Pensionstagarnas arbete
Pensionstagarnas arbete år 2023 på samma nivå som året innan
Vid utgången av år 2023 fanns det i Finland nästan 1,5 miljon pensionstagare som fick pension på basis av egen yrkesbana. Av dem arbetade var tionde. Av dem yngre än 68 år arbetade var fjärde.
Antalet pensionärer som arbetade under hela fjolåret var över 180 000. Av dem var 100 000 under 68 år. De omfattades av försäkringsskyldigheten och tjänade in ny pension genom sitt arbete. Om man till siffrorna lägger de närmare 50 000 försäkrade som arbetade vid sidan av den partiella ålderspensionen under år 2023, stiger antalet personer som arbetade vid sidan av pensionen till 230 000.
Pensionsslaget påverkar antalet förvärvsarbetande
Vanligast är arbete vid sidan av partiell sjukpension. Av dem som fick partiell sjukpension vid utgången av år 2023 var 81 procent i arbete. Arbete utförs också ofta vid sidan av partiell ålderspension. I slutet av år 2023 fortsatte tre av fyra mottagare av partiell ålderspension att arbeta.
I slutet av år 2023 fanns det över 1,3 miljoner ålderspensionärer i Finland, av vilka 84 000 arbetade. Av dem med egentlig ålderspension var 240 000 yngre än 68 år, varav 32 000 arbetade. Av dem var nära tretusen under 64 år.
Antal pensionstagare som arbetade i december 2023 och deras andel av personer som fick pensionen i fråga
| Pensionsslag | Under 68 år, antal | Under 68 år, % | Samtliga, antal | Samtliga, % |
|---|---|---|---|---|
| Samtliga | 101 900 | 24,7 | 153 200 | 10,3 |
| –Utan partiell ålderspension | 59 400 | 16,7 | 110 700 | 7,8 |
| Egentlig ålderspension | 32 300 | 13,4 | 83 600 | 6,4 |
| Partiell ålderspension | 42 400 | 75,2 | 42 500 | 75,2 |
| Sjukpension | 27 100 | 23,7 | 27 100 | 23,7 |
| – Full sjukpension | 9 600 | 10,4 | 9 600 | 10,4 |
| – Partiell sjukpension | 17 500 | 81,1 | 17 500 | 81,1 |
Ändringen i statistikföringssättet minskade antalet personer under 68 år som arbetade vid sidan av pensionen
I materialet för år 2023 ändrades grunderna för statistikföringen. I materialet uteslöts bl.a. små arbetsinkomster. Till följd av ändringen i statistikföringen minskade antalet pensionärer i arbete från det tidigare. Inkomstbegränsningen minskade antalet som arbetade i synnerhet vid sidan av full sjukpension, då endast litet arbete är tillåtet utan att pensionen dras in.
Utan ändringen skulle antalet pensionstagare i arbete år 2023 ha varit på samma nivå som året innan. Procentandelarna av dem som fått en viss pension skulle till och med ha stigit något. Som helhet var effekten en halv procentenhet för pensionstagare under 68 år, men skillnaderna mellan de olika pensionsslagen var klart större.
Pensionstagare som arbetat under året
Eftersom många pensionstagare arbetar på deltid och kanske inte heller särskilt regelbundet, var antalet pensionstagare som arbetade under året klart fler än antalet som arbetade i december. Ålderspensionstagare under 68 år arbetade i genomsnitt under drygt sex månader år 2023. Med åldern minskar både antalet arbetsinkomster och antalet arbetsmånader. Till exempel 70-åriga pensionärer arbetade i genomsnitt under drygt fem månader och 75-åringar under fyra månader.
Antalet pensionstagare som arbetade i december 2023 eller under år 2023 och deras medelpension och genomsnittliga inkomst
| I arbete och i pension | Samtliga pensionsslag | Alla pensionsslag, exkl. partiell ålderspension | Egentlig ålderspension | Egentlig ålderspension, under 68 år |
|---|---|---|---|---|
| Arbete och pension i december, antal | 153 200 | 110 700 | 83 600 | 32 300 |
| – Pension €/mån | 1 740 | 2 110 | 2 410 | 2 100 |
| – Lön €/mån | 2 270 | 1 730 | 1 760 | 1 980 |
| Arbete och pension under året, antal | 234 000 | 182 800 | 141 500 | 60 500 |
| – Pension €/mån | 1 810 | 2 090 | 2 310 | 1 980 |
| – Lön €/mån | 2 080 | 1 650 | 1 640 | 2 050 |
Arbete vid sidan av pension har ökat i jämn takt från och med år 2007. Både personantalet och andelen av pensionstagare yngre än 68 år har ökat. En del av ändringen förklaras med att antalet partiella sjukpensioner ökat, en del med att arbete blivit allmännare vid sidan av ålderspension. Även den partiella ålderspensionen har märkbart ökat på pensionstagarnas arbete från och med år 2017, även om de som får pensionen i fråga inte egentligen räknas som pensionärer.
