Sjukpensioner och arbetsförmåga
Sjukpensioneringarna har minskat under de senaste årtiondena. Trots det tar mångas arbetsliv fortfarande slut i förtid på grund av arbetsoförmåga. Nuförtiden stöds arbetsförmågan mer på olika sätt, för att det oftare ska vara möjligt att arbeta vidare trots problem med arbetsförmågan. Forskningen i sjukpensioner och i stödet till arbetsförmågan ger viktig information för utvecklingen av pensionsskyddet och rehabiliteringen och mera allmänt till den offentliga debatten.
Sjukpensioneringar
Nuförtiden börjar ca 20 000 personer årligen få sjukpension. Det är viktigt att forska i sjukpensioneringarna efter befolkningsgrupp för att kunna identifiera faktorer som påverkar pensioneringen.
Antalet nya sjukpensionstagare har minskat tydligt under de senaste femton åren. Minskningen har varit kraftigare i fråga om pensioner som beviljats på grund av fysisk ohälsa än dem som beviljats för psykisk ohälsa.
Under de senaste åren har utvecklingen varierat. Åren 2018 och 2019 ökade antalet nya sjukpensionstagare, vilket till en stor del berodde på att antalet pensioner på grund av psykisk ohälsa ökade. Åren 2020 och 2021 minskade antalet nya sjukpensionstagare kraftigt, vilket sannolikt på ett eller annat sätt har att göra med coronapandemin. Efter det har antalet nya sjukpensionstagare igen ökat lite.
Sjukpensioneringarna har minskat i synnerhet bland dem som har fyllt 55 år. Bland dem som fyllt 60 år har sjukpensioneringarna dock ökat, vilket huvudsakligen beror på att antalet partiella sjukpensioner har ökat.
Kvinnornas andel bland nya sjukpensionstagare har ökat. I början av årtusendet var antalet nya sjukpensionstagare större bland män än bland kvinnor, men nuförtiden är en klar majoritet av dem som blir sjukpensionerade kvinnor.
På andra webbplatser:
Publikationer:
- Laaksonen & Rantala 2023. Mistä työkyvyttömyyseläkkeellä olevien määrän väheneminen johtuu? (Julkari)
- Laaksonen 2020. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyminen: trendit, tilannekuva, tulevaisuus (Julkari)
- Laaksonen & Nyman 2019. Työttömien ja ikääntyneiden siirtyminen työkyvyttömyyseläkkeelle on vähentynyt selvästi (Julkari)
- Laaksonen ym. 2019. Työttömyysturvan aktiivimallin vaikutus työkyvyttömyyseläkkeen hakemiseen ja työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymiseen (Julkaisuarkisto Valto)
- Kiander ym. 2021. Työkyvyttömyyden kehitys ja eläkkeiden rahoitus (Julkari)
I början av 2000-talet minskade sjukpensioneringarna tydligt, både de som grundade sig på psykisk ohälsa och de som grundade sig på fysiska sjukdomar. Under de senaste åren har sjukpensioneringar på grund av psykisk ohälsa emellertid igen ökat. Psykisk ohälsa är alltså en ännu viktigare orsak till sjukpensionering än tidigare.
Numera beviljas ca en tredjedel av alla sjukpensioner på grund av psykisk ohälsa. Pensioner som grundar sig på psykiska problem börjar också typiskt vid en yngre ålder än genomsnittet. Numera får redan mer hälften av sjukpensionstagarna sjukpension på grund av psykiska problem.
De psykiska problemen utgör ett brett spektrum. Det har blivit allmännare att sjukpension beviljas på grund av depression och ångest, medan sjukpensionering på grund av psykotiska sjukdomar har minskat. I ett längre tidsperspektiv har sjukpensioner på grund av psykisk ohälsa minskat i antal i äldre åldersgrupper, men ökat jämnt under hela 2000-talet i yngre åldersgrupper. Man vet inte säkert om de psykiska problemen bland unga har ökat eller om de av en eller annan orsak nuförtiden oftare leder till pension.
Publikationer:
- Laaksonen 2020. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyminen : trendit, tilannekuva, tulevaisuus (Julkari)
- Laaksonen ym. 2021. Mielenterveyssyistä alkavat eläkkeet ovat yleistyneet nuorilla mutta vähentyneet vanhemmissa ikäryhmissä (Julkari)
- Laaksonen ym. 2015. Sickness allowance histories among disability retirees due to mental disorders: A retrospective case–control study (Julkari)
- Pirkola ym. 2015. The importance of clinical and labour market histories in psychiatric disability retirement. Analysis of the comprehensive Finnish national level RETIRE data (SpringerLink)
- Laaksonen & Nyman 2019. Työttömien ja ikääntyneiden siirtyminen työkyvyttömyyseläkkeelle on vähentynyt selvästi (Julkari)
Som helhet accentueras sjukpensioneringarna klart i de äldre åldersgrupperna så att de ökar i synnerhet efter 50 års ålder. Sjukpensioneringar bland unga har emellertid väckt mycket uppmärksamhet och oro, eftersom de i motsats till de äldre arbetsgrupperna har ökat i en jämn takt under hela 2000-talet.
