Faktisk pensionsålder
Pensioneringsåldern drygt ett halvår över målet
År 2024 var den förväntade pensioneringsåldern i arbetspensionssystemet 63,1 år, och således överskreds minimimålet för ökningen av pensioneringsåldern (62,4 år för år 2025) redan nu med 0,7 år. Den förväntade pensioneringsåldern steg 0,3 år från året innan. Ökningen av den förväntade pensioneringsåldern motsvarade förväntningarna. Den mest betydande orsaken till ökningen var ändringen av åldersgränsen för ålderspension. År 2024 uppnåddes den lägsta åldern för ålderspension av dem födda 1.10.1959–30.6.1960. För 50-åringar steg den förväntade pensioneringsåldern med 0,2 år (64,6 år).
Minimimålet som sattes år 2009 hann redan förverkligas år 2021, när den förväntade pensioneringsåldern steg till 62,4 år, vilket var just nivån för målet. Nästa år vände den förväntade pensioneringsåldern ändå nedåt eftersom exceptionellt många försäkrade ålderspensionerades. Åren 2023–2024 har antalet nya ålderspensionstagare varit färre, vilket har höjt pensioneringsåldern.
Antalet nya sjukpensionstagare minskade från år 2023 med en procent. Åren 2021–2024 var det årliga antalet nya sjukpensionstagare som lägst på 2000-talet. Årligen har färre än 18 000 sjukpensioner inletts, även om pensionen nu också beviljas 63-åringar till skillnad från tidigare.
År 2024 nypensionerades 57 800 personer med arbetspension, varav 40 000 med ålderspension. Från året innan ökade de nypensionerade ålderspensionstagarnas antal med 500 försäkrade.
År 2024 var den förväntade pensioneringsåldern för män 63,4 år och för kvinnor 62,7 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioneringsålder har varit liten, men skillnaden har från och med mitten av 2010-talet ökat till att vara över ett halvt år. År 2024 var männens siffra 0,7 år högre än kvinnornas.
Speciellt i början av arbetslivet har kvinnor en större risk att bli sjukpensionerade än män och därför är kvinnors genomsnittliga pensioneringsålder lägre än mäns. I övrigt pensioneras män och kvinnor på samma sätt. Inom den kvinnodominerade offentliga sektorn är pensioneringsåldern något lägre än inom den privata sektorn.
Förväntad pensioneringsålder för 25- och 50-åringar
De äldres (55–64-åringar) sysselsättningsutveckling har varit stark
År 2024 försvagades sysselsättningen för hela befolkningen, men bland personer över 60 år fortsatte ökningen
- Sysselsättningsgraden för befolkningen i arbetsför ålder var 72,1 % (minskning från året innan med 1,5 %-enheter).
- De äldres sysselsättningsutveckling har varit god på 2000-talet.
- Sysselsättningsgraden för 55–59-åringar sjönk med 1,7 %-enheter från året innan, från toppen av statistikhistorien år 2022 är minskningen 2,6 %-enheter.
- 60–64-åringarnas sysselsättningsgrad har ökat med ett par procentenheter årligen sedan år 2009. I fjol var den 64,5 %. Jämfört med föregående år var ökningen 1,8 %-enheter.
- 63-åringarnas sysselsättningsgrad har från år 2017 ökat över 25 %-enheter. I fjol översteg den för första gången 60 procent.
- 64-åringarnas sysselsättningsgrad har från år 2020 ökat 20 %-enheter. I fjol var den 46,6 procent.
Työttömyysaste vaihtelee ikäryhmittäin
- 55–59-vuotiaiden työttömyysaste seuraa koko työikäisen väestön työttömyysastetta, mutta on selvästi sen alapuolella.
- 60–64-vuotiaiden työttömyysaste on noussut selvästi vuoden 2008 finanssikriisin jälkeen.
Tiden i arbetslivet år 2024
Den förväntade tiden i arbetskraften för 18-åringarna var 38,7 år
- Jämfört med föregående år är det en minskning på 0,1 år,
- ökat på 2000-talet med 4,3 år,
- ökat på 2000-talet med 3,8 år för män,
- ökat på 2000-talet med 5,0 år för kvinnor.
