Arbetspensionstagare i Finland

Statistiken Arbetspensionstagare i Finland ger en helhetsbild av arbetspensionssystemet i Finland. Statistiken innehåller de centrala uppgifterna om alla arbetspensionstagare i Finland och nypensionerade med arbetspension. Statistiken publiceras månadsvis.

Arbetspensionstagare i Finland: månadsstatistik

Arbetspensionstagare i Finland 2025

  • Arbetspension betalades till nästan 1,6 miljoner finländare.
  • Den genomsnittliga arbetspensionen bland ålderspensionstagarna var 2 013 euro i månaden.
  • Arbetspensionen bland nya ålderspensionstagare år 2025 var 2 092 euro i månaden.
  • Från arbetspensionssystemet nypensionerades 42 500 personer med ålderspension.
  • Antalet som blev sjukpensionerade var 17 700 personer.
  • De allmännaste orsakerna till sjukpensionering var sjukdomar i rörelseorganen (33 %) och psykiska sjukdomar och beteendestörningar (30 %).

På den här sidan

Arbetspensionstagare

Arbetspensionstagarnas antal nästan 1,6 miljoner

Vid utgången av år 2025 betalades arbetspension till 1 563 000 personer, varav 36 000 var bosatta utomlands. Av samtliga arbetspensionstagare var 856 000 (55 %) kvinnor och 707 000 (45 %) män. Arbetspensionstagarna inkluderar alla som får pension från den privata och den offentliga sektorn.

Av arbetspensionstagarna fick 1 530 000 personer egen pension och 223 000 personer familjepension. Personer som får egen pension, dvs. pension på grundval av egen yrkesbana, är de som får ålderspension, sjukpension och specialpension för lantbruksföretagare. Av familjepensionstagarna var 208 000 efterlevande makar och 15 000 barn.

Egenpensionstagare

De med egen pension är alla som får ålderspension, sjukpension, och specialpension för lantbruksföretagare.

Vid utgången av år 2025 fick 1 530 000 personer arbetspension som egen pension, varav 833 000 (54 %) var kvinnor och 697 000 (46 %) var män.

Av egenpensionstagarna fick 93 procent ålderspension. De var 1 417 000 personer, varav 55 procent var kvinnor. Sjukpensionstagarnas antal var 113 000. Av dem var något fler kvinnor än män. Specialpension för lantbruksföretagare betalades till 3 300 personer, varav 80 procent var kvinnor.

År 2025 var det totala antalet egenpensionstagare nästan på samma nivå som året innan och minskade endast något från år 2024. Studerat efter pensionsslag minskade antalet pensionstagare inom alla slag från året innan.

En fjärdedel av dem som fick egen pension hade fyllt 80 år

Av samtliga egenpensionstagare hade 87 procent fyllt 65 år vid utgången av år 2025. Granskat efter 5-årsåldersgrupper var de största grupperna 65–69- och 70–74-åringarna, i vilka det sammanlagt fanns över 650 000 arbetspensionstagare. Av samtliga pensionstagare hade en fjärdedel fyllt 80 år.

Männens andel av egenpensionstagarna var större endast i åldersgruppen 55–64 år, i vilken deras antal var dryga hälften. I åldersgrupperna äldre än det här var kvinnornas andel större. Av de 85–89-åriga pensionstagarna var redan 62 procent kvinnor och av dem som fyllt 90 år 70 procent.

Ålderspensionstagare

Vid utgången av år 2025 fick 1 350 000 personer arbetspension som ålderspension (exkl. partiell förtida ålderspension), 607 000 män och 743 000 kvinnor. Medelåldern bland ålderspensionstagarna var 75,9 år. Männens medelålder var 75,1 år och kvinnornas 76,5 år.

En fjärdedel av ålderspensionstagarna yngre än 70 år

Av ålderspensionstagarna var 2 procent yngre än 65 år. Sammanlagt var 25 procent yngre än 70 år av ålderspensionstagarna. Hos männen var denna andel 28 procent och hos kvinnorna 23 procent. Pensionstagarna i åldern 70–74 år utgjorde 24 procent. De som fyllt 85 år utgjorde 13 procent av ålderspensionstagarna. Av dem var en klar majoritet kvinnor, eftersom det i denna ålder fanns 113 000 kvinnor och 61 000 män.

Den genomsnittliga ålderspensionen 2 013 euro i månaden

Den genomsnittliga arbetspensionen bland dem som fick arbetspension som ålderspension var 2 013 euro i månaden år 2025. Kvinnornas månadspension var i genomsnitt 1 697 euro och männens 2 401 euro.

Medianen för arbetspensionen bland ålderspensionstagarna var 1 844 euro i månaden. Medianen för kvinnornas månadspension var 1 625 euro och för män 2 181 euro.

Majoriteten av dem som tar ut partiell förtida ålderspension tar ut 50 procent av pensionen

Från och med början av år 2017 har det varit möjligt att ta ut ålderspensionen som partiell. Pensionen är enligt personens eget val 25 eller 50 procent av den arbetspension som tjänats in till och med det.

Antalet personer som får partiell förtida ålderspension har ökat varje år från år 2017 och framåt, med undantag endast för år 2025, då antalet personer som fick förtida pension minskade med 3 800 personer jämfört med året innan. Vid utgången av år 2025 fick 67 100 personer partiell ålderspension, varav 54 procent var män.

