Arbetspensions­rehabilitering

Arbetspensionsrehabilitering

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionsrehabilitering
Ämnesområde: Social trygghet, Arbetspensionsrehabilitering
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Nej

Beskrivning

Statistiken innehåller information om yrkesinriktad rehabilitering enligt arbetspensionslagarna.

Datainnehåll

Statistiken innehåller uppgifter om ansökningar och beslut om rehabilitering, rätten att söka ändring, rehabiliteringsklienter, arbetspens-ionsrehabiliteringens metoder och kostnader samt slutförda rehabiliteringsprogram.

Klassificeringar

Uppgifterna har klassificerats efter rehabiliteringsklientens ålder, kön, rehabiliteringsbakgrund, diagnos och sektor.

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna för rehabiliteringsstatistiken erhålls direkt från arbetspensionsanstalterna och ur Pensionsskyddscentralens re-gister. Uppgifter som fås från arbetspensionsanstalterna är rehabiliteringsbakgrund, rehabiliteringstjänsteformer, kostnader för rehabiliteringstjänster och orsak till att rehabiliteringsprogrammet avslutats.

Uppdateringsintervall

Uppgifterna uppdateras två gånger om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

De första rehabiliteringsuppgifterna är från år 1992.

Ämnesord

Arbetspensionsrehabilitering, rehabiliteringstjänst, rehabiliteringskostnad, rehabiliteringsansökan, rehabiliteringsbeslut

Kontaktuppgifter

• Ta kontakt via webbformuläret

Arbetspensionsrehabilitering

Arbetspensionsrehabiliteringen är individuell och yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetsför ålder. Syftet med rehabiliteringen är att arbetstagaren eller företagaren trots sjukdom, lyte eller skada ska kunna stanna kvar i arbetslivet. Målet är att förebygga arbetsoförmåga och skjuta upp pensioneringen. Arbetspensionsrehabilitering går före invalidpension. Yrkesinriktad rehabilitering är en lagstadgad arbetspensionsförmån. Den som söker rehabilitering har rätt att söka ändring i alla beslut som gäller arbetspensionsrehabilitering. För arbetspensionsrehabiliteringen ansvarar arbetspensionsförsäkrarna, dvs. arbetspensionsbolagen och arbetspensionsanstalterna.

Förutsättningarna för att få arbetspensionsrehabilitering

Arbetstagare och företagare som är yngre än 63 år har rätt till rehabilitering om de uppfyller följande villkor:

• sökanden har en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats på behörigt sätt och som sannolikt medför risk för invalidpension under de närmaste åren
• sökanden har haft inkomster som uppnår en bestämd gräns
• kravet om arbetsinkomst/kravet om vård av barn under de 36 föregående månaderna uppfylls
• rehabiliteringen är ändamålsenlig
• sökanden har inte rätt till rehabilitering enligt trafik- eller olycksfallsförsäkringen

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder

Rehabiliteringsrådgivning, vägledning
Arbetspensionsanstalternas rehabiliteringsspecialister erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering.

Utredning
Den som har fått ett beslut om rehabilitering kan vid behov få hjälp av arbets- och näringsbyrån eller tjänsteproducenter inom rehabiliteringen med att göra upp en rehabiliteringsplan. Arbetspensionsanstalterna bekostar inte utredningar som är avsedda för att reda ut behovet av rehabilitering.

Arbetsplatsrehabilitering
Arbetsplatsrehabilitering är den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering. Den kan gå ut på några månaders arbetsprövning efter en lång sjukskrivning, antingen i det tidigare arbetet eller i syfte att ändra arbetsbilden.

Utbildning
Utbildningen kan bestå av kortare fortbildningskurser eller långvarigare omskolning till ett nytt arbete eller yrke. Rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet omfattar inte stöd till grundutbildning.

Näringsunderstöd
Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Näringsunderstödet utgörs av bidrag eller räntefritt lån, eller lån till en lägre ränta än den allmänna räntenivån. I allmänhet beviljas näringsunderstöd som bidrag för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket. En förutsättning för att stödet ska beviljas är att rehabiliteringsklienten ska kunna försörja sig på sitt företag.

