten har använts sedan år 2005 för beräkning av pensioner samt för justering av arbetsinkomster, företagarinkomster och gränsbelopp som bestäms i arbetspensionslagarna. År 2023 var arbetspensionsindex 2874 och lönekoefficienten 1,558.

Folkpensionssystemet

Beskrivning av pensionssystemet på FPA:s sida

Finansieringen av pensionerna

Finansieringen av den privata sektorns pensioner inom arbetspensionssystemet grundar sig på försäkringar. Finansieringen är delvis fonderande och delvis baserad på ett fördelningssystem. Systemets utgifter täcks alltså med försäkringsavgifter och ränteavkastning av fonderna. Försäkringsavgiften enligt ArPL och SjPL betalas av arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans. Försäkringsavgiften enligt lagarna om företagarpensioner, FöPL och LFöPL, betalar företagaren helt och hållet själv. Staten bidrar till finansieringen av företagarpensionerna till den del som försäkringsavgifterna och avkastningen av fonderna inte räcker till att bekosta pensionerna.

Finansieringen av den offentliga sektorns pensioner inom arbetspensionssystemet grundade sig på fördelningssystemet till 1990-talet. Det innebar att systemet tog in så mycket arbetspensionsavgifter eller skatter att de löpande pensionerna kunde bekostas. För de kommunala pensionerna svarar kommunarbetsgivarna. För att bereda sig på ökande pensionsutgifter har man sedan år 1988 samlat medel från medlemssamfunden i en s.k. pensionsansvarsfond. Pensionsavgifterna enligt lagen om statens pensioner har insamlats till statens pensionsfond sedan år 1990. Pensionerna betalas inte direkt ur pensionsfonden, utan de betalas ur statsbudgeten. Även inom den offentliga sektorn deltar de anställda i finansieringen av pensionerna genom att betala arbetstagares pensionsavgift.

Pensioner från FPA finansieras av staten.

Pensionslagstiftningen 31.12.2023

Arbetspensionslagstiftningen

Den privata sektorn
ArPL Lagen om pension för arbetstagare
SjPL Lagen om sjömanspensioner
FöPL Lagen om pension för företagare
LFöPL Lagen om pension för lantbruksföretagare
AvStöL Lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare

Offentliga sektorn
OffPL Pensionslag för den offentliga sektorn
OrtKyL Lagen om ortodoxa kyrkan
FB Finlands Banks pensionsstadga
FPA Folkpensionsanstaltens pensionsstadga
Ålands landskapsregerings pensionsstadga

Folkpensionslagstiftningen

FPL Folkpensionslagen
FrMPL Lagen om frontmannapension
UFrL Lagen om betalning av fronttillägg utomlands

Lagarna med tanke på särskilda risker

Med stöd av trafikförsäkringslagen ersätts personskador som orsakats av motorfordon i trafiken. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar betalas ersättningar för arbetsolycksfall (som inträffar i arbetet eller på väg till eller från arbetet) och yrkessjukdomar.

Lantbruksföretagarna omfattas av lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som skett under beväringstjänst, civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor ersätts enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom. Olycksfall som skett i krishanteringsuppdrag och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar ersätts enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag.

Lagen om garantipension

Garantipensionen garanterar att personer som är bosatta i Finland får en viss minimipension. Garantipensionen utbetalas av FPA och den finansieras av statens medel. Garantipensionerna justeras årligen med folkpensionsindex.

Pensionsförmåner år 2023

Ålderspension

I arbetspensionssystemet kan man gå i ålderspension enligt eget val i 63–68 års ålder. Den nedre åldersgränsen för ålderspension stiger gradvis från 63 år till 65 år med 3 månader för varje åldersklass. Den första åldersklassen för vilken pensionsåldern höjs är den född år 1955.

Inom arbetspensionssystemets offentliga sektor finns fortfarande även möjligheten att i enlighet med tidigare avtal gå i pension vid en s.k. personlig pensionsålder eller en yrkesbaserad pensionsålder. Enligt lagen om sjömanspensioner kan man gå i pension vid den s.k. intjänade pensionsåldern.

Från och med år 2017 har det varit möjligt att ta ut partiell förtida ålderspension i arbetspensionssystemet. För att ha rätt till den ska man vara född år 1949 eller senare och ha uppnått den ålder som fastställts som den lägsta pensionsåldern för partiell ålderspension för sin åldersklass. Personen får inte få annan egen arbetspension när pensionen börjar. Pensionens storlek är enligt personens eget val antingen 25 eller 50 procent av den arbetspension som tjänats in till och med det. En förtidsminskning görs på pensionen, om den tas ut före åldersklassens lägsta pensionsålder. Det ingår inga regler om arbete i partiell ålderspension och personen kan välja att fortsätta arbeta.

Inom folkpensionssystemet är åldersgränsen för ålderspension 65 år. De som fötts före år 1962 kan ta ut folkpensionssystemets ålderspension som förtida. Åldersgränsen är 63 år för dem som är födda före år 1958 och 64 år för dem som är födda åren 1958–1961. Det förtida uttaget minskar pensionen permanent.

Ålderspensionen kan också skjutas upp. Om man i ålderspensionssystemet inte tar ut ålderspension genast vid den lägsta pensionsåldern räknas en uppskovsförhöjning på pensionen. För folkpensionen är åldersgränsen för uppskovsförhöjningen 65 år.