Den förväntade tiden i arbete för 18-åringar var 35,5 år
- Minskat med 0,4 år från året innan,
- ökat på 2000-talet med 4,5 år,
- för män 35,4 år (ökat med 3,7 år på 2000-talet),
- för kvinnor 35,7 år (ökat med 5,6 år på 2000-talet).
(Uppdaterad 10.2.2025)
Tabeller:
Läs mer på Etk.fi:
Fråga statistiktjänsten:
Arbetspensioneringsålder
Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Faktisk pensionsålder
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Nej
Beskrivning
Statistiken beskriver pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet i Finland.
Datainnehåll
Pensioneringsåldern beskrivs med tre medeltal: förväntad pensioneringsålder, median och genomsnittsålder.
Klassificeringar
Arbetssektor, kön, ålder, pensionsslag
Datainsamlingsmetoder och informationskälla
Statistiken grundar sig på uppgifter i arbetspensionssystemets register.
Uppdateringsintervall
En gång om året.
Tid för färdigställande eller publicering
Uppgifterna i statistiken publiceras i februari året efter statistikåret. Publiceringsdatumet meddelas i Publiceringskalendern.
Tidsserie
Tidsserien börjar med år 1996. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till år 1983.
Ämnesord
socialförsäkring, pension, arbetspension, pensionsövergångar, pensioneringsålder
Kontaktuppgifter
Förväntad pensioneringsålder
Den förväntade pensionsåldern är ett nyckeltal som tagits fram på Pensionsskyddscentralen för att mäta pensioneringsåldern utan att det påverkas av befolkningens åldersstruktur. Den beskriver den genomsnittliga pensioneringsålder som bildas för försäkrade i en viss ålder när man antar att pensionsfrekvensen och dödligheten i åldersklassen hålls på samma nivå som under granskningsåret.
Den förväntade pensioneringsåldern beräknas för både 25- och 50-åringar. Den förväntade pensioneringsåldern för en 25-åring beskriver hela den arbetspensionsförsäkrade befolkningens pensioneringsålder och används som ett officiellt mått för att beskriva de förändringar som sker i pensioneringsåldern.
Beräkningen av den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar baserar sig på arbetspensionsförsäkrade som fyllt 50 år. Eftersom beräkningen inte inkluderar personer som gått i pension före 50, är den förväntade pensioneringsåldern för 50-åringar alltid högre än för 25-åringar. Skillnaden visar hur pensionering vid 25–49 år inverkar på pensioneringsåldern.
Av de tre nyckeltalen i statistiken är den förväntade pensioneringsåldern det som bäst beskriver pensioneringsålderns förändring över tid.
Genomsnitt
Genomsnittsåldern är det aritmetiska medeltalet av de nypensionerades ålder. Vid beräkning av genomsnittsåldern används den ålder då pensionen börjar.
I internationella jämförelser av pensioneringsåldern används oftast genomsnittsåldern som nyckeltal.
Median
Medianåldern är den mittersta observationen i materialet och innebär att hälften av de nypensionerade är yngre och hälften äldre än detta. Vid beräkning av medianåldern används den ålder då pensionen börjar.
Medianåldern lämpar sig för att beskriva en typisk pensioneringsålder vid en starkt skev fördelning av fenomenet.
Ny arbetspensionstagare
Med nya arbetspensionstagare avses personer vilkas pension på basis av den egna yrkesbanan började under statistikåret eller vilkas pensionsrätt har börjat tidigare, men för vilka beslutet om pension fattats först under statistikåret. Dessutom förutsätts det att personen inte har fått pension på basis av sin egen yrkesbana på åtminstone två år (gäller inte deltidspension eller partiell förtida ålderspension).
I siffrorna för de olika pensionsslagen förutsätts det att personen inte har fått pension enligt respektive slag på två år. I fråga om dem som gått i ålderspension försäkrar man sig om att de inte har fått pension på grundval av sin egen yrkesbana (gäller inte deltidspension eller partiell förtida ålderspension) på två år.
