Pensionsfonderna och penningflödena
Studera penningflödena inom arbetspensionssystemet med hjälp av visualiseringen
Arbetspensionssystemets pensionstillgångar ökade år 2023 med 13 miljarder euro och var 255 miljarder euro vid årets slut. Siffrorna om år 2023 är preliminära. De slutliga siffrorna förs in i visualiseringen och statistikdatabasen i juni, när alla pensionsanstalters bokslutssiffror har sammanställts.
Tillväxten berodde på avkastningen av pensionstillgångarna. Placeringavkastningen var 14,9 miljarder euro. Inkomsterna var 32,1 miljarder euro och utgifterna 34,5 miljarder euro.
Inkomsterna inom pensionssystemet för den privata sektorn var 20,9 miljarder euro och utgifterna 22,0 miljarder euro. Placeringavkastningen var 8,8 miljarder euro. Inom pensionssystemet för den offentliga sektorn var inkomsterna 11,2 miljarder euro och utgifterna 12,5 miljarder euro och placeringavkastningen var 6,0 miljarder euro.
Penningflödet år 2023, preliminärt
| Penningflödet inom arbetspensionssystemet 2023, preliminärt | Privat | Offentlig | Sammanlagt |
|---|---|---|---|
| Pensionstillgångar 31.12.2022 | 154,0 | 88,4 | 242,4 |
| Arbetspensionsavgifter | 19,1 | 7,9 | 27,0 |
| – varav fonderas | 3,2 | 0,0 | 3,2 |
| SF-andel | 0,4 | 0,1 | 0,6 |
| Statens andel | 1,3 | 3,2 | 4,5 |
| Utbetalda pensioner | -21,6 | -12,5 | -34,1 |
| – varav ur fonderna | -4,4 | -1,4 | -5,8 |
| Driftskostnader | -0,4 | -0,1 | -0,5 |
| Placeringsavkastning | 8,8 | 6,0 | 14,9 |
| Pensionstillgångar 31.12.2023 | 162 | 93 | 255 |
(Uppdaterad 12.3.2024)
Tabeller
•Statistikdatabasen
Pensionstillgångar och penningflöden inom arbetspensionssystemet
Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbplats: Pensionsfonderna och penningflödena
Ämnesområde: Finansiering och försäkring
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik: Nej
Beskrivning
I Finland finansieras den lagstadgade arbetspensionen huvudsakligen med arbetspensionsavgifter, som arbetsgivare, arbetstagare och företagare betalar, med tillgångar som uppkommit av avgifterna och fondernas avkastning. En del av pensionerna bekostas med statens betalningsandelar och Sysselsättningsfondens inbetalningar till arbetspensionssystemet. Tabellen ger en klarare bild av hur finansieringen av pensionssystemet fungerar som helhet och hur finansieringssiffrorna hänger ihop.
Informationsinnehåll
Tabellen visar penningflödena inom arbetspensionssystemet i fråga om de flesta pensionslagar. I penning-flödesstatistiken utgår studien av ett år från tillgångarna i början av året. Intäkterna (försäkringsavgifter, överföringar, statsandel, placeringsavkastning) läggs till och utgifterna (utbetalda pensioner, totala driftskostnader, skatter) tas bort, vilket ger tillgångarna vid årets slut.
Statistiken baserar sig på pensionsanstalternas bokslutsuppgifter som överensstämmer med tabellerna över arbetspensionsanstalternas bokslutssiffror i Pensionsskyddscentralens statistikdatabas.
Klassificeringar
Enligt arbetspensionsystemet ArPL, SjPL, FöPL, LFöPL, kommuner, staten, kyrkan, FPA och Finlands Bank.
Insamlingsmetoder och uppgiftskälla
Data insamlas elektroniskt med Finansinspektionens rapporteringsunderlag.
Pensionsanstalternas bokslut.
Uppdateringsfrekvens
En gång om året.
Färdigställs eller offentliggörs
I juni, året efter statistikåret.
Tidsserie
Uppgifter finns att tillgå från år 2007.