Även det att pensionärernas arbete ofta är deltidsarbete inverkar på inkomsterna från arbetet. Till exempel är ålderspensionstagarnas genomsnittliga inkomst lägre än deras medelpension, vilket indikerar på att inkomstnivån tydligt sjunkit från nivån som föregick pensionen.
Pensionstagarnas arbete är till sin karaktär tillfälligt, vilket syns i variationen av antalet personer som arbetar under loppet av ett år. När över 150 000 personer som fick arbetspension arbetade i december 2023 var antalet 80 000 fler under hela året, dvs. drygt 230 000. I siffrorna ingår 50 000 personer som fick partiell ålderspension, av vilka en betydande del arbetade.
Det främsta incitamentet till arbete ser inte ut att vara tilläggsinkomst. Inkomstnivån och arbetets karaktär av tillfällighet samt undersökningar som gjorts om ämnet stöder denna slutsats. Dessutom är arbetande pensionstagares ålderspensioner i genomsnitt större än ålderspensionerna för andra i samma ålder.
Arbete vanligare bland kvinnor under 68 år än bland män i samma ålder
Bland kvinnor under 68 år är det vanligare att arbeta vid sidan av pension än bland män. Vid utgången av år 2023 arbetade över 55 000 kvinnor vid sidan av pensionen. Männens antal var närmare 47 000.
När partiell ålderspension utelämnas arbetade 24 000 av pensionstagarmännen under 68 års ålder, dvs. 13,9 procent. Motsvarande siffror för kvinnor var 35 400 och 19,4 procent.
Om man också tar med äldre åldersklasser förändras bilden av hur vanligt det är att arbeta mellan könen. Det är vanligare att män arbetar efter 70 års ålder. Det höjer andelen arbetande pensionärer till ett par procentenheter högre bland män än bland kvinnor.
Antal pensionstagare som arbetade i december 2023 och andel av dem som fick pensionen i fråga efter kön
| Pensionsslag | Män, antal | Män, % | Kvinnor, antal | Kvinnor, % |
|---|---|---|---|---|
| Samtliga | 76 100 | 11,3 | 77 100 | 9,5 |
| – Exkl. partiell ålderspension | 53 500 | 8,3 | 57 200 | 7,3 |
| Egentlig ålderspension | 44 200 | 7,5 | 39 400 | 5,4 |
| Partiell ålderspension | 22 600 | 72,4 | 19 900 | 78,6 |
| Sjukpension | 9 300 | 17,1 | 17 800 | 29,6 |
| – Full sjukpension | 4 400 | 9,2 | 5 300 | 11,6 |
| – Partiell sjukpension | 4 900 | 72,4 | 12 600 | 85,1 |
Antalsskillnaden mellan män och kvinnor är speciellt stor bland pensionstagare med partiell sjukpension. Den här pensionsformen är betydligt allmännare bland kvinnor. En majoritet av dem som får partiell sjukpension fortsätter arbeta vid sidan av pensionen i enlighet med målet för pensionsformen. Vid utgången av år 2023 arbetade 85 procent av kvinnorna med partiell sjukpension. Hos männen var andelen 10 procentenheter lägre.
Av dem med egentlig ålderspension arbetade över 80 000
Av dem med egentlig ålderspension arbetade 84 000 (6,4 %) i december 2023. Av dem var drygt 32 000 under 68 år. När alla som arbetade vid sidan av ålderspensionen 2023 medtogs, var de över 140 000.
Antalet som arbetar vid sidan av ålderspensionen minskar med åldern. Unga ålderspensionstagare arbetar mer än de äldre. Av dem är också majoriteten kvinnor. Ju äldre åldersgrupper man talar om, desto mindre andel av de levande i åldersklassen är män. Ändå är majoriteten av de pensionärer som arbetar i äldre åldersgrupper män.
I december 2023 arbetade över 31 000 personer i åldern 60–67 år vid sidan av den egentliga ålderspensionen. Den sammanräknade månadsinkomsten från arbete och ålderspension var i genomsnitt 4 900 euro hos de pensionerade män som arbetade i åldersgruppen. Kvinnornas medelinkomst var något under 3 600 euro. Arbetet fördubblade ålderspensionstagarnas månadsinkomster under arbetsmånaderna. Det att de arbetande pensionstagarna i genomsnitt har högre ålderspensioner än andra pensionstagare tyder på att för dem är incitamenten för att arbeta inte främst ekonomiska.
Även om arbetspensionen hos de ålderspensionstagare som arbetade i genomsnitt är relativt hög, är den för en del låg. Av ålderspensionstagarna som arbetade i december 2023 fick sju procent (6 300) en arbetspension som var under gränsbeloppet på 922 €/mån för garantipension. Av dem var två av tre kvinnor. Lite över hälften av dem som blev under gränsen var under 70 år. Det är också bra att komma ihåg att många av dem som hör till denna grupp inte bara får arbetspension utan också folkpension, som har uteslutits från granskningen.
Av sjukpensionstagarna arbetade 43 000
Det går att arbeta även vid sidan av sjukpension och det har också blivit betydligt vanligare med arbete under de senaste tio åren. År 2023 arbetade 43 000 försäkrade vid sidan av sjukpension, av vilka drygt 27 000 arbetade i december.
Speciellt arbete vid sidan av partiell sjukpension är vanligt – fyra av fem med partiell sjukpension arbetar. I december 2023 var deras antal 17 500, varav 12 600 var kvinnor. Av dem som arbetade vid sidan av partiell sjukpension var lite över hälften yngre än 60 år.
Bland dem med full sjukpension är arbete ovanligare, men arbete i en liten mån är möjligt även för dem. Under år 2023 var över 21 000 av dem med full pension i arbete och i december närmare 10 000, varav lite över hälften var kvinnor. Två av tre var yngre än 60 år.
I december 2023 var den partiella pensionen i genomsnitt drygt 900 €/mån och arbetsinkomsten nära 1 900 €/mån. Medelpensionen bland dem med full sjukpension var 1 600 €/mån och medelinkomsten för arbetsmånaderna var 1 200 €/mån. Arbetet lyfter totalinkomsterna för både dem med full sjukpension och dem med partiell sjukpension till samma nivå.
Orsaken till arbetsoförmågan påverkar möjligheterna att arbeta vid sidan av pensionen
Av dem som arbetade vid sidan av full pension i slutet av år 2023 hade nästan hälften fått pension på grund av psykisk ohälsa. Orsaken till var fjärde pension var en sjukdom i stöd- och rörelseorganen. När det gäller partiell sjukpensionen var situationen den motsatta. Nästan hälften arbetade trots sjukdomar i rörelseorganen. Psykisk sjukdom var orsaken till sjukpensionen bland var fjärde som arbetade vid sidan av partiell sjukpension. För andra sjukdomshuvudgrupper var skillnaderna små.
Majoriteten av dem som valt den partiella ålderspensionen fortsätter i arbete
Vid utgången av år 2023 betalades partiella ålderspensioner till över 56 000 arbetspensionsförsäkrade. Den nedre åldersgränsen för partiell ålderspension var 61 år. Som partiell ålderspension kan man ta ut en fjärdedel eller hälften av den pension man tjänat in till och med början av pensionen. Största delen har valt att ta ut 50 procent av pensionen.
Av dem med partiell ålderspension var majoriteten i arbete vid utgången av år 2023. Tre av fyra som valt att ta ut 50 procent av pensionen fortsatte arbeta, och 86 procent av dem som tagit ut 25 procent av pensionen var i arbete.
Det är ingen överraskning att andelen i arbete bland dem som valt partiell ålderspension är stor. Pensionen är i praktiken under hälften av beloppet på den intjänade pensionen, så den räcker till försörjningen för få. Vid utgången av år 2023 var pensionen i genomsnitt 870 €/mån bland dem som arbetade med en 50-procentig pension, och hälften av det för dem med en 25-procenting pension. Utöver pensionen fick männen i genomsnitt 4 100 €/mån i arbetsinkomster och kvinnorna 3 200 €/mån.