Rehabiliteringsförmåner

Under den tid som arbetspensionsrehabiliteringen pågår kan klienten få

Rehabiliteringspenning
Rehabiliteringspenning är en inkomstförmån som betalas till dem som är i arbetslivet när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringspenning betalas till personer som före rehabiliteringen fick lön, sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmåner. Den är lika stor som beloppet av sjukpensionen enligt arbetspensionslagarna höjd med 33 procent. Rehabiliteringspenning betalas endast för den tid den aktiva rehabiliteringen pågår.

Partiell rehabiliteringspenning
Partiell rehabiliteringspenning betalas till rehabiliteringsklienter som delvis fortsätter med sitt förvärvsarbete vid sidan av yrkesinriktad rehabilitering. Partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet för full rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringsunderstöd
Rehabiliteringspenning kan beviljas som rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Rehabiliteringsunderstöd kan betalas för den tid då rehabiliteringsplanen görs upp, klienten väntar på att rehabiliteringen ska börja eller under pausperioder i rehabiliteringen, för högst tre månader.

Företagare (FöPL, LFöPL) och kommunanställda (KomPL) kan beviljas rehabiliteringsunderstöd som stöd för att bli sysselsatt efter slutförd rehabilitering, om klienten inte har andra inkomster.
Rehabiliteringsunderstöd betalas på viss tid och är lika stor som sjukpensionen, utan någon höjning på 33 procent. Rehabiliteringsunderstöd kan också betalas i form av partiellt understöd.

Rehabiliteringsstöd
Rehabiliteringsstödet är sjukpension på viss tid, som kan beviljas när arbetsförmågan antas bli återställd genom vård eller rehabilitering. En förutsättning är att arbetsförmågan bedöms fortgå minst ett år och sjukdagpenningsperioden inte räcker till för att arbetsförmågan ska återställas.

En förutsättning för beviljande av rehabiliteringsstöd är att en vård- eller rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden antingen inom hälsovården eller inom företagshälsovården.

Rehabiliteringstillägg
Rehabiliteringstillägg är ett tillägg till rehabiliteringsstödet eller sjukpensionen och betalas för den tid då aktiv rehabilitering pågår. Tillägget är 33 procent av pensionens belopp och betalas för fulla rehabilite-ringsmånader.

Övriga kostnader
Rehabiliteringsklienten får ersättning för de nödvändiga kostnaderna för arbetspensionsrehabiliteringen, såsom rese- och studiekostnader.

Övriga begrepp

Ålder
En person ålder vid slutet av statistikåret.

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen (PSC)

1.2 Organisationsenhet

Planeringsavdelning

1.3 Kontaktpersonens namn

Marjo Kaasila
Jukka Lampi

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
Kontaktformulär

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

31.5.2024

2.2 Senaste sändning av metadata

31.5.2024

2.3 Senaste uppdatering av metadata

31.5.2024

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Statistiken innehåller information om yrkesinriktad rehabilitering enligt de finska arbetspensionslagarna. Statistiken omfattar hela processen med arbetspensionsrehabilitering, från ansökan till avslut och ända till uppföljningen efter rehabiliteringen.

I statistiken ingår uppgifter om rehabiliteringsansökningarna, rehabiliteringsbesluten, rehabiliteringsklienterna, rehabiliteringsåtgärderna och utgifterna, avslutade rehabiliteringsprogram och priset på rehabiliteringen.

3.2 Klassificeringar

Uppgifterna har indelats enligt vilken bakgrund den som genomgår rehabilitering har, dvs. om personen arbetar eller är pensionerad när rehabiliteringen börjar. Från och med år 2016 har rehabiliteringsklienterna också delats in i de som själva ansökt om rehabilitering och de som fått rätt till rehabilitering i samband med ett sjukpensionsbeslut. Andra klassificeringsgrunder i statistiken är ålder, kön och diagnos.

3.3 Sektorstäckning

Statistiken om arbetspensionsrehabilitering omfattar rehabiliteringen som gäller hela arbetspensionssystemet. Statistiken ger en helhetsbild av den privata sektorns arbetspensionsbolag, -stiftelser och -kassor samt den yrkesinriktade rehabiliteringen som finansieras av den offentliga sektorn. Rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten ingår inte i statistiken.

3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Rehabiliteringsansökan.
Rehabiliteringsbeslut.
Person/rehabiliteringsklient.

3.6 Statistisk population

Rehabiliteringsansökningar som anhängiggjorts på arbetspensionsanstalterna, rehabiliteringsbeslut som anstalterna utfärdat och personer som fått yrkesinriktad rehabilitering finansierad av arbetspensionssystemet.