Av dem med partiell ålderspension har männens antal varit större varje år. Männens andel har varierat mellan 54 och 58 procent.

Av alternativen för den partiella förtida ålderspensionen har den på 50 procent varit den klart mer allmännare. Vid utgången av år 2024 hade 82 procent av pensionstagarna en pension på den här nivån. Männen väljer oftare 50 procent av pensionen. Den hade valts av 86 procent av männen och av 76 procent av kvinnorna.

Bland dem med partiell förtida ålderspension var den genomsnittliga arbetspensionen hos dem som valt 50 procent av pensionen 863 euro i månaden år 2025. Kvinnornas månadspension var i genomsnitt 735 euro och männens 959 euro.

Hos dem som valt alternativet med 25 procent var den genomsnittliga arbetspensionen 450 euro i månaden. Kvinnornas månadspension var i genomsnitt 397 euro och männens 526 euro.

Sjukpensionstagare

I slutet av år 2025 fick 113 000 personer sjukpension från arbetspensionssystemet. Det är nästan 50 000 personer färre än år 2015, då sjukpensionstagarnas antal var 161 000 personer. Siffrorna har gått ner årligen för både män och kvinnor. Vid utgången av år 2025 var 59 000 kvinnor och 54 000 män sjukpensionerade.

Sjukpensionen kan vara en tills vidare beviljad pension eller ett rehabiliteringsstöd på viss tid. I arbetspensionssystemet kan bägge beviljas antingen som full pension eller delpension.

Av de sjukpensioner som var gällande år 2025 var 90 000 (80 %) pensioner som beviljats tills vidare och 23 000 (20 %) var rehabiliteringsstöd. Av sjukpensionerna betalades 92 000 (81 %) till fullt belopp och 21 000 (19 %) var partiella pensioner.

Av sjukpensionstagarna var två tredjedelar över 55 år

År 2025 var två tredjedelar av alla sjukpensionstagare äldre än 55 år. 22 procent var 55–59-åringar och 46 procent hade fyllt 60 år. Av sjukpensionstagarna var 4 procent unga, yngre än 35 år.

Den genomsnittliga arbetspensionen bland dem som fick arbetspension som sjukpension var 1 450 euro i månaden år 2025. Kvinnornas månadspension var i genomsnitt 1 331 euro och männens 1 562 euro. Det är fråga om dem som fått full sjukpension.

För över 40 procent av sjukpensionstagarna är psykisk ohälsa grund för pensionen

Psykiska sjukdomar var den klart allmännaste orsaken till sjukpension. Vid utgången av år 2025 var nära 50 000 personer pensionerade på grund av psykiska sjukdomar och beteendestörningar. Det här var 44 procent av samtliga sjukpensionstagare. Av kvinnorna var 47 procent och av männen 41 procent sjukpensionerade på grund av psykiska sjukdomar och beteendestörningar. En annan stor grupp var sjukdomar i rörelseorganen, som var orsaken till att en fjärdedel (28 000) av sjukpensionstagarna blivit pensionerade. Alla andra sjukdomshuvudgruppers andelar stannade under 10 procent.

Ju yngre sjukpensionstagarna är desto större andel av diagnoserna beror på psykisk ohälsa. År 2025 var psykisk ohälsa orsaken till sjukpension för majoriteten (83 %) av dem under 35 års ålder.

Bland 35–44-åringarna var andelen för psykisk ohälsa av alla sjukpensioner 71 procent och bland 45–54-åringarna 57 procent. Även hos 55–59-åringarna var andelen för psykisk ohälsa fortfarande störst (44 %), men även sjukdomar i rörelseorganen var grund för många pensioneringar (21 %). Hos dem som fyllt 60 år var andelen för sjukdomar i rörelseorganen (37 %) större än andelen för psykisk ohälsa (30 %).

22 100 personer pensionerade på grund av depression

År 2025 fick 22 100 personer sjukpension på grund av depression. Andelen för depression av alla som pensionerats gå grund av psykisk ohälsa var 44 procent. Depression som orsak för arbetsoförmåga var betydligt allmännare hos kvinnor (14 100) än hos män (8 000).

Majoriteten av arbetslivspensionstagarna är män

Arbetslivspensionen trädde i kraft som ny förmån år 2017. Syftet med den är att möjliggöra pensionering för dem vilkas möjligheter att fortsätta arbeta har försvagats men som inte har rätt till full sjukpension.

Vid utgången av år 2025 fanns 338 löpande arbetslivspensioner. Av arbetslivspensionstagarna var majoriteten (96 %) män. Av pensionerna hade tre av fyra beviljats utifrån sjukdomar i rörelseorganen.

Familjepensionstagare

År 2025 betalades familjepension från arbetspensionssystemet till 208 000 efterlevande makar och till 15 000 barn. Av efterlevandepensionstagarna var 182 000 (87 %) kvinnor och 26 000 (13 %) män.

Tre av fyra efterlevandepensionstagare hade fyllt 75 år. Andelen av efter levande makar i åldern 75–84 år var 40 procent och andelen för dem äldre än det var 35 procent. Nära en tiondedel av efterlevandepensionstagarna var yngre än 65 år.