Den partiella ålderspensionen ersatte deltidspensionen i 2017 års pensionsreform. Deltidspensionen krävde att man fortsatte arbeta. Fortfarande motiverar pensionsformen äldre att fortsätta arbeta. När det går att med hjälp av pensionen minska på arbetsbördan vid slutet av arbetslivet utan att märkbart minska på levnadsstandarden, kan det vara en hjälp för att orka i arbetslivet allt längre.
Pensionärernas arbete höjer sysselsättningsgraden för äldre
I slutet av år 2023 arbetade 230 000 personer av de försäkrade i åldern 60–64 år. Det motsvarar 60 procent av dem i åldersgruppen som omfattades av arbetspensionssystemet. Från år 2011 har procentandelen stigit med 20 procentenheter, dvs. 63 000 försäkrade. Samtidigt som antalet pensionstagare har minskat i denna åldersgrupp, har andelen personer som arbetar vid sidan av pensionen hållit sig kring fem procentenheter. Med andra ord har antalet arbetande ökat närmast bland dem som inte var pensionerade. Till dem har här också räknats personer med partiell ålderspension.
Även arbete bland 65–68-åringar har blivit vanligare under åren 2011–2023. I slutet av år 2023 arbetade knappt 40 000 försäkrade, av vilka två tredjedelar var pensionstagare.
Samtidigt som arbete bland dem i pensionsåldern och bland pensionstagare blir allmännare, stiger också sysselsättningsgraden bland äldre. Till exempel i åldersgruppen 65–69 år förklarar pensionärernas arbete över hälften av sysselsättningsgraden år 2023. Dessutom arbetade nära 3 400 som fick partiell ålderspension i den här åldersgruppen i december 2023.
På motsvarande sätt var varje tionde sysselsatt en pensionstagare i 60–64-åringarnas åldersgrupp. Om de partiella ålderspensionstagarna togs i beaktande som pensionstagare, skulle pensionstagarnas andel stiga till närmare det dubbla.
(Uppdaterad 29.1.2025)
Tabeller:
Fråga statistiktjänsten:
Pensionstagarnas arbete
Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens hemsida: https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-och-prognoser/statistik/pensionstagarnas-arbete/
Ämnesområde: Arbete, löner och försörjning
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Nej
Beskrivning
Statistiken beskriver arbetet som pensionstagare med arbetspension utför samt deras genomsnittliga inkomster och arbetspensioner. Materialet är indelat i två grupper efter ålder. En grupp består av alla arbetspensionstagare. Som en delgruppp granskas personer under 68 år som omfattas av försäkringsskyldigheten och på så sätt tjänar in ny pension.
Datainnehåll
Statistiken innehåller uppgifter om pensionstagarnas arbete bland dem i arbetsför ålder och hela befolkningen. Arbetet studeras utöver personantal dessutom med hjälp av befolkningsandelar och tidsmässiga förändringar. Även uppgifter om pensionstagarnas medelpensioner och -inkomster ingår.
Klassificeringar
Kön, ålder, pensionsslag, sjukdomshuvudgrupp.
Datainsamlingsmetoder och informationskälla
Uppgifterna om pensionstagarnas arbete grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets inkomst- och pensionsregister. I fråga om personer som passerat åldern för försäkringsskyldighet (68 år) har man till materialet kombinerat inkomstuppgifter från förskottsskatten till Skatteförvaltningen. Uppgifter om sysselsättningsgrader grundar sig på Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.
Uppdateringsintervall
En gång om året.
Tid för färdigställande eller publicering
Uppgifterna publiceras i slutet av året som följer på statistikåret. Publiceringstidpunkten meddelas årligen i publiceringskalendern för statistik https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-och-prognoser/statistik/publiceringskalender/.
Tidsserie
Tidsserien börjar med år 2007.
Ämnesord
pensionärer, sysselsättning, fortsatt arbete, förvärvsarbete, sysselsättningsgrad, äldre arbetstagare, arbetspensioner
Kontaktinformation
Begrepp som gäller arbete
Arbetspensionssystemet
Arbetspensionssystemet fördelar sig i den privata och den offentliga sektorn.
Största delen av dem som arbetar på den privata sektorn försäkras inom ramen för lagen om pension för arbetstagare, ArPL.
De som arbetar inom den offentliga sektorn försäkras i huvudsak enligt lagen om pension för den offentliga sektorn, OffPL. Av lagen omfattas personer anställda av Kevas medlemssamfund, staten, evangelisk-lutherska kyrkan och Folkpensionsanstalten. Inom den offentliga sektorn finns de flesta försäkrade inom kommunen.