3.7 Referensområde

Finland

3.8 Tidstäckning

Statistikens grunduppgifter finns att få från och med år 1992.

4. Måttenhet

Antalet rehabiliteringsansökningar.
Antalet rehabiliteringsbeslut.
Antalet personer.
Rehabiliteringskostnader, €.
Inkomstersättning, €/mån.

5. Referensperiod

Kalenderår och 1.1.–30.6.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

Pensionsskyddscentralen är enligt lag skyldiga att föra statistik. I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde.

Statistiken över arbetspensionsrehabilitering grundar sig på tillsynsplikten som anknyter till 1991 års reform av rehabiliteringslagstiftning (lag om ändring av lagen om pension för arbetstagare APL 612/1991). Om rätten till arbetspensionsrehabilitering föreskrivs i arbetspensionslagarna, som uppräknas i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)
Lag om pension för arbetstagare (Finlex)

6.2 Datautbyte

Statistikens uppgifter förmedlas årligen till THL för statistik till EU:s system för statistik över socialt skydd (ESSPROS) samt till arbets- och näringsministeriet för EU-kommissionens databas om arbetskraftspolitik.

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

Arbetspensionsanstalterna levererar uppgifter på individnivå till Pensionsskyddscentralen med en skyddad e-postförbindelse.

8. Principer för offentliggörande

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Statistikens uppgifter delas årligen till arbetspensionsanstalterna som tabeller och visualiseringar per anstalt.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Statistiken utkommer två gånger om året.

Halvårsuppgifter för det innevarande året (tidsperioden 1.1–30.6) utkommer på hösten. Årsuppgifterna publiceras i maj-juni året efter statistikåret.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Arbetspensionsrehabilitering (Julkari)

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Työeläkekuntoutus (Julkari, på Finska)
Nyckeltal: Rehabiliteringsklienter

10.3 Webbdatabas

Arbetspensionsrehabilitering (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralen kan plocka forskningsmaterial ur sina register för vetenskaplig forskning. Uppgifter överlåts i enlighet med offentlighetslagen och dataskyddslagen. Registermaterial utlämnas i regel inte för kommersiella ändamål. Den vetenskapliga undersökningen ska vara individualiserad.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål (Pdf)

10.5 Annan datadistribution

Ett bildpaket (pdf) som sammanställts utifrån statistikens uppgifter publiceras på statistikens webbplats.

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

PSC tillämpar kvalitetskriterierna också på den statistik som publiceras men inte hör till Finlands officiella statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Statistiken riktar sig till sakkunniga inom rehabilitering, forskare, medier och andra som kan behöva information om ämnesområdet. Statistiken produceras i samarbete med rehabiliteringssakkunniga på arbetspensionsanstalterna. Vid utvecklandet av statistiken beaktas användarnas, närmast arbetspensionsanstalternas behov.

12.2 Andelen nöjda användare

De rehabiliteringssakkunnigas informationsbehov och utvecklingsförslag kartläggs på ett evenemang som PSC ordnar årligen.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register och uppgifter som skilt samlas in från arbetspensionsanstalterna Utgångsuppgifterna är på individnivå.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Pensionsregisteruppgifterna plockas i januari och juli, och en del av de retroaktiva pensionsbesluten kan således saknas från statistikmaterialet.

Arbetspensionsanstalterna levererar uppgifterna som de plockat från sina egna system i slutet av januari och augusti, och således fattas de uppgifter som registrerats retroaktivt från materialet.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Arbetspensionsrehabiliteringens halvårsuppgifter för det innevarande året (tidsperioden 1.1–30.6) utkommer på hösten. Statistikens årsuppgifter publiceras i maj-juni året efter statistikåret.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

–

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har producerats sedan år 1992 på samma grunder, och uppgifterna är i huvuddrag jämförbara från och med det.

Statistikåret 2022 ändrades plockningskriterierna för statistiken om rehabiliteringsbeslut. Därför är uppgifterna om rehabiliteringsbeslut som producerats före år 2022 inte fullt jämförbara med de som producerats senare. Ändringen hade ingen inverkan på avslagsprocenten.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp kan försvåra jämförelse med andra statistikuppgifter som gäller samma område.