Arbetspensionstagare bosatta utomlands

Två procent av arbetspensionstagarna är bosatta utomlands

Från Finland betalades arbetspension utomlands till 36 000 pensionstagare vid utgången av år 2025. Det här är ca två procent av samtliga arbetspensionstagare. Antalet arbetspensionstagare som bor utomlands har varit konstant under de senaste åren.

Nära 90 procent (31 100) av de utomlands bosatta arbetspensionstagarna fick ålderspension. 12 procent (4 500) fick familjepension och 3 procent (1 200) sjukpension. Av de utomlands bosatta arbetspensionstagarna var 54 procent kvinnor.

Flest pensioner betalades till Sverige

Av de pensioner som betalades till utlandet betalades 39 procent (14 100) till Sverige. Näst mest pensioner betalades till Estland (5 400), Tyskland (2 000) och Spanien (1 900).

Den genomsnittliga arbetspensionen som betalades utomlands var 665 euro i månaden. Om man granskar de tio länder som har det högsta antalen pensionstagare, var medelpensionen störst bland dem som bodde i Spanien (1 653 €/mån.) och i Frankrike (1 650 €/mån.). Pensionerna som betalades till Sverige var i genomsnitt 403 euro i månaden.

Nypensionerade med arbetspension

År 2025 nypensionerades 61 200 personer med arbetspension

Tabell: Nya arbetspensionerade efter åldersgrupp åren 2017–2025

År 2025 ökade antalet nypensionerade med ålderspension med över fem procent från året innan, och antalet personer som nypensionerades med sjukpension ökade på motsvarande sätt med en procent. Sammanlagt 61 200 personer nypensionerades med arbetspension, dvs. drygt 2 300 fler försäkrade än år 2024. År 2025 nypensionerades 42 500 försäkrade med egentlig ålderspension.

År 2025 nypensionerades 17 700 personer med sjukpension. Antalet kan anses vara litet i synnerhet därför att av dem var 2 300 i åldern 63–64 år. Före 2017 års pensionsreform beviljades sjukpensioner endast till dem yngre än 63 år. Av dem som nypensionerades med sjukpension hade sammanlagt 7 200 fyllt 60 år.

I fjol valde 15 800 försäkrade partiell ålderspension. Antalet halverades från året innan i första hand på grund av att den nedre åldersgränsen höjdes. De som börjat ta ut partiell ålderspension anses inte ha gått i pension i Pensionsskyddscentralens statistik.

Den vanligaste åldern att pensioneras var 64 år på samma sätt som året innan. Vid 64 års ålder pensionerades över 26 000 personer med arbetspension. År 2025 uppnåddes den lägsta åldern för ålderspension av dem födda 1.7.1960–31.3.1961. För dem som är födda år 1960 är den nedre åldersgränsen för ålderspension 1,5 år högre än åldersgränsen före pensionsreformen (63 år).

Läs mer på Etk.fi:

Nypensionerade med ålderspension

Av dem som gick i ålderspension gick 61 procent i pension vid 64 års ålder. Andelen var lika stor för båda könen.

Den näst allmännaste pensioneringsåldern var 65 år (24 %). Av samtliga ålderspensionstagare pensionerades 5 procent vid 68 års ålder eller senare. Genomsnittsåldern bland dem som gick i ålderspension var 65,0 år under år 2025.

År 2025 var den genomsnittliga arbetspensionen 2 092 euro i månaden bland nya ålderspensionstagare inom arbetspensionssystemet. Kvinnornas medelpension var 1 841 euro och männens 2 346 euro.

Inledda partiella förtida ålderspensioner

År 2025 tog 15 800 personer ut partiell ålderspension, 8 100 män (51 %) och 7 700 kvinnor (49 %). Av de inledda partiella ålderspensionerna var 76 procent (12 000) till sin storlek 50 procent av beloppet av den arbetspension som tjänats in. Av männen valde 81 procent och av kvinnorna 70 procent en pension med nivån 50 procent.

Nypensionerade med sjukpension

Antalet personer som blev sjukpensionerade hölls på samma nivå som åren innan

År 2025 blev 17 650 personer sjukpensionerade från arbetspensionssystemet. Antalet förblev oförändrat jämfört med de föregående åren. I likhet med året innan var sjukdomar i rörelseorganen den allmännaste orsaken till sjukpensionering. Deras andel var orsaken till en tredjedel av pensioneringarna. Psykiska sjukdomar och beteendestörningar var den näst allmännaste orsaken till arbetsoförmåga (30 %). De andra sjukdomshuvudgruppernas andelar var betydligt mindre. Nästan två tredjedelar av dem som sjukpensionerades var personer som fyllt 55 år. Andelen för dem yngre än 35 år var 11 procent.

Tabell: Nypensionerade med sjukpension inom arbetspensionssystemet år 2025 efter ålder och orsaken till arbetsoförmåga

Orsakerna till sjukpensionering varierade tydligt beroende på åldersgrupp. Hos dem yngre än 35 år var den allmännaste orsaken psykiska sjukdomar och beteendestörningar (79 %). Även i åldersgrupperna 35–44 år och 45–54 år var det här den allmännaste orsaken till arbetsoförmåga. Hos 55–59-åringar var däremot sjukdomar i rörelseorganen den vanligaste orsaken till pensionering med en andel på 39 procent, medan andelen för psykisk ohälsa var 20 procent. Hos dem som fyllt 60 år var orsaken till sjukpensionering för ungefär hälften sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer på Etk.fi:

Majoriteten pensionerades med full sjukpension

Av samtliga som sjukpensionerades började 72 procent få full sjukpension och 28 procent partiell sjukpension år 2025. Full sjukpension började betalas till sammanlagt 12 600 personer, varav 54 procent var män. Partiell sjukpension började betalas till 4 800 personer, varav 31 procent var män.