Arbetspensionsförsäkrad, försäkrad
En person som vid tidpunkten för statistikföringen eller tidigare har varit anställd eller företagare och som vid ett pensionsfall har rätt till arbetspension.
Arbetspensionsförsäkrat arbete
Arbete som utförs i åldern 17–67 år ska arbetspensionsförsäkras. Försäkringsskyldigheten upphör vid 68 års ålder och den gäller inkomster som under en månad uppgår till åtminstone gränsbeloppet (65,26 euro/mån år 2023). Även pensionstagarnas förvärvsarbete ska försäkras, och pension tjänas in för det.
Eftersom försäkringsskyldigheten upphör i slutet av den månad då 68 års ålder uppnås, sträcker sig en del av statistiken till 67-åringarna.
Arbetspensionsförsäkrad företagarverksamhet
Företagarverksamheten måste försäkras om årsarbetsinkomsten är minst 8 575 euro (år 2023). Även företagarverksamhet som en pensionstagare bedriver ska försäkras. Undantag är företagare som är ålderspensionerade med stöd av arbetspensionslagarna. De omfattas inte av den obligatoriska FöPL-försäkringen men kan teckna en frivillig FöPL-försäkring. Av den här anledningen fattas en del av de företagare som tagit ut pension från materialet, även om de fortsätter som företagare.
Som förvärvsarbetande anses både de företagare som omfattas av den obligatoriska FöPL-försäkringen och de som omfattas av den frivilliga FöPL-försäkringen. Med företagare avses i FöPL en person som förvärvsarbetar, men som inte utför arbetet i ett tjänste- eller anställningsförhållande. Även företagarens familjemedlem är en företagare om hen arbetar i företaget men arbetet inte utförs i ett anställningsförhållande.
Enligt LFöPL ska årsarbetsinkomst som är minst 4 288 euro (år 2023) försäkras. Den som bedriver gårdsbruk på en brukningsenhet med minst fem LFöPL-hektar och själv deltar i arbetet ska teckna en LFöPL-försäkring. Försäkringsskyldigheten gäller också familjemedlemmar som i huvudsak arbetar på brukningsenheten.
LFöPL har från och med år 2009 också omfattat stipendietagare som bedriver vetenskaplig forskning eller konstnärlig verksamhet.
Även LFöPL-verksamhet som en pensionstagare bedriver kan försäkras om förutsättningarna för LFöPL uppfylls.
I arbete
Person som under kalendermånaden arbetat i ett arbete för vilket pension tjänats in eller varit arbetspensionsförsäkrad utifrån FöPL- eller LFöPL-verksamhet.
Personer som uppnått den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten och som enligt Skatteförvaltningens förskottsinnehållningsuppgifter har fått förvärvsinkomster som överskrider den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten för yngre åldersgrupper (se tidigare Arbetspensionsförsäkrat arbete).
I arbete vid slutet av året
Person som arbetat under december eller vid slutet av året (beroende på anmälningssätt). Det här orsakar små skillnader i statistiken i siffrorna för årets slut.
Begrepp som gäller pensionen
Pensionstagare
Person som får arbetspension som grundar sig på den egna yrkesbanan. Även om de som får partiell förtida ålderspension inte anses vara pensionerade, anses de i den här statistiken vara pensionstagare.
Sjukpension
Sjukpension (i arbetspensionslagarna används termen invalidpension) kan beviljas personer i åldern 17–64 år som har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan, om arbetsoförmågan kan uppskattas fortgå minst ett år. Full sjukpension beviljas om arbetsförmågan är nedsatt med minst 3/5. Delinvalidpension (partiell sjukpension) betalas om arbetsförmågan är nedsatt med 2/5–3/5.
Sjukpensionen kan beviljas som rehabiliteringsstöd på viss tid eller som pension tills vidare utan fastställt slutdatum. Rehabiliteringsstöd betalas till en arbetsoförmögen person om det kan bedömas att sjukdomen eller skadan sannolikt kan lindras eller botas genom vård eller rehabilitering. Även rehabiliteringsstöd kan beviljas till beloppet av delpension. Rehabiliteringsstöd räknas här som sjukpension.