Nyckelord
Pensionstillgångar, försäkringsavgift, statsandel, avkastning, utbetalda pensioner, totala driftskostnader, skatter.
Begrepp och definitioner
Tabellen innehåller uppgifter om privata och offentliga sektorns pensionsanstalters pensionstillgångar, försäkringsavgifter, överföringar, statsandelar, placeringsavkastning, utbetalda pensioner och totala driftskostnader.
Tidsserierna i statistiken är i huvuddrag jämförbara. Uppgifterna är jämförbara med uppgifterna i statistiken Arbetspensionsanstalternas bokslutsuppgifter i statistikdatabasen.
Jämförbarheten av tidsserierna påverkas bl.a. av lagändringar
- soliditetsnyckeltalet verksamhetskapital användes fram till 31.12.2012, och ersattes därefter av begreppet solvenskapital som består av verksamhetskapital och ett utjämningsbelopp
- i början av 2017 slogs utjämningsbeloppet ihop med det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret.
Statistikenheter
Penningflödena har indelats efter arbetspensionsystemet ArPL, SjPL, FöPL, LFöPL, kommuner, staten, kyrkan, FPA och Finlands Bank.
Faktorer som beskriver penningflöden
Pensionstillgångar
Som pensionstillgångar enligt ArPL och SjPL uppges summan av solvenskapitalet och ansvarsskulden som används vid solvensberäkningen enligt bokslutet utan ansvarsskuld enligt FöPL från och med 1.1.2013.
Med solvenskapital avses skillnaden mellan tillgångarna och skulderna enligt verkligt värde som används vid solvensberäkningen. Med skillnaden utjämnas riskerna i placeringsverksamheten och försäkringsrörelsen. Den försäkringstekniska ansvarsskulden är en i bokslutet upptagen uppskattning av bolagens framtida pensionsutgifter till den del de har fonderats. Ansvarsskulden består av premieansvar och ersättningsansvar.
Som pensionstillgångar enligt ArPL och SjPL uppges summan av verksamhetskapitalet och ansvarsskulden som används vid solvensberäkningen enligt bokslutet utan ansvarsskuld enligt FöPL fram till 31.12.2012. Det tidigare verksamhetskapitalet är solvenskapitalet exklusive utjämningsbelopp för risker i försäkringsrörelsen. Med försäkringsrörelsen avses det över- eller underskott om uppkommer på grund av skillnaden mellan de beräknade värden som används i försäkringstekniska kalkyler och det faktiska utfallet, t.ex. i invalidpensioner. Vid solvensberäkningen används ansvarsskulden efter avdrag för den del av utjämningsavsättningen som ska jämställas med verksamhetskapital och för ofördelat tilläggsförsäkringsansvar.
Som pensionstillgångar enligt FöPL och LFöPL uppges ansvarsskulden.
Som pensionstillgångar enligt kommuner uppges pensionsansvarsfonden ur Kevas bokslut. Keva upprättar sitt bokslut till verkliga värden. Pensionsansvarsfonden är en balanspost för finansiering av pensioner enligt kommuner.
Som pensionstillgångar enligt staten uppges SPF:s placeringstillgångar och som pensionstillgångar enligt kyrkan uppges KCF:s placeringstillgångar, bägge redovisade till verkliga värden.
Försäkringsavgifter
Premieinkomsten enligt bokslutet innefattar såväl arbetsgivarnas och arbetstagarnas andelar som företagarnas och lantbruksföretagarnas försäkringsavgifter. Hos pensionsstiftelser är det den premieinkomst som influtit i form av understödsavgifter. Med avgiften bekostas både löpande och framtida arbetspensioner och därför fonderas en del av avgiften.