Partiell sjukpension inleds som äldre än full pension

År 2024 var genomsnittsåldern bland samtliga nypensionerade med sjukpension 53,3 år. Bland dem som började få full pension var den 52,1 år och bland dem som började få partiell sjukpension var den 56,0 år.

Av de partiella sjukpensionstagarna var 71 procent minst 55 år. Av dem som började få full sjukpension var däremot 57 procent 55 år eller äldre än det. Unga, yngre än 35 år, utgjorde 13 procent av dem som började få full sjukpension, men bara 4 procent av dem som började få partiell pension.

Två sjukdomshuvudgrupper urskiljs från de andra som orsak till pensionering År 2025 var sjukdomar i rörelseorganen den allmännaste orsaken till sjukpensionering. De var orsak till att 5 900 personer började få pension (33 %). Den näst vanligaste orsaken var psykiska sjukdomar och beteendestörningar, som var orsaken till att 5 400 personer pensionerades (30 %). De andra sjukdomshuvudgruppernas andelar var under 10 procent.

Sjukdomar i rörelseorganen var länge allmännaste orsaken till sjukpensionering. Åren 2019–2021 ändrades situationen ändå, när psykiska sjukdomar blev den största sjukdomshuvudgruppen. År 2022 blev sjukdomar i rörelseorganen åter den allmännaste orsaken till arbetsoförmåga.

Det finns skillnader mellan könen i orsaken till sjukpensionering. Andelen för psykiska sjukdomar var betydligt större hos kvinnor (35 %) än hos män (25 %). Andelen för sjukdomar i rörelseorganen var nästan lika stor bland kvinnor och män.

Den allmännaste orsaken till full sjukpension var psykisk ohälsa, för partiell sjukpensionen var den sjukdomar i rörelseorganen

Bland dem som började få full sjukpension utgjorde andelen för psykiska sjukdomar 34 procent och sjukdomar i rörelseorganen 27 procent. För nästan hälften (48 %) av dem som började få partiell sjukpension var sjukdomar i rörelseorganen orsaken till arbetsoförmågan. Andelen för psykiska sjukdomar var ca en fjärdedel (23 %).

Antalet personer som nypensionerats med full sjukpension och den genomsnittliga arbetspensionen

Antalet personer som nypensionerats med partiell sjukpension och den genomsnittliga arbetspensionen

Få nya arbetslivspensionstagare

Arbetslivspensionen trädde i kraft som ny förmån år 2017. Syftet med den är att möjliggöra pensionering för dem vilkas möjligheter att fortsätta arbeta har försvagats men som inte har rätt till full sjukpension.

Från det att arbetslivspension började beviljas har nypensionering med den skett tämligen måttligt. År 2025 nypensionerades flest hittills. Antalet var totalt 261 personer, varav majoriteten (97 %) var män.

Av arbetslivspensionerna beviljades tre fjärdedelar utifrån sjukdomar i rörelseorganen.

Tabell: Antalet nypensionerade med arbetslivspension efter kön

Tabeller och diagram i delen Nyckeltal:

Tabeller i databasen:

Sakkunnig på området:

Fråga statistiktjänsten:

Statistikens tabeller i statistikdatabasen:

Nyheter och pressmeddelanden:

Publikationer av statistiken i publikationsarkivet Julkari:

Offentliggöranden av statistiken i publikationsarkivet Julkari:

Arbetspensionstagare i Finland

Producent: Pensionsskyddscentralen
Statistikens webbsida: Arbetspensionstagare i Finland
Ämnesområde: Social trygghet
Statistiken ingår i Finlands officiella statistik (FOS): Ja

Beskrivning

Statistiken ger en helhetsbild av arbetspensionstagarna i Finland.

Datainnehåll

Statistiken innehåller de centrala uppgifterna om alla arbetspensionstagare i Finland och nypensionerade med arbetspension.

Klassificeringar

Privat och offentlig sektor, pensionsslag, kön och ålder, pensionens storlek, sjukdomsklassificering ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, bosättningsland

Datainsamlingsmetoder och informationskälla

Uppgifterna om arbetspensionstagare, nypensionerade med arbetspension och arbetspensionsutgiften grundar sig på uppgifter i pensionsregistret. I pensionsregistret sparas uppgifterna om arbetspensionsanstalternas pensionsbeslut.

Uppgifterna om regionerna grundar sig på FPA:s befolkningsuppgifter. De kompletteras med uppgifter som arbetspensionsanstalterna meddelat om källskattepliktiga arbetspensioner som betalats till utlandet.

Uppdateringsintervall

En snävare statistik om arbetspensionstagarna utkommer en gång i månaden och den mera omfattande statistikpublikationen Arbetspensionstagare i Finland en gång om året.

Tid för färdigställande eller publicering

Månadsstatistiken utkommer i mitten av den följande månaden och årsstatistiken utkommer på hösten det följande året. Noggrannare tidpunkt anges i Publiceringskalendern.

Tidsserie

Statistiken har getts ut sedan 1996. Åren 2005–2013 var statistikens namn Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland.

Uppgifter om tidsseriernas jämförbarhet finns i statistikens kvalitetsbeskrivning under punkten Uppgifternas samanvändbarhet och jämförbarhet.

Ämnesord

socialförsäkring, pension, arbetspension, ålderspension, invalidpension, sjukpension, arbetslöshetspension, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension, partiell ålderspension, pensionering

 

Arbetspensionstagare

Pensionstagare med pension som grundar sig på egen yrkesbana är de som den sista dagen under statistikåret får ålders- eller sjukpension enligt arbetspensionssystemet, specialpension för lantbruksföretagare, deltidspension eller partiell förtida ålderspension. Samtliga pensionstagare inbegriper utöver dessa också dem som får familjepension. Arbetspension kan betalas samtidigt enligt både flera pensionslagar och i form av flera pensionsslag.

Arbetspensionsutgift

Arbetspensionsutgiften innehåller de lagstadgade pensioner inom den privata och den offentliga sektorn samt av arbetsgivaren bekostade frivilliga registrerade tilläggspensioner som betalats under statistikåret, men inte pensioner som betalats enligt gamla kommunala pensionsstadgor.

Bosättningskommun, bosättningsland, landskap

En persons bosättningskommun är den kommun som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret. För pensioner som betalats utomlands är personens bosättningsland det land som personen är bosatt i den sista dagen av statistikåret.

Bosättningsländerna klassificeras enligt den landsklassificering som är gällande vid utgången av statistikåret. Landskapen indelas enligt den regionklassificering som är i kraft vid utgången av statistikåret.

Huvudsaklig orsak till arbetsoförmåga

Med huvudsaklig orsak till arbetsoförmågan avses den sjukdom som huvudsakligen utgör grunden för pensionen. Even om arbetsoförmågan ibland kan förorsakas utöver den huvudsakliga sjukdomen av någon betydande ytterligare sjukdom, grundar statistiken endast på klassificering av den huvudsakliga sjukdomen.

Sjukdomsdiagnoserna och de motsvarande koderna grundar sig från och med år 1996 på den internationella ICD-10-sjukdomsklassificeringen. Sjukpensioner som beviljats före 1996 grundar sig på den tidigare ICD-9-klassificeringen. Klassificeringen görs i första hand enligt den nya sjukdomsklassificeringen. Koder som följer den gamla klassificeringen har så exakt som möjligt placerats i klasser enligt den nya klassificeringen.

Nypensionerade med arbetspension

Som nypensionerade med pension som grundar sig på egen yrkesbana är personer som under statistikåret har börjat få pension som grundar sig på egen yrkesbana (ålders-, sjuk-  eller specialpension för lantbruksföretagare). Dessutom förutsätts det att personen inte har fått någon av de ovan nämnda pensionerna åtminstone på två år.

En sektorspecifik granskning görs alltid utgående från sektorn i fråga. Om en person har gått i pension från den ena sektorn redan före statistikåret och går under statistikåret i pension från den andra sektorn, blir han eller hon bokförd under statistikåret endast i den sistnämnda sektorn siffror, inte längre i siffrorna över samtliga nypensionerade. Det betyder alltså att en person bokförs i siffrorna över hela arbetspensionssystemet endast under det kalenderår då den första pensionen börjar. De sektorvisa siffrorna i tabellerna är alltså inte adderbara.

Nypensionerade med ålderspension är personer vilkas ålderspension började under statistikåret och som inte har fått egen pension av något slag på minst två år. I fråga om sjukpensioner och specialpensioner för lantbruksföretagare förutsätts att personerna inte har fått pension av samma pensionsslag på åtminstone två år. I fråga om de olika underkategorierna av sjukpension förutsätts att personen inte har fått sjukpension av något slag på två år.

De som gått i deltidspension räknas inte med till siffrorna om alla nypensionerade med arbetspension. Deltidspensionstagarna tas med i siffrorna om nypensionerade först det år då de börjar få någon annan pension som grundar sig på egen yrkesbana, oftast ålderspension.

Det pensionslag som introducerades år 2017, partiell förtida ålderspension, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som har börjat få en partiell förtida ålderspension betraktas således inte som pensionerade.

Oavlönad period

En tidsperiod under vilken en person får en social förmån på basis av vilken personen tjänar in pension. Oavlönade perioder är t.ex. perioder med föräldrapenning, sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning.

Pensionens storlek

Alla penningbelopp i statistiken är pensionernas månatliga bruttobelopp. Arbetspensionen kan minska på grund av samordning, om personen får ersättningar enligt lagar som stiftats med tanke på särskilda risker (trafikförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom, lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag, lag om skada ådragen i militärtjänst). Dessa pensioner dras av från den intjänade arbetspensionen. Dessa ersättningar kan vara så stora att det endast litet eller inget alls av arbetspensionen återstår att betala.

Arbetspensionstagares och nypensionerades arbetspension inkluderar eurobeloppen av samtliga pensioner som grundar sig på egen yrkesbana och som betalades i slutet av året inom båda sektorerna. I pensionen ingår eurobeloppen av både grundpensioner och registrerade tilläggspensioner. Om en pension som har betalats till en person som gått i pension under statistikåret har hunnit upphöra före statistikårets utgång, statistikförs som pensionens belopp den pension som betalades när pensionen upphörde.