15.3.1 Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

Uppgifterna i halvårsstatistiken och årsstatistiken produceras med samma regler. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Sjömanspensionskassan är inte med i materialinsamlingen till halvårsstatistiken.

16. Kostnader och svarsbörda

Pensionsskyddscentralen ansvarar för kostnaderna som orsakas av statistiken. Pensionsskyddscentralens registeruppgifter kompletteras med uppgifter som samlas in direkt från arbetspensionsanstalterna. Från pensionsanstalterna samlas bara in sådana uppgifter som inte går att få från PSC:s register. Anstalterna levererar uppgifterna till PSC två gånger om året enligt de anvisningar som PSC utarbetat.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens register och på uppgifter på individnivå som skilt samlas in från arbetspensionsanstalterna.

Från pensionsregistret plockar man ut uppgifter som anknyter till statistiken om rehabiliteringsbeslut och som behövs för att producera statistik. Dessa är förhandsbeslut om rehabilitering, avslag och beviljanden, form för anhängiggörande av rehabiliteringsansökan, datum för rehabiliteringsbeslutet, rehabiliteringsklientens pensionsbakgrund, diagnoser för arbetsoförmåga och kostnader för försörjningen vid rehabilitering.

Från intjäningsregistret plockas faktorer som anknyter till tiden efter rehabiliteringen. Dessa är uppgifter om arbete efter rehabiliteringen. Registret innehåller uppgifter om allt arbete som ökar arbetspensionen: anställningar och företagarverksamhet samt oavlönade tider som hänför sig till arbetslöshet, utbildning eller föräldraskap m.m.

Uppgifter som samlas in direkt från arbetspensionsanstalterna är hur rehabiliteringen inletts, rehabiliteringsklientens bakgrund, rehabiliteringsåtgärderna, kostnaderna för rehabiliteringsåtgärderna, olycksfallsförsäkringsavgifter som är obligatoriska för rehabiliteringsklienten samt situationen efter rehabiliteringen, dvs. vad rehabiliteringen resulterade i. Uppgifterna levereras i enlighet med de anvisningar som PSC utarbetat.

För underlagsmaterialet till rehabiliteringsstatistiken kombinerar Pensionsskyddscentralen uppgifter från arbetspensionsanstalterna samt de registeruppgifter som behövs för att producera statistiken.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

Två gånger om året.

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

För uppgiftsinsamlingen svarar Pensionsskyddscentralen. Arbetspensionsanstalterna levererar uppgifterna på individnivå om rehabiliteringsåtgärder och avslutade rehabiliteringar till Pensionsskyddscentralen med en skyddad e-postförbindelse. Uppgifterna levereras i enlighet med de anvisningar som PSC utarbetat.

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

Arbetspensionsanstalterna deltar i kontrolleringen av materialet när uppgifterna samlas in.

18.5 Behandling av uppgifter

Uppgifter på individnivå som plockats från PSC:s register kombineras med uppgifter som skilt samlats in från arbetspensionsanstalterna. I den fortsatta behandlingen bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.

Arbetspensionsrehabilitering

Rehabilitering enligt arbetspensionslagarna är yrkesinriktad och individuell rehabilitering av personer i arbetsför ålder. Syftet med rehabiliteringen är att förebygga att arbetstagaren eller företagaren blir sjukpensionerad i förtid och också att stödja personer som får rehabiliteringsstöd eller sjukpension vid en återgång till arbetsmarknaden. Målet är att klienterna ska kunna stanna kvar i arbetslivet så länge som möjligt trots sjukdomen, lytet eller skadan.

Vem får rätt till arbetspensionsrehabilitering?

Arbetstagare eller företagare som inte har uppnått sin lägsta pensionsålder har rätt till arbetspensionsrehabilitering, om

• sökanden har en sjukdom, ett lyte eller en skada som medför en risk för arbetsförmåga inom en nära framtid, dvs. ca fem år, om inga rehabiliteringsåtgärder sätts in.
• sökanden uppfyller kravet på inkomster. Arbetsinkomsterna ska vara sammanlagt minst 41 143,38 euro (2024 års nivå) under de fem sista åren före ansökan om rehabilitering. Av sjukpensionstagare krävs att de pensionsgrundande inkomsterna för återstående tid uppgår till minst 41 143,38 euro.
• sökanden har arbetspensionsförsäkrade arbetsinkomster eller vårdat barn under de 36 senaste månaderna som föregått den månad då rehabiliteringsansökan blev anhängig. För en sökande som får sjukpension granskas kravet om arbetsinkomst/barnavårdstid för de 36 månader som föregått arbetsoförmågan.
• sökanden har inte rätt till rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller trafikförsäkringslagen.
• rehabiliteringen är ändamålsenlig. Ändamålsenligheten bedöms med hänsyn till sökandens sjukdom, lyte eller skada, ålder, yrke, utbildning, tidigare verksamhet, och möjligheterna att genom den yrkesinriktade rehabiliteringen hitta ett arbete som lämpar sig för sökandens hälsotillstånd. Vid bedömningen beaktas också om rehabiliteringen kommer att skjuta upp pensioneringen.