Sjukpension kan beviljas antingen till fullt belopp eller som delpension. Den som får sjukpension har rätt att använda sin återstående arbetsförmåga för förvärvsarbete vid sidan av pensionen. Den som får full sjukpension kan ha arbetsinkomster upp till 40 procent av sin stabiliserade medelinkomst. Full sjukpension omvandlas till partiell sjukpension om inkomsterna överstiger 40 procent men understiger 60 procent av den stabiliserade inkomstnivån före pensionen. Utbetalningen av pensionen kan avbrytas om inkomsterna överstiger inkomstgränsen.
Ålderspension
Man har kunnat gå i pension flexibelt i åldern 63–68 år när man upphört att arbeta med det arbete från vilket man går i pension. År 2022 steg den nedre åldersgränsen till 64 år. Utöver den allmänna regeln finns det på den offentliga sektorn en del undantagsgrupper i vilka man kan gå i pension före den allmänna pensionsåldern. Sådana grupper finns till exempel inom försvarsmakten.
Ålderspension är inget hinder för arbete, och de pensionstida förvärvsinkomsterna inverkar inte på utbetalningen av pensionen. Pension som tjänats in för arbete som utförts vid sidan av ålderspensionen beviljas tidigast vid 68 års ålder.
Den partiella förtida ålderspensionen ersatte deltidspensionen år 2017. För att ta ut den krävs det inte att anställningen upphör, och i den här statistiken anses de som tar ut den partiella ålderspensionen således inte som ålderspensionerade. De är ändå med i tabellerna som gäller samtliga pensionstagare. Uppgifter om dem som får partiell ålderspension finns också i separata tabeller.
Övriga begrepp
Ålder
Personens ålder vid utgången av granskningsåret. Med personer i arbetsför ålder eller de i aktiv ålder avses här 17–67-åringar. I den här åldern ska arbetet arbetspensionsförsäkras och uppgifterna om deltagande i arbete sparas i arbetspensionssystemets register.
Med åldern det går att välja ålderspension avses 63–67-åringar och från och med år 2022 64–67-åringar. I den här åldern kan man välja när man går i pension.
Arbete vid sidan av pension
Som arbetande vid sidan av pensionen tolkas de personer som får någon arbetspension som grundar sig på den egna yrkesbanan och samtidigt arbetar. Eftersom pension alltid betalas för en hel kalendermånad är redan en dag med arbete vid sidan av pensionen under en sådan månad sådant arbete som utförs vid sidan av pensionen, om arbetsinkomsten överskrider den lägsta gräns som fastställts för den.
Materialet för år 2023 innehåller för första gången uppgifter också om arbete som utförts efter den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. Till denna del baserar sig uppgifterna på uppgifter enligt Skatteförvaltningens förskottsinnehållning som grundar sig på de anmälningar till inkomstregistret som arbetsgivare och andra betalare av prestationer lämnat om allmänt skattskyldigas förvärvsinkomster som omfattas av förskottsinnehållning.
I och med det nya materialet ändrades också grunderna för statistikföringen i 2023 års statistik. I materialet uteslöts bl.a. små arbetsinkomster i och med att gränsbeloppet för försäkringsskyldigheten sattes som inkomstgräns, som år 2023 var 65,26 euro/mån. Till följd av ändringen av statistikföringssättet och -principerna minskade antalet pensionärer som arbetade jämfört med tidigare. Till exempel gjorde inkomstgränsen så att antalet förvärvsarbetande minskade i synnerhet bland dem som fick full sjukpension, för vilka endast litet arbete är tillåtet utan att pensionen dras in.
Utan ändringen skulle antalet pensionstagare i arbete år 2023 ha varit på samma nivå som året innan. Procentandelarna av dem som fick ifrågavarande pension skulle till och med ha stigit något. Minskningen av antalet personer från året innan beror alltså på en ändring i statistikföringssättet. Som helhet var effekten en halv procentenhet för pensionstagare under 68 år, men skillnaderna mellan de olika pensionsslagen var klart större.
Även om ändringen i statistikbegreppen leder till avbrott i tidsserierna, förbättras täckningen. Den reviderade statistiken innehåller också uppgifter om arbete som utförs av personer som passerat slutåldern för försäkringsskyldigheten. År 2023 var de alla som var över 68 års ålder. Personantalet är inte litet; det lyfte antalet som arbetade vid sidan av ålderspensionen i december 2023 med 50 000 personer.
Pensionsskyddscentralens långsiktiga mål har varit att få information också om arbete som utförts efter den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. I materialen för år 2023 förverkligades målet när även Skatteförvaltningens material kombinerades med registeruppgifterna. Samtidigt ändrades och harmoniserades också begreppen.