Sjukpension

Sjukpension kan beviljas i arbetspensionssystemet till personer, som har en sjukdom som minskar på arbetsförmågan. Utöver hälsotillståndet beaktas även personens förmåga att bereda sig förvärvsinkomster med sådant tillgängligt arbete som han eller hon skäligen kan förväntas kunna utföra, med hänsyn till hans eller hennes utbildning, ålder, tidigare verksamhet, boendeförhållanden och andra jämförbara omständigheter. Inom den offentliga sektorn räcker det med att arbetstagaren på grund av sjukdom, lyte eller skada blivit oförmögen att sköta sitt eget arbete. Om den som söker sjukpension har fyllt 60 år och har förvärvsarbetat länge, betonas arbetsoförmågans yrkesrelaterade natur vid prövningen av rätten till pension.

Arbetspensionsanstalten kan bevilja invalidpension till försäkrade som fyllt 17 år men inte uppnått den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. Invalidpensionen ändras till ålderspension när pensionstagaren uppnår pensionsåldern. Inom folkpensionssystemet kan sjukpension beviljas försäkrade i åldern 16–64 år.

Inom arbetspensionssystemet förutsätts därtill att arbetsoförmågan kan bedömas pågå minst ett år. Inom arbetspensionssystemet beviljas pension inte till personer i åldern 16–19 år före möjligheterna till rehabilitering har blivit utredda. En person som är bestående blind eller förlamad betraktas alltid som arbetsoförmögen inom folkpensionssystemet.

Sjukpension kan beviljas antingen tills vidare eller som rehabiliteringsstöd på viss tid. Rehabiliteringsstöd beviljas, om man kan anta att arbetsförmågan genom vård eller rehabilitering åtminstone delvis kan återställas. Beviljandet av rehabiliteringsstöd förutsätter alltid en vård- eller rehabiliteringsplan.

Sjukpension kan beviljas till fullt belopp eller som delpension. Full sjukpension beviljas när arbetsförmågan anses vara nedsatt med minst 3/5 och delpension när arbetsförmågan anses vara nedsatt med 2/5–3/5. Delpension är hälften av full sjukpension. Sjukpension i form av folkpension beviljas inte som delpension.

Inom arbetspensionssystemet kan sjukpensionen beviljas också som arbetslivspension, om den pensionssökande har bakom sig ett arbetsliv med minst 38 år i ett ansträngande och slitsamt arbete. Dessutom krävs arbetsoförmåga, men på lindrigare grunder än i normal sjukpension. De första arbetslivspensionerna började år 2018.

Deltidspension

Deltidspension beviljades inom arbetspensionssystemet åren 1987–2016 till arbetstagare som gick från heltidsarbete till deltidsarbete.

Familjepension

Familjepension kan betalas efter förmånslåtarens död till barn, den efterlevande maken eller förmånslåtarens tidigare make.

Ett barn har rätt till familjepension om barnet inte har fyllt 18 när förmånslåtaren avlider. Inom folkpensionssystemet kan även ett 18–20-årigt barn vara berättigat till barnpension, om han eller hon studerar på heltid eller deltar i yrkesutbildning (s.k. studiepension). Barn som är berättigade till familjepension är förmånslåtarens egna barn, den efterlevande makens barn, den efterlevande registrerade partnerns barn eller adoptivbarn.

Familjepension kan beviljas en efterlevande make, vars äktenskap har ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år och som har eller har haft ett barn tillsammans med förmånslåtaren. Om det inte finns ett gemensamt barn, förutsätts att äktenskapet har ingåtts innan den efterlevande maken fyllde 50 år, att äktenskapet varat minst fem år och att den efterlevande maken hade fyllt 50 år innan förmånslåtaren avled. Inom arbetspensionssystemet kan pension även beviljas efterlevande make som är under 50 år, om den efterlevande maken hade fått sjukpension utan avbrott i minst tre år före förmånslåtarens död. Ovan nämnda förutsättningar gäller också en efterlevande registrerad partner.

Inom arbetspensionssystemet kan familjepension också beviljas förmånslåtarens tidigare make eller tidigare registrerade partner, om förmånslåtaren vid sin död var skyldig att betala underhåll till den tidigare maken eller partnern.

Specialpensioner för lantbruksföretagare

Specialpensionerna för lantbruksföretagare är avträdelsepension och avträdelsestöd. Avträdelsepensioner beviljades åren 1974–1992 och avträdelsestöd åren 1995–2018.

Avträdelsepension betalas livet ut. Grundbeloppet i avträdelsestöd som beviljas efter år 2007 ändras till ålderspension när pensionstagaren fyller 63 år. Stödets kompletteringsdel betalas till och med 65 års ålder.

Specialpensioner för lantbruksföretagare betalas endast inom arbetspensionssystemet för den privata sektorn.

Garantipension

Garantipension kan beviljas personer som får pension som berättigar till garantipension (ålders-eller sjukpension, avträdelsestöd eller pension enligt lagarna om tryggheten med tanke på särskilda risker) och vilkas sammanlagda pensionsinkomster understiger inkomstgränsen för rätten till garantipension. Garantipensionens belopp påverkas av alla pensioner från Finland och utlandet, inklusive familje- och avträdelsepensioner.

Garantipension kan också beviljas invandrare som har fyllt 65 år eller vid 16 års ålder om personen är arbetsoförmögen enligt folkpensionslagen. Invandrare kan dock inte få garantipension enbart på grund av blindhet eller rörelsehinder. En förutsättning för pensionen är att personen har bott i Finland i minst 3 år efter att ha fyllt 16 år. Garantipension betalas inte till personer som är stadigvarande bosatta utomlands.

Ändringar av folkpensions- och arbetspensionslagstiftningen sedan år 1980