Arbetspensionsrehabiliteringens metoder

Rehabilitering som arbetspensionsanstalterna stöder är alltid yrkesinriktad och individuell. Innehållet kan vara något av följande:

Rehabiliteringsrådgivning, vägledning

Arbetspensionsanstalternas rehabiliteringsspecialister erbjuder både allmän rådgivning och detaljerad information om och vägledning till yrkesinriktad rehabilitering.

Utredning

En utredning innebär ett uppdrag för tjänsteproducenter inom rehabilitering. En utredning behövs i situationer där den som fått ett beslut om rehabilitering saknar en färdig rehabiliteringsplan eller arbetsgivaren inte kan erbjuda lämpligt arbete. Rehabilitering förutsätter alltid en ändamålsenlig rehabiliteringsplan. Det behövs hjälp för att göra upp en plan, utvärdera eller precisera den. Arbetspensionsanstalterna bekostar inte utredningar som är avsedda för att reda ut behovet av rehabilitering.

Arbetsplatsrehabilitering

Arbetsplatsrehabilitering är den primära metoden inom arbetspensionsrehabilitering. Den kan gå ut på några månaders arbetsprövning efter en lång sjukskrivning, antingen i det tidigare arbetet eller i syfte att ändra arbetsbilden. Arbetsprövning kan också ordnas efter omskolning för att stödja återgången i arbetslivet. Vid behov kan arbetsprövningen fortsätta som arbetsträning. Arbetsträning är en långvarigare introduktion i det nya arbetet än arbetsprövning. Arbetsträning pågår i praktiken i 6–18 månader.

Utbildning

Om metoderna för arbetsplatsrehabilitering inte räcker till, är yrkesinriktad utbildning ett alternativ. Utbildningen kan bestå av kortare fortbildningskurser, läroavtalsutbildning eller långvarigare omskolning till ett nytt arbete eller yrke. Rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet omfattar inte stöd till grundutbildning.

Näringsunderstöd

Arbetspensionsrehabilitering kan beviljas i form av stöd för att inleda eller fortsätta med näringsverksamhet. Näringsunderstödet utgörs av bidrag eller räntefritt lån, eller lån till en lägre ränta än den allmänna räntenivån. I allmänhet beviljas näringsunderstöd som bidrag för att täcka anskaffningskostnaderna för arbetsredskap och maskiner som behövs för att utöva yrket. En förutsättning för att stödet ska beviljas är att rehabiliteringsklienten ska kunna försörja sig på sitt företag.

Inkomsterna under rehabiliteringstiden

För rehabiliteringstiden betalas antingen rehabiliteringspenning, rehabiliteringstillägg eller rehabiliteringsunderstöd. Dessutom ersätts behövliga kostnader för rehabiliteringen, såsom rese-, boende- och studiekostnader. Rehabiliteringsförmånerna är skattepliktig inkomst och kostnadsersättningarna skattefria.

Rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenning är en inkomstförmån som betalas till dem som är i arbetslivet när rehabiliteringen börjar. Rehabiliteringspenning betalas till personer som före rehabiliteringen fick lön, sjukdagpenning eller arbetslöshetsförmåner. Den är lika stor som beloppet av sjukpensionen enligt arbetspensionslagarna höjd med 33 procent, dvs. ca 75 procent av lönen. Rehabiliteringspenning betalas endast för den tid den aktiva rehabiliteringen pågår.

Om arbetsgivaren betalar lön medan arbetsprövningen, arbetsträningen eller läroavtalsutbildningen pågår, betalas rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren för den tid som motsvarar lönen. Om lönen är mindre än rehabiliteringspenningen, betalas skillnaden till rehabiliteringsklienten själv.

Partiell rehabiliteringspenning

Partiell rehabiliteringspenning betalas till rehabiliteringsklienter som delvis fortsätter med sitt förvärvsarbete vid sidan av yrkesinriktad rehabilitering. Partiell rehabiliteringspenning är hälften av beloppet av full rehabiliteringspenning.

Rehabiliteringsunderstöd

Rehabiliteringspenning kan beviljas som rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Rehabiliteringsunderstöd kan betalas för den tid då rehabiliteringsplanen görs upp, klienten väntar på att rehabiliteringen ska börja eller under pausperioder i rehabiliteringen, för högst tre månader. Företagare (FöPL, LFöPL) och kommunanställda (KomPL) kan beviljas rehabiliteringsunderstöd som stöd för att bli sysselsatt efter slutförd rehabilitering, om klienten inte har andra inkomster.

Rehabiliteringsunderstöd betalas på viss tid och är lika stort som sjukpensionen, utan någon höjning på 33 procent. Rehabiliteringsunderstöd, som är beroende av prövning, beviljas inte om klienten får t.ex. sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning. Rehabiliteringsunderstöd kan också betalas i form av partiellt understöd.

Rehabiliteringsstöd

Rehabiliteringsstödet är sjukpension på viss tid, som kan beviljas när arbetsförmågan antas bli återställd genom vård eller rehabilitering. En förutsättning är att arbetsförmågan bedöms fortgå minst ett år och sjukdagpenningsperioden inte räcker till för att arbetsförmågan ska återställas.

En förutsättning för beviljande av rehabiliteringsstöd är att en vård- eller rehabiliteringsplan har gjorts upp för sökanden antingen inom hälsovården eller företagshälsovården.

Rehabiliteringstillägg

Rehabiliteringstillägg är ett tillägg till rehabiliteringsstödet eller sjukpensionen och betalas för den tid då aktiv rehabilitering pågår. Tillägget är 33 procent av pensionens belopp och betalas för fulla rehabiliteringsmånader.

I grunden är rehabiliteringspenningen och rehabiliteringsstödet/sjukpensionen med rehabiliteringstillägget lika stora.

Övriga kostnader

Rehabiliteringsklienten får ersättning för de nödvändiga kostnaderna för arbetspensionsrehabiliteringen, såsom rese- och studiekostnader.

Ansökan om rehabilitering

Initiativ till rehabilitering kan tas av arbetstagaren, arbetsgivaren, företagshälsovården, hälsovården, arbetskraftsförvaltningen eller FPA. Rehabiliteringsåtgärder kan sättas in redan medan personen ännu är i arbete, före sjukskrivning.

FPA ska utreda behovet av rehabilitering senast när dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för mer än 60 dagar. I samband med denna utredning skickar FPA en rehabiliteringsförfrågan eller hänvisar personen att själv ta kontakt med arbetspensionsanstalten. Om personen har en ansökan om sjukpension anhängig, har arbetspensionsanstalten en skyldighet att utreda sökandens möjligheter till rehabilitering och meddela ett förhandsbeslut, om rätt till rehabilitering uppkommer.

För ansökan om rehabilitering gäller samma bestämmelser som för ansökan om pension. Ansökan om rehabilitering ska alltid göras på blanketter som är avsedda för det. Ett undantag utgörs sedan år 2015 av dem som ansöker om sjukpension, eftersom de kan få rätt till rehabilitering utan att ansöka om det.

Prövning av rätten till rehabilitering

Rätten till arbetspensionsrehabilitering regleras i rehabiliteringslagstiftningen. Arbetspensionsanstaltens rehabiliteringsspecialister undersöker sökandens förutsättningar för rehabilitering, risken för arbetsoförmåga och behovet av rehabilitering utgående från handlingarna. Ett beviljande beslut om rehabilitering omfattar alltid en rehabiliteringsplan. Om sökanden saknar rehabiliteringsplan, kan ett förhandsbeslut som är i kraft i 9 månader meddelas. En godtagbar rehabiliteringsplan ska lämnas in medan beslutet är i kraft.

Beslut i samband med beslut om sjukpension

Före beslutet om sjukpension utreder pensionsanstalten alltid sökandens rätt till yrkesinriktad rehabilitering. Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska klarläggas, även om personens rehabiliteringsmöjligheter har utretts tidigare på annat håll, t.ex. på FPA.