Från premieinkomsten har avdragits
- kundåterbäringar
- kreditförluster av försäkringsavgiftsfordringar
- återförsäkringens andel av försäkringsavgifterna
En kundåterbäring är en pensionsbolagsspecifik post som utdelas till ArPL-försäkringstagarna i form av en sänkning av ArPL-försäkringsavgifterna för avtalsarbetsgivare. Det belopp som används till kundåterbäringarna bestäms utifrån pensionsbolagets solvens och omkostnadsöverskott. Kundåterbäringen utdelas ur det fördelade tilläggsförsäkringsansvaret och fördelas på försäkringarna i proportion till de samlade fonderna och inbetalda avgifterna.
Sysselsättningsfondens andel
Med Sysselsättningsfondens andel täcks kostnader för pension som tillväxer på basis av inkomstrelaterade förmåner under perioder med arbetslöshet och utbildning samt alterneringsledighet. Sysselsättningsfonden betalar in en inbetalning till Pensionsskyddscentralen, som krediterar inbetalningen till pensionsanstalterna.
Överföring
Överföringarna innefattar överföringsavgifter som pensionsanstalter inom den privata sektorn betalar till staten och som fastställs när statliga myndigheter eller affärsverk ändras till aktiebolag eller om deras verksamhet överförs till redan existerande aktiebolag. Överföringsavgiften syns i StaPL som en överföring med annat förtecken.
Överföringarna avseende ArPL innefattar också poster som realiseras ur Pensions-Kansas likvidationsbo och överskottet av kreditförsäkringen som återförs från Pensionsskyddscentralen och Garantia, som redovisats till Pensionsskyddscentralen och återburits till ArPL-pensionsanstalterna.
Statens andel
Staten deltar årligen i att finansiera pensioner enligt FöPL, LFöPL, SjPL och staten.
Av pensionsutgifterna för företagare och lantbruksföretagare betalar staten den del som försäkringsavgifterna enligt respektive lag inte räcker till för att täcka. Statens andel för FöPL innehåller de under räkenskapsåret betalda förskottsbeloppen och justeringsposten.
Av pensionskostnaderna för dem som är försäkrade enligt lagen om sjömanspensioner betalar staten en tredjedel av pensionsutgifterna enligt sjömanspensionslagen.
Statens pensionerna betalas av anslag i statsbudgeten. 60 procent av de pensioner som betalas ut finansieras direkt ur budgeten för respektive år. Ur Statens Pensionsfond överförs årligen till statsbudgeten ett belopp som motsvarar ca 40 procent av statens årliga pensionsutgifter.
Utbetalda pensioner
Utbetalda pensioner enligt pensionsanstalternas bokslut utan omkostnader för ersättnings- och arbetshälsoverksamheten och betalda/erhållna ansvarsfördelningskostnader med anknytning till dem utan Sysselsättningsfondens andel.
Totala driftskostnader
De totala driftskostnaderna är driftskostnader som ingår i olika poster i resultaträkningen. De består av omkostnader för ersättningsverksamheten, omkostnader för arbetshälsoverksamheten, driftskostnader och övriga kostnader. Driftskostnaderna består av anskaffningskostnader och omkostnader för försäkringsrörelsen och av administrativa kostnader. De administrativa kostnaderna innefattar lagstadgade avgifter, vilka är kostnadsandelen för Pensionsskyddscentralen, justitieförvaltningsavgiften till besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och Finansinspektionens tillsynsavgift.
Omkostnaderna för placeringsverksamheten ingår inte i de totala driftskostnaderna, eftersom de dragits av i intäkterna av placeringsverksamheten.
Skatter
Skatter är direkta skatter bokförda enligt prestationsprincipen i resultaträkningen för räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder.
Avkastning av placeringar
Avkastningen av placeringar enligt verkligt värde beräknas genom att till intäkterna av placeringsverksamheten i resultaträkningen lägga till förändringen i värderingsdifferenser under året och sedan subtrahera kostnaderna för placeringsverksamheten enligt bokfört värde. Värderingsdifferensen är skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde och bokförda värde. Förändringen i värderingsdifferensen är en del av resultatet av ett bolags placeringsverksamhet.
Övrigt
Övrigt står för en statistisk differens som uppkommer då tabellens uppgifter sammanställs till en helhet.