Bland orsakerna till sjukpensioner bland unga är psykiska störningar den klart största sjukdomsgruppen. Depressionernas andel ökar och de psykotiska sjukdomarnas andel minskar ju äldre åldersgrupp det är fråga om.
I bakgrunden till ökningen av sjukpensioner bland unga finns i synnerhet en ökning av pensioner som beviljas på basis av affektiva störningar (depression och ångest).
Största delen av de sjukpensioner som beviljas unga personer beviljas på viss tid som rehabiliteringsstöd. Det är mera sällsynt bland unga att rehabiliteringsstöd ändras till varaktig sjukpension än i äldre åldersgrupper. Däremot får unga rehabiliteringsstöd under längre tider än äldre.
Sjukpensionsfrekvensen på grund av psykiska problem bland män under 35 år / 10 000 personår
| Diagnos | 2007 | 2011 | 2015 | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Depression | 3,2 | 3,6 | 4,5 | 5,9 |
| Mani och bipolär störning | 1,3 | 1,4 | 1 | 0,9 |
| Ångest | 1,3 | 1,2 | 1,7 | 2,3 |
| Psykotiska störningar | 7,1 | 6,6 | 6,6 | 6,8 |
| Övriga psykiska problem | 2,7 | 4 | 4,6 | 4,7 |
| Sammanlagt | 15,6 | 16,7 | 18,4 | 20,7 |
Sjukpensionsfrekvensen på grund av psykiska problem bland kvinnor under 35 år / 10 000 personår
| Diagnos | 2007 | 2011 | 2015 | 2019 |
|---|---|---|---|---|
| Depression | 5,7 | 5,9 | 7,7 | 10,6 |
| Mani och bipolär störning | 2 | 2 | 1,9 | 2,5 |
| Ångest | 1,3 | 1,8 | 2,4 | 3,1 |
| Psykotiska störningar | 4,3 | 4 | 4 | 3,7 |
| Övriga psykiska problem | 2 | 2,3 | 3,2 | 3,3 |
| Sammanlagt | 15,4 | 16,1 | 19,3 | 23,1 |
Publikationer:
- Laaksonen ym. 2021. Mielenterveysperusteiset eläkkeet ovat yleistyneet nuorilla mutta vähentyneet vanhemmissa ikäryhmissä (Julkari)
- Laaksonen 2020. Work resumption after a fixed-term disability pension: changes over time during a period of decreasing incidence of disability retirement (Julkari)
- Koskenvuo ym. 2021. Selvitys kuntoutustukea saaneista. Aiempi tutkimus ja rekisteriseuranta vuonna 2015 kuntoutustuen aloittaneista (Helda)
Sjukpensioneringarna fördelar sig inte jämnt mellan alla socioekonomiska grupper. I arbetaryrken är sjukpensionsrisken klart större än i tjänstemannayrken. En låg utbildningsnivå och låga inkomster har också ett samband med en högre risk för sjukpension. Lägre socialgruppers högre sjukpensionsrisk förklaras i stor usträckning av att arbetare oftare har fysiskt mer krävande arbetsförhållanden och ofta även ett svagare hälsotillstånd än högre tjänstemän.
På 2000-talet har de socioekonomiska skillnaderna i sjukpensioneringarna ändå minskat, i och med att pensioneringarna har minskat mer i de lägre än de högre socialgrupperna. De socioekonomiska skillnaderna i sjukpensioneringarna är större i fråga om sjukpensionering på grund av fysiska sjukdomar än sjukpensionering på grund av psykisk ohälsa.
Det finns också skillnader mellan yrkesgrupper. Sjukpensionering är allmänt i många arbetaryrken, såsom trädgårdsarbetare, lantbruksavbytare, städare, medhjälpare inom byggnadsverksamhet, barnskötare, skolgångbiträden och i många assisterande vårdyrken, såsom närvårdare.
Publikationer:
- Polvinen 2016. Socioeconomic status and disability retirement in Finland. Causes, changes over time and mortality (Julkari)
- Laaksonen & Nyman 2019. Työttömien ja ikääntyneiden siirtyminen työkyvyttömyyseläkkeelle on vähentynyt selvästi (Julkari)
- Polvinen ym. 2016. Socioeconomic Differences in Cause-Specific Disability Retirement in Finland, 1988 to 2009 (Julkari)
- Polvinen ym. 2014. The contribution of major diagnostic causes to socioeconomic differences in disability retirement (Scandinavian Journal of Work, Environment & Health)
- Polvinen ym. 2013. Socioeconomic differences in disability retirement in Finland: The contribution of ill-health, health behaviours and working conditions (Scandinavian Journal of Public Health)
- Pensola ym. 2010. Ammatit ja työkyvyttömyyseläkkeet: Masennukseen, muihