Befolkningsprognos, åldersgränser och livslängdskoefficient

Befolkningsutvecklingen som kalkylen utgår från grundar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2021, men i utgångsnivån för dödligheten har de preliminära uppgifterna om exceptionellt hög dödlighet år 2021 och i början av år 2022 beaktats. I slutet av år 2021 var befolkningstalet 5,55 miljoner. Det antas minska till 5,1 miljoner fram till år 2090.

Den lägsta åldern för ålderspension höjs med 3 månader per årskull med början från dem som är födda år 1955 tills den är 65 år för dem som är födda år 1962. Med början från dem som är födda år 1965 knyts den lägsta pensionsåldern till den förväntade livslängdens utveckling. Ålderspensionens storlek anpassas till förändringen av den förväntade livslängden för personer i pensionsåldern med hjälp av livslängdskoefficienten. På ålderspensioner tillämpas den livslängdskoefficient som fastställs för det år då pensionstagaren fyller 62 år. År 2030 har livslängdskoefficienten värdet 0,93 och år 2090 värdet 0,86. Med hjälp av livslängdskoefficienten fastställs en målsatt pensionsålder för varje årskull. Om uttaget av pension skjuts upp ända till den målsatta pensionsåldern blir uppskovsförhöjningen av pensionen minst lika stor som livslängdskoefficientens inverkan. För de yngsta årskullarna har det inte beräknats någon målsatt pensionsålder, eftersom den skulle vara högre än den övre åldersgränsen för försäkringsskyldigheten.

Åldersgränser inom arbetspensionssystemet

Födelseår	Lägsta ålder för ålderspension	Målsatt pensionsålder	Övre åldersgräns för försäkrings- skyldigheten
1955	63 år 3 mån	64 år 1 mån	68 år
1960	64 år 6 mån	65 år 9 mån	69 år
1965	65 år 2 mån	66 år 7 mån	70 år
1970	65 år 10 mån	67 år 6 mån	70 år
1975	66 år 4 mån	68 år 3 mån	70 år
1980	66 år 10 mån	69 år	70 år
1985	67 år 4 mån	69 år 8 mån	70 år
1990	67 år 9 mån		70 år
1995	68 år 2 mån		70 år
2000	68 år 7 mån		70 år
2005	68 år 11 mån		70 år

Pensionsutgift och pensionernas nivå

Nedan studeras pensionsutgifternas, pensionsnivåns och ArPL-avgiftens utveckling enligt en baskalkyl och ett optimistiskt och ett pessimistiskt ekonomiscenario. Alternativen skiljer sig från varandra i fråga om antagandena om sysselsättningen, inkomstnivåutvecklingen och avkastningen av pensionsfonderna. Mer resultat och alternativa scenarier finns i rapporten Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikavälin laskelmat 2022 och appen Skeneraattori.

Sysselsättningsgrad, inkomstnivåns ökning och avkastningen på pensionsfonderna i de olika alternativen 

	Optimistisk	Bas	Pessimistisk
Sysselsättningsgraden åren 2023–2090 i medeltal	75,4 %	73,4 %	71,5 %
Inkomstnivåns reella ökningstakt åren 2023–2090 i genomsnitt	1,71 %	1,16 %	0,62 %
Realavkastning på pensionsfonderna	1,2 %-enheter högre än i baskalkylen	2,5 % åren 2023–2031, 3,5 % fr.o.m. år 2032	1,2 %-enhet lägre än i baskalkylen

År 2021 var de lagstadgade totalpensionsutgifterna 13,2 procent av bruttonationalprodukten. Enligt baskalkylen ökar pensionsutgifterna i proportion till bruttonationalprodukten till 13,6 procent 2030. Efter år 2030 ökar antalet pensionärer långsammare och de genomsnittliga pensionerna minskar i förhållande till inkomstnivån. Dessa faktorer vänder utgifterna i proportion till BNP nedåt. Fram till år 2045 minskar de till 12,7 procent enligt baskalkylen. Kring år 2050 börjar medelpensionen sjunka långsammare i förhållande till medelinkomsten och antalet pensionstagare ökar fortsättningsvis. Av dessa orsaker börjar pensionsutgifterna öka i proportion till bruttonationalprodukten och denna ökning fortsätter mot slutet av århundradet. I slutet av kalkylperioden år 2090 är pensionsutgifterna enligt baskalkylen 14,4 procent av bruttonationalprodukten.

I det optimistiska ekonomiscenariot dämpas utgifternas proportionella ökning av en snabbare ekonomisk tillväxt. Pensionsutgifterna i proportion till bruttonationalprodukten minskar till 11,7 procent fram till år 2045. Enligt det optimistiska scenariot är pensionsutgiften i proportion till bruttonationalprodukten 13,6 procent i slutet av kalkylperioden år 2090. I det pessimistiska ekonomiscenariot ökar utgifterna i proportion till BNP ända till mitten av 2030-talet och uppnår nivån 14,4 procent. På 2040-talet minskar de till 13,8 procent och ökar till 15,5 procent i slutet av kalkylperioden.

Under kalkylperioden ökar den genomsnittliga pensionens köpkraft ständigt till följd av att inkomstnivån höjs. Till följd av den kraftiga inflationen år 2022 görs det i början av år 2023 en stor indexhöjning i pensionerna, vilket kommer att öka medelpensionen i förhållande till medelinkomsten. År 2024 är medelpensionen ca 55 procent av medelinkomsten, varefter den enligt baskalkylen kommer att minska proportionellt under hela kalkylperioden och hamna på ca 46 procents nivå år 2090. Den viktigaste orsaken till att pensionsnivån minskar är att den förväntade livslängden ökar och livslängdskoefficienten anpassar förmånerna till förändringarna i den förväntade livslängden.

Pensionernas köpkraft är störst i det optimistiska alternativet och minst i det pessimistiska alternativet, eftersom arbetspensionen bestäms utifrån arbetsinkomsterna. Pensionernas nivå är högst i förhållande till den allmänna inkomstnivån i det pessimistiska alternativet, eftersom arbetspensionsindexet och lönekoefficienten då blir minst efter inkomstnivåökningen.

Lagstadgade pensionsutgifter i procent av BNP

Medelpension i procent av medellönen

ArPL-avgiften

Enligt baskalkylen hålls ArPL-avgiften under 25 procent till år 2050. Under seklets andra hälft måste ArPL-avgiften höjas kraftigt för att ArPL-utgiftsprocenten ökar till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Enligt baskalkylen är ArPL-avgiften 26,2 procent av lönesumman i slutet av kalkylperioden. Det är en tillräcklig avgiftsnivå också efter det. I det optimistiska ekonomiscenariot blir ArPL-avgiften 2,6 procentenheter lägre än i basalternativet fram till år 2040 och i det pessimistiska alternativet 2,8 procentenheter högre än i basalternativet. Fram till år 2090 blir ArPL-avgiften enligt det optimistiska alternativet 7,5 procentenheter lägre än i basalternativet och i det pessimistiska alternativet 6,4 procentenheter högre än i basalternativet.

ArPL-avgift i procent av lönerna

Läs mer:

• Den nyaste kalkylrapporten: Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikavälin laskelmat (Lagstadgade pensioner: långsiktiga kalkyler, på finska)
• Appen Skeneraattori för kombinering av känslighetsstudier (på finska)