Förhandsbeslutet ger rätt till rehabilitering, men ålägger inte mottagaren att vidta rehabiliteringsåtgärder. Beslutet är i kraft i 9 månader och det ges utan ansökan om rehabilitering.

Rätten till yrkesinriktad rehabilitering ska alltid utredas när

• ansökan om sjukpension (partiell eller full) handläggs för första gången
• ansökan om rehabiliteringsstöd (partiellt eller fullt) handläggs för första gången
• ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd handläggs
• ändring av partiell sjukpension till full sjukpension handläggs
• ändring av full sjukpension till partiell sjukpension handläggs
• ändring av partiellt rehabiliteringsstöd till fullt rehabiliteringsstöd handläggs
• ändring av fullt rehabiliteringsstöd till partiellt rehabiliteringsstöd handläggs
• indragning av sjukpension handläggs.

Förhandsbeslut meddelas inte i fall där full sjukpension beviljas tills vidare eller där villkoren för rehabilitering inte uppfylls.

Orsakerna till avslag

Om rehabiliteringssökanden har fått avslag, ska arbetspensionsanstalten motivera sitt avgörande. Orsaker till avslag som arbetspensionsanstalterna tillämpar är:

•  Ingen rätt till återstående tid, kravet på inkomster, arbetsinkomst/kravet om barnavårdstid
  Kravet på inkomst för återstående tid uppfylls inte eller det har redan gått ett par-tre år sedan arbetet upphörde, kontakten till arbetslivet kan anses vara bruten och sökanden kan inte betraktas som etablerad i arbetslivet. Fr.o.m. år 2006 har det s.k. kravet på återstående tid ersatts av ett inkomstkrav. Från och med början av år 2023 har kravet om etablering i arbetslivet ersatts av kravet om arbetsinkomst/barnavårdstid under de 36 månader som föregått rehabiliteringsansökan.
• Olycksfalls- eller trafikförsäkringsbolaget rehabiliterar
  Behovet av rehabilitering beror på ett olycksfall i arbetet, en yrkessjukdom eller en trafikskada. Olycksfalls- eller trafikförsäkringsanstalten är alltid den som i första hand står för den yrkesinriktade rehabiliteringen.
• Ingen överhängande risk för arbetsoförmåga
  De medicinska fynden är så obetydliga att de inte anses medföra en risk för arbetsoförmåga under en längre tid. Vid bedömningen av risken beaktas personens funktionsförmåga och dess antagna utveckling under de närmaste åren.
• Rehabilitering är inte ändamålsenligt
  Personen löper risk för arbetsoförmåga, men den kan inte minskas genom yrkesinriktad rehabilitering, eller personen har utbildning eller arbetserfarenhet inom andra branscher och således tillräcklig förmåga att fortsätta i arbetslivet.
• Annan orsak
  Personens medicinska rehabilitering kan fortfarande pågå och man tar ställning till eventuell yrkesinriktad rehabilitering först när den medicinska rehabiliteringen har framskridit så långt att yrkesinriktad rehabilitering kan inledas.

Rätt att söka ändring

Rehabiliteringssökanden har rätt att överklaga alla beslut som gäller rehabiliteringen. Rätten att överklaga gäller också förhandsbeslut som meddelats i samband med beslut om sjukpension (lagändring 1.1.2015). För dessa förhandsbeslut gäller samma förfaranden för sökande av ändring som för andra beslut om rehabilitering. I samband med beslut om sjukpension meddelas endast beviljande rehabiliteringsbeslut, inga avslag. Ett överklagbart beslut om avslag förutsätter alltid en ansökan om rehabilitering.

Rätten att överklaga gäller beslut om sökandens rätt till arbetspensionsrehabilitering, rehabiliteringens innehåll (rehabiliteringsplan) och rehabiliteringens ändamålsenlighet. Det är också möjligt att överklaga beslut om beviljande av en rehabiliteringsförmån, dess belopp och utbetalningstid och om kostnadsersättningar. Ändring ska sökas inom 30 dagar från att sökanden har fått del av beslutet.

Rehabiliteringssökanden kan överklaga beslutet först hos pensionsanstalten, som enligt sitt övervägande kan rätta sitt tidigare beslut. Arbetspensionsanstaltens beslut kan överklagas hos besvärsnämnden för arbetspensionsärenden och vidare hos försäkringsdomstolen.