Deltidspensionstagare får inte samtidigt någon annan pension som grundar sig på deras egen yrkesbana, varför deltidspensionstagares och nya deltidspensionstagares arbetspension endast inbegriper deltidspensionens eurobelopp.

Den totala arbetspensionen inkluderar utöver de ovan nämnda även pensionstagarens eventuella familjepension. Den totala arbetspensionen beräknas inte för nypensionerade.

De genomsnittliga arbetspensionerna och totala arbetspensionerna är pensionernas aritmetiska medelvärden. I tabellerna 5 och 16 visas också medianpensionen. Medianpensionen är den pension som representerar den mittersta observationen i materialet, dvs. hälften av pensionstagarna får en större och hälften en mindre pension än medianpensionen.

Pensionssektor

Arbetspensionstagare räknas alltid med i den sektor där de får åtminstone en pension som är med i studien. Om en person får pension inom båda sektorerna, bokförs han eller hon i siffrorna om båda sektorerna, men upptas endast en gång i siffrorna om hela arbetspensionssystemet.

Nypensionerade bokförs i de sektorvisa siffrorna, om personen går i pension inom den sektorn under statistikåret. I siffrorna om hela arbetspensionssystemet bokförs en person endast under det statistikår då den första pensionen börjar.

Avgöranden om sjukpension bokförs på den sektor som den anstalt som träffat avgörandet hör till. Avgörandet träffas av den sista pensionsanstalten, dvs. den som ansvarar för det huvudsakliga pensionsskyddet. I regel är det bara en pensionsanstalt som träffar avgörandet. Endast i fall av två samtidiga anställningar kan ett avgörande som gäller en ansökan bokföras på båda sektorerna.

Arbetspensionsförsäkrade bokförs alltid i siffrorna om den sektor inom vilken personen arbetar (och/eller får pension). Om en person arbetar (och/eller får pension) inom båda sektorerna, blir han eller hon bokförd i båda sektorernas siffror.

Pensionsslag

Pensionsslag inom arbetspensionssystemet är ålders- och sjukspensioner, specialpensioner för lantbruksföretagare, deltidspensioner, partiella ålderspensioner och familjepensioner. Pensionsslagens innehåll (bl.a. grunder för beviljande och åldersgränser) under statistikåret presenteras utförligare i kapitlet 1.3 Pensionsförmåner i publikationen om respektive statistikår.

Sjukpensionsfrekvensen

Andelen som sjukpensionerats under året i promille av den arbetspensionsförsäkrade befolkningen.

Sjukpensionsfrekvensen beräknas både som åldersstandardiserad och icke-åldersstandardiserad. I åldersstandardiseringen används som standardbefolkning antingen antalet arbetspensionsförsäkrade år 2012 eller det senaste statistikåret. Med standardiseringen avlägsnas inverkan av ändringen av befolkningens åldersstruktur på sjukpensionsfrekvensen.

I statistiken används den ålder som personen har i slutet av statistikåret.

Sjukpensionerna inkluderar egentliga sjukpensioner, arbetslivspensioner från och med år 2018 samt individuella förtidspensioner till och med år 2012.

Före år 2018 beviljades sjukpensioner endast till dem yngre än 63 år. Därför har sjukpensionsfrekvenserna redovisats för olika åldersgrupper, men den mest jämförbara åldersgruppen på lång sikt är 25–62-åringarna. I och med att åldersgränsen för ålderspension fortsätter att stiga beviljas sjukpensioner till allt äldre, och statistikens åldersklassificering kommer således att behöva ändras i fortsättningen.

Ålder

I tabellerna om nya arbetspensionstagare anges åldern när pensionen börjar. I de övriga tabellerna anges åldern vid statistikårets slut.

Medelåldern är det aritmetiska medelvärdet av personernas ålder. För arbetspensionstagare beräknas den utgående från åldern vid statistikårets slut och för nya arbetspensionstagare utgående från åldern när pensionen börjar.

Medianåldern är den mellersta observerade åldern i materialet.

Överenskommelse om social trygghet

En överenskommelse mellan två länder genom vilken den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan dessa länder regleras.

Länder med vilka Finland har en överenskommelse om social trygghet (Telp.fi)

1. Kontaktinformation

1.1 Organisation

Pensionsskyddscentralen

1.2 Organisationsenhet

Planeringsavdelning

1.3 Kontaktpersonens namn

Joonas Hautamäki
Jari Kannisto

1.4 Kontaktpersonens funktion

Statistikspecialist

1.5 Kontaktpunktens adress

Pensionsskyddscentralen
00065 PENSIONSSKYDDSCENTRALEN

1.6 Kontaktpunktens e-postadress

fornamn.efternamn@etk.fi
Kontaktformulär till statistiktjänsten

1.7 Kontaktpunktens telefonnummer

029 411 20

1.8 Kontaktpunktens faxnummer

Fax: 09 148 1172

2. Uppdatering av metadata

2.1 Senaste intyg för metadata

13.2.2026

2.2 Senaste sändning av metadata

26.6.2024

2.3 Senaste uppdatering av metadata

26.6.2024

3. Beskrivning av statistiken

3.1 Allmän beskrivning

Statistiken beskriver antal och medelpensioner av dem som får pension från Finlands arbetspensionssystem och dem som nypensionerats.