Partiell förtida ålderspension, som infördes år 2017, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som tar ut partiell förtida ålderspension betraktas alltså inte som pensionerade.
Familjepensionerna ingår inte i studien av pensionsövergångar.
Granskningen görs alltid med hänsyn till respektive sektor, vilket innebär att man i konklusionerna om pensioneringarna endast ger akt på pensionerna från respektive sektor. När det gäller hela arbetspensionssystemet förutsätts det att personen inte har fått pension från någondera sektorn på två år.
Arbetspensionsförsäkrade
Med arbetspensionsförsäkrade avses i denna statistik personer som omfattas av pensionsskyddet och som inte får pension som grundar sig på den egna yrkesbanan (undantaget deltidspension och partiell ålderspension). Den arbetspensionsförsäkrade befolkningen under granskningsåret beräknas på basis av de arbetspensionsförsäkrade i slutet av föregående år.
Arbetspensionssystemet omfattar den privata och den offentliga sektorn. Av de arbetspensionsförsäkrade arbetar cirka tre av fyra inom den privata sektorn och var tredje inom den offentliga sektorn. Försäkrade som under året arbetar inom båda sektorerna utgör mindre än 10 procent av alla försäkrade.
Inom den privata sektorn gäller:
- Lagen om pension för arbetstagare, ArPL
- Lagen om sjömanspensioner SjPL
- Lagen om pension för företagare, FöPL
- Lagen om pension för lantbruksföretagare, LFöPL
- Lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, AVSTÖL
Inom den offentliga sektorn gäller:
- Pensionslagen för den offentliga sektorn, OffPL samt
- Pensionsbestämmelser för personalen på Finlands Bank,
- Ålands landskapsregering och
- riksdagsledamöterna och medlemmarna i statsrådet.
1.1.2017 I pensionslagen för den offentliga sektorn OffPL förenas den offentliga sektorns pensionslagar KomPL, StaPL och KyPL samt den särskilda lagen för personalen på Folkpensionsanstalten.
1. Kontaktinformation
1.1 Organisation
Pensionsskyddscentralen
1.2 Organisationsenhet
Planeringsavdelningen
1.3 Kontaktpersonens namn
1.4 Kontaktpersonens funktion
Statistikspecialist
1.5 Kontaktpunktens adress
Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN
1.6 Kontaktpunktens e-postadress
fornamn.efternamn@etk.fi
Kontaktformulär
1.7 Kontaktpunktens telefonnummer
029 411 20
1.8 Kontaktpunktens faxnummer
Fax: 09 148 1172
2. Uppdatering av metadata
2.1 Senaste intyg för metadata
10.2.2025
2.2 Senaste sändning av metadata
10.2.2025
2.3 Senaste uppdatering av metadata
10.2.2025
3. Beskrivning av statistiken
3.1 Allmän beskrivning
Statistiken beskriver pensioneringsåldern i Finlands arbetspensionssystem. Fenomenet beskrivs med tre centralmått: förväntad pensioneringsålder, median och genomsnittsålder. Måtten beskriver pensioneringsåldern på flera sätt och de passar för olika användningsändamål.
3.2 Klassificeringar
Kön, arbetssektor, pensionsslag
3.3 Sektorstäckning
Statistiken omfattar alla personer som nypensionerats från arbetspensionssystemet i Finland.
Pensionsslag som statistiken inbegriper:
- ålderspension
- sjukpension
- arbetslöshetspension (till och med år 2011)
- deltidspension (till och med år 2017)
- partiell förtida ålderspension (från och med år 2017)
I statistiken behandlas som helheter även egenpensioner, som inkluderar ålders-, sjuk- och arbetslöshetspensioner.
Statistiken innehåller endast lagstadgade arbetspensioner, som inte inbegriper t.ex. frivilliga tilläggspensioner.
3.4 Statistiska begrepp och definitioner
Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.
3.5 Statistisk enhet
Person
3.6 Statistisk population
Personer som nypensionerats från arbetspensionssystemet i Finland.
3.7 Referensområde
Finland
3.8 Tidstäckning
Statistiken har getts ut sedan år 2003 och tidsserien har producerats retrospektivt till statistikåret 1996. För den privata sektorns del sträcker sig tidsserien ända till år 1983.
4. Måttenhet
Ålder
5. Referensperiod
Kalenderår
6. Befogenheter
6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser
I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde.
Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)
6.2 Datautbyte
En del av statistikens uppgifter publiceras i Sotkanet-indikatorbanken som upprätthålls av Institutet för hälsa och välfärd.
7. Dataskydd i statistiken
7.1 Sekretess – principer
Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.
7.2 Sekretess – behandling av uppgifter
Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.
8. Principer för offentliggörande
Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.
Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.
8.1 Tidsplan för offentliggörande
Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.
8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande
Publiceringskalender för statistik
8.3 Användarnas tillgång
Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.
Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.
Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation
9. Distributionsfrekvens
Statistiken utkommer en gång om året.
10. Tillgänglighet och tydlighet
10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)
Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari.
Faktisk pensionsålder (Julkari)
Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.
10.2 Publikationer (omfattande/övriga)
10.3 Webbdatabas
10.4 Tillgänglighet av mikrodata
–
10.5 Annan datadistribution
–
10.6 Metoddokumentation
Metoder har dokumenterats i statistikens metodbeskrivning.
11. Kvalitetsstyrning
11.1 Kvalitetssäkring
PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.
11.2 Kvalitetsbedömning
Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.
12. Relevans
12.1 Användarnas behov
Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.
13. Noggrannhet och tillförlitlighet
13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet
Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgånguppgifterna är på individnivå, och på basis av dem betalas pensioner.
13.2 Urvalsfel
–
13.3 Övriga felkällor
Registerutdragen plockas i början av året, och då kan en del av de retroaktiva pensionsbesluten fattas från statistikmaterialet.
14. Aktualitet och punktlighet
14.1 Aktualitet
Statistiken publiceras en gång om året i februari året efter statistikåret.
15. Konsekvens och jämförbarhet
15.1 Jämförbarhet – geografisk
Statistiken innehåller inte uppgifter som klassificerats områdesvis.
15.2 Jämförbarhet – över tid
Tidsserien har producerats retrospektivt till statistikåret 1996, och dess uppgifter är jämförbara för hela tiden.
Statistiken ska tolkas med beaktande av ändringar som gjorts i arbetspensionslagstiftningen.
Ändringarna i pensionssystemet år för år.
15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden
Skillnaderna i definitionen av begreppen försvårar jämförelse med annan statistik som gäller samma statistikområde.
15.4 Samanvändbarhet – intern
Statistiksiffrorna överensstämmer med statistikerna Arbetspensionstagarna i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).
16. Kostnader och svarsbörda
Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens medel.
17. Revidering av uppgifter
–
18. Statistikprocessen
18.1 Källdata
Statistiken grundar sig på material från statistiken Arbetspensionstagare i Finland (FOS) och statistiken Arbetspensionsförsäkrade i Finland.
18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling
–
18.3 Metod för uppgiftsinsamling
Administrativa register.
18.4 Datavalidering
Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.
18.5 Behandling av uppgifter
Behandlingen av uppgifter beskrivs i statistikens metodbeskrivning.
Definition och beräkning av den förväntade pensioneringsåldern
Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern för försäkrade i en viss ålder med antagandet att den åldersklassrelaterade pensioneringsfrekvensen och mortaliteten kvarstår på granskningsårets nivå.
Den förväntade pensioneringsåldern fås genom att man först räknar ut de försäkrades mortalitet och pensioneringsfrekvensen för varje åldersklass under granskningsåret. Med hjälp av dessa andelar kan man räkna hur många som i en till storleken bestämd mängd bestående av försäkrade i en viss ålder (exempelvis 100 000 stycken 25-åringar) skulle pensioneras inom ett år.
Antalet återstående försäkrade som är ett år äldre fås genom att man från det ursprungliga antalet subtraherar de nypensionerade och antalet avlidna som uträknats utifrån mortaliteten. Då man på samma sätt fortsätter ett år i sänder fram till åldern för ålderspension, får man för samtliga åldersklasser fram det kalkylmässiga antalet personer som pensioneras. Medelåldern på basis av dessa kalkylmässiga nypensioneringar utgör den förväntade pensioneringsåldern.