Arbetspensionsrehabilitering

2023

Från och med början av år 2023 är kravet för beviljande av arbetspensionsrehabilitering att den sökande under de 36 månader som föregått den månad som ansökan inletts haft försäkrade arbetsinkomster eller vårdat barn. För en sökande som får sjukpension krävs försäkrade arbetsinkomster eller att den sökande vårdat barn under de 36 månader som föregått arbetsoförmågan. Kravet om etablering i arbetslivet slopades.

2017

Från och med år 2017 kan också personer som får partiell förtida ålderspension ansöka om rehabilitering.

2015

År 2015 trädde en lagändring i kraft om pensionsanstaltens skyldighet att undersöka personens rätt till yrkesinriktad rehabilitering vid behandlingen av en sjukpensionsansökan (APL 36 §). Om förutsättningarna för yrkesinriktad rehabilitering finns, meddelar pensionsanstalten ett förhandbeslut om det utan att sökanden lämnat in en ansökan om rehabilitering (101 § 2 mom.). Beslut om avslag meddelas inte i dessa fall.

2007

I början av år 2007 sammanslogs pensionslagarna för löntagare inom den privata sektorn, APL, KAPL och KoPL, till en lag, ArPL (lagen om pension för arbetstagare 395/2006). I samband med den här reformen gjordes inga stora ändringar i bestämmelserna om rehabilitering. Den viktigaste ändringen var att rätten att överklaga utsträcktes till alla beslut om arbetspensionsrehabilitering, också rehabiliteringens innehåll. I samband med reformen ströks rehabiliteringsundersökning och medicinsk rehabilitering som stöd för den yrkesinriktade bland rehabiliteringsmetoderna. Undersökningen ersattes med utredningar, som görs vid behov endast för att göra upp en rehabiliteringsplan, inte för att pröva rätten till rehabilitering. Ändringar gjordes också i fråga om rehabiliteringsunderstöd som kan beviljas för att stödja sysselsättningen.

2005

Av 2005 års arbetspensionsreform följde ändringar i förutsättningarna för att få rehabilitering och i beräkningen av rehabiliteringspenningen (ändring av lagen om pension för arbetstagare (APL) 643/2003 och 885/2004). Kravet på rätt till återstående tid ersattes av krav på inkomster till en viss gräns. Beräkningen av sjukpensionen ändrades och ändringarna tillämpades också på beräkningen av rehabiliteringspenningen. Ändringarna trädde i kraft i början av år 2006.

2004

I början av år 2004 blev yrkesinriktad rehabilitering en lagstadgad arbetspensionsförmån (ändring av lagen om pension för arbetstagare (APL) 188/2003). Rehabiliteringssökande fick rätt att överklaga beslutet om rätten till rehabilitering, men inte ännu rätt att överklaga innehållet i rehabiliteringen. Målet för 2004 års rehabiliteringslagstiftning var att yrkesinriktad rehabilitering skulle sättas in tidigare. Med bestämmelserna ville man bidra till att allt fler skulle vara längre kvar i arbetslivet så att den genomsnittliga pensioneringsåldern skulle stiga och trycket att höja arbetspensionsavgifterna minska.

1996

I lagändringen är 1996 (ändring av lagen om pension för arbetstagare, APL, 1482/1995) betonades att rehabilitering ska vara det främsta alternativet. Tidsbestämd sjukpension ändrades till rehabiliteringsstöd, som alltid skulle vara knutet till en vård- och rehabiliteringsplan. Man ville öka användningen av partiell sjukpension. Inkomstersättningen för pensionerade rehabiliteringsklienter förbättrades. Rehabiliteringstillägget, som betalas för aktiv rehabiliteringstid, höjdes från 10 procent till 33 procent.

1991

Hela lagstiftningen om rehabilitering reformerades genom bestämmelser som trädde i kraft i oktober 1991 (ändring av lagen om pension för arbetstagare (APL) 612/1991). Som mål för den yrkesinriktade rehabiliteringen sattes att personen ska kunna fortsätta att arbeta längre eller återgå i arbetslivet. Rehabiliteringen var beroende av prövning och det fanns ingen rätt att överklaga. För att trygga ekonomin för rehabiliteringsklienter som kom från arbetslivet infördes rehabiliteringspenning, och man försökte göra samarbetet mellan olika rehabiliteringsaktörer effektivare och redigare.