3.2 Klassificeringar

Privat och offentlig sektor, pensionsslag, pensionens storlek, pensionstagarens kön och ålder, sjukdomsklassificering ICD-10, regionklassificering: kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.3 Sektorstäckning
3.4 Statistiska begrepp och definitioner

Begreppen och definitionerna presenteras på statistikens hemsida.

3.5 Statistisk enhet

Person/pensionstagare

3.6 Statistisk population

Personer som får pension från Finlands arbetspensionssystem.

3.7 Referensområde

Kommun, landskap, välfärdsområde och bosättningsland.

3.8 Tidstäckning

Statistiken har getts ut sedan år 1996. I fråga om antalet arbetspensionstagare sträcker sig tidsserien till år 1981.

4. Måttenhet

Antalet personer.
Pensionens storlek: €/mån (bruttobelopp).
Befolkningsandel: %-andel av FPA:s socialförsäkrade befolkning.

Sjukpensionsfrekvensen: ‰ av den arbetspensionsförsäkrade befolkningen.

5. Referensperiod

För pensionstagarna den sista dagen i statistikmånaden och -året. För de nypensionerade kalendermånaden och -året.

6. Befogenheter

6.1 Lagstiftning och andra överenskommelser

I lagen om Pensionsskyddscentralen slås det fast att PSC har som uppgift att föra statistik över sitt verksamhetsområde.

Lag om Pensionsskyddscentralen (Finlex)

6.2 Datautbyte

Statistikens uppgifter förmedlas årligen till THL för statistik till EU:s system för statistik över socialt skydd (ESSPROS).

7. Dataskydd i statistiken

7.1 Sekretess – principer

Pensionsskyddscentralen har förbundit sig till dataskydd i enlighet med grundprinciperna för statistikverksamhet, med vilket en konfidentiell behandling av uppgifter säkerställs.

7.2 Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen har skyddats i behandlingens olika skeden med vederbörliga fysiska och tekniska lösningar. Personalen har tillgång endast till uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetsuppgifter. Till de utrymmen där material behandlas har inte utomstående tillträde. Personalen har undertecknat en sekretessförbindelse när de anställts.

8. Principer för offentliggörande

Pensionsskyddscentralens statistik publiceras vardagar klockan 9.00 på Pensionsskyddscentralens webbplats. Om möjliga undantag till klockslaget för publicering meddelas separat.

Statistikdatabasens data publiceras som öppen data. Det öppna gränssnittet till statistikdatabasen kan utnyttjas fritt inom ramarna för CC BY 4.0-licensen genom att som källa till statistikuppgifterna nämna Pensionsskyddscentralen.

8.1 Tidsplan för offentliggörande

Statistikens publikationstidpunkter meddelas i publiceringskalendern. Nästa års publiceringskalender publiceras i slutet av året.

8.2 Tillgång till tidsplanen för offentliggörande

Publiceringskalender för statistik

8.3 Användarnas tillgång

Statistikens uppgifter är tillgängliga för alla när de har publicerats på PSC:s webbplats på den tidpunkt som meddelats tidigare.

Embargopraxis: Medier som har förbundit sig till journalistreglerna kan höra sig för om material hos PSC:s kommunikationsavdelning.

Kontaktuppgifter till PSC:s kommunikation

9. Distributionsfrekvens

Statistikens månadsuppgifter publiceras efter mitten av månaden i den månad som följer statistikmånaden.

Specialuppgifterna om sjukpensioner publiceras i mars.

Årsuppgifterna om arbetspensionstagare publiceras i mars.

Preliminära uppgifter on antalet nypensionerade med arbetspension publiceras i februari. De slutliga uppgifterna om nypensionerade publiceras i juni.

En skild publikation utkommer årligen på sommaren.

10. Tillgänglighet och tydlighet

10.1 Pressmeddelande (Statistikpublicering)

Statistikens publikationer finns i publiceringsarkivet Julkari: Arbetspensionstagare i Finland (Julkari).

Pressmeddelanden om ämnet finns på statistikens webbplats.

10.2 Publikationer (omfattande/övriga)

Arbetspensionstagare i Finland: månadsstatistik
Arbetspensionstagare i Finland (Julkari)

10.3 Webbdatabas

Månadsstatistik över arbetspensionstagare (PxWeb)
Antalet arbetspensionstagare (PxWeb)
Antalet nypensionerade med arbetspension (PxWeb)
Storleken av arbetspensionstagares pension (PxWeb)
Storleken av nypensionerades arbetspension (PxWeb)
Sjukpensionsfrekvens (PxWeb)
Arbetspensionstagare bosatta utomlands (PxWeb)

10.4 Tillgänglighet av mikrodata

Pensionsskyddscentralens registeruppgifter kan sökas för vetenskaplig forskning.

Pensionsregistrets pensionsuppgifter och registeruppgifter om arbetspensionsförsäkrat arbete i intjäningsregistret kan användas för forskningsändamål i enlighet med offentlighetslagen, dataskyddslagen och lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården, även om uppgifterna på individnivå är sekretessbelagda. Det ska vara fråga om vetenskaplig forskning i form av en specificerad undersökning som bygger på en forskningsplan. Registermaterial utlämnas inte för kommersiella ändamål.

Överlåtelse av Pensionsskyddscentralens registermaterial för forskningsändamål

11. Kvalitetsstyrning

11.1 Kvalitetssäkring

PSC har förbundit sig till principerna enligt kvalitetslöftet för Finlands officiella statistik. I statistikproduktionen följs kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik som är kompatibla med uppförandekodex för Europas statistik.

11.2 Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken utvärderas i flera olika skeden under statistikprocessens gång.

12. Relevans

12.1 Användarnas behov

Respons från statistikens användare samlas in med kundenkäter. Respons ges också direkt via olika kanaler för kontakt. Den respons som fåtts följs upp och den tas i beaktande vid utvecklandet av statistiken.

13. Noggrannhet och tillförlitlighet

13.1 Övergripande noggrannhet och tillförlitlighet

Uppgifterna grundar sig på administrativa register. Utgångsuppgifterna är på individnivå, och på basis av dem betalas pensioner.

13.2 Urvalsfel

–

13.3 Övriga felkällor

Uppgifterna plockas ur registren i början av året, och en del av de retroaktiva pensionsbesluten kan saknas från statistikmaterialet.

14. Aktualitet och punktlighet

14.1 Aktualitet

Statistikens månadsuppgifter publiceras efter mitten av månaden i den månad som följer statistikmånaden.

Årsuppgifterna blir klara i flera delar och publiceras efter kvalitetskontrollering i fem olika publiceringar.

Den första delen publiceras efter statistikåret i februari och den sista i juni.

15. Konsekvens och jämförbarhet

15.1 Jämförbarhet – geografisk

I statistiken används den regionklassificering som är gällande under statistikåret (kommuner, landskap, välfärdsområden).

15.2 Jämförbarhet – över tid

Statistiken har getts ut sedan 1996 och dess tidsserier är i huvuddrag jämförbara från denna tidpunkt. I fråga om antalet arbetspensionstagare sträcker sig tidsserien till år 1981.

Åren 2005–2013 utkom statistiken under titeln Arbetspensionstagare och -försäkrade i Finland (Finlands officiella statistik). Från och med statistikåret 2014 ges statistiken ut som två separata statistikgrenar: Arbetspensionstagare i Finland (FOS) och Arbetspensionsförsäkrade i Finland (FOS).

Innebörden av begreppet för nypensionerade med arbetspension ändrades år 1999. De som gått i deltidspension har efter det inte betraktats som pensionerade. De som har gått i deltidspension räknas med i siffrorna över de nypensionerade med arbetspension först när de börjar få någon annan pension på grundval av sin egen yrkesbana, oftast ålderspension.

Det pensionsslag som introducerades år 2017, partiell förtida ålderspension, behandlas i statistiken på samma sätt som deltidspension. Personer som har börjat få en partiell förtida ålderspension betraktas således inte som pensionerade.

Från och med statistikåret 2020 ingår familjepensioner (efterlevandepension och barnpension) med beloppet noll euro inte längre i årsstatistikens siffror. I månadsstatistiken gjordes motsvarande ändring från början av statistikåret 2021. Ändringen inverkade på siffrorna över antalet familjepensionstagare och på den genomsnittliga pensionens nivå.

På beloppet på den familjepension som ska betalas inverkar den efterlevande makens egen arbetspension (eller en kalkylerad intjänad arbetspension) samt förmåner enligt trafik- och olycksfallsförsäkringen. När dessa beaktas kan det leda till att familjepensionen blir noll euro.

Statistiken ska tolkas med beaktande av ändringar som gjorts i arbetspensionslagstiftningen:
Ändringarna i pensionssystemet år för år.

15.3 Samanvändbarhet – mellan statistikområden

Skillnader i definitioner av begrepp försvårar jämförelse med andra statistiker som gäller samma statistikområde.

Den här statistiken omfattar endast lagstadgade arbetspensioner, i vilka inte ingår t.ex. frivilliga tilläggspensionsförsäkringar.

15.3.1 Samanvändbarhet – statistik på årsbasis och för kortare perioder

Uppgifterna om arbetspensionssystemet är i huvudsak enhetliga mellan månads- och årsstatistiken. På grund av de olika plockningstiderna av materialet kan en del av pensionsuppgifterna preciseras under årets lopp.

15.4 Samanvändbarhet – intern

Uppgifterna i statistiken är enhetliga med uppgifterna i Statistik över pensionstagarna i Finland som produceras gemensamt av PSC och FPA.

16. Kostnader och svarsbörda

Framställningen av statistiken finansieras årligen ur Pensionsskyddscentralens medel.

17. Revidering av uppgifter

–

18. Statistikprocessen

18.1 Källdata

Statistiken grundar sig på Pensionsskyddscentralens register.

18.2 Frekvens för uppgiftsinsamling

–

18.3 Metod för uppgiftsinsamling

Administrativa register.

18.4 Datavalidering

Granskningar i enlighet med PSC:s produktionsprocesser görs i flera skeden av statistikframställningen. Dessutom relateras resultaten till uppgifter om lagändringar och uppgifter från tidigare statistikår.

18.5 Behandling av uppgifter

Pensionsuppgifter på individnivå plockas ur pensionsregistret. Av dem bildas uppgifter på summanivå och görs statistiktabeller.

Ändringarna i pensionssystemet år för år

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.