Formel för beräkning av den förväntade pensioneringsåldern:
Fram till slutet av år 2004 var den allmänna pensionsåldern 65 år. Därför var slutåldern i formeln år 2004 och före det 65 år. I början av år 2005 ändrades den allmänna pensionsåldersgränsen så att man kan gå i ålderspension flexibelt i åldern 63–68 år. Därför höjdes den övre åldersgränsen i formeln för beräkning av den förväntade pensioneringsåldern till 70 år från och med år 2005. Höjningen av slutåldern från 65 till 70 år har uppskattats ha höjt den förväntade pensioneringsåldern med ca 0,1 år.
Krav på den förväntade pensioneringsåldern
- Det beskrivande måttet reagerar på rätt sätt på förändringar i pensioneringsfrekvensen. Det sjunker, om pensioneringsfrekvensen stiger i någon åldersgrupp som är yngre än pensionsåldern, och stiger, om pensioneringsfrekvensen sjunker.
- Det beskrivande måttet reagerar endast på förändringar i pensioneringsfrekvensen. Det får inte påverkas av befolkningsrelaterade fenomen, såsom befolkningens åldersstruktur.
- Måttet reagerar omedelbart på förändringar i pensioneringsfrekvensen, eftersom kalkylerna baserar sig på nya pensioner. Om kalkylerna gjordes utifrån dem som redan är pensionerade, skulle förändringarna synas långsamt i resultatet.
- Det statistiska material som behövs i kalkylerna finns tillgängligt. Pensionsskyddscentralen upprätthåller ett centralregister över alla arbetspensioner och arbetspensionsförsäkrade, vilket möjliggör en studie som grundar sig på pensioneringsfrekvensen.
Den förväntade pensioneringsåldern uppfyller mycket väl de fyra ovan nämnda grundkraven.
Ett krav som ytterligare kunde tilläggas vore till exempel internationell jämförbarhet. Det kan dock vara problematiskt att få jämförbart material, även om det har lyckats i fråga om Norden.
Det är inte heller ändamålsenligt att beräkna den förväntade pensioneringsåldern för en liten population, eftersom antalet löpande pensioner i varje åldersklass inom populationen bör beskriva ensioneringssannolikheten. Redan detta krav resulterar i en så stor population, att det inte är ändamålsenligt att beräkna den förväntade pensioneringsåldern för personalen i ett enskilt företag.
Målet att senarelägga pensioneringar
Sedan början av 1990-talet har strävan varit att dämpa trycket att höja pensionsavgifterna. Centrala metoder har varit förlängning av arbetslivens längd och höjning av pensioneringsåldern. Ändringen av arbetsliven följs främst med hjälp av de äldres sysselsättningsgrad och pensioneringsåldern med den förväntade pensioneringsåldern, som har utvecklats hos Pensionsskyddscentralen.
- Det långsiktiga målet i samband med 2005 års pensionsreform var att senarelägga pensioneringarna med 2–3 år. Tidpunkten fastställdes inte exakt.
- Under våren 2009 förhandlade regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna noggrannare om höjningsmålet: till och med år 2025 ska den förväntade pensioneringsåldern stiga till minst 62,4 år. Med en jämn takt borde den förväntade pensioneringsåldern årligen ha stigit med nära 0,2 år.
- I regeringsprogrammet år 2011 upprepades målet som fastställts om ökningen av den förväntade pensioneringsåldern.
- Även i det strukturpolitiska programmet år 2013 fastställdes målet för den förväntade pensioneringsålderns ökning till minst 62,4 år till och med 2025. För att nå målet krävdes då en ökning på drygt 0,1 år per år.
- I motiveringen till 2017 års pensionsreform konstateras att målet för den förväntade pensioneringsåldern fortfarande är 62,4 år.
- År 2021 uppnåddes målet, men år 2022 sjönk den förväntade pensioneringsåldern med 0,2 år. År 2024 överskreds minimimålet klart när värdet på den förväntade pensioneringsåldern steg till 63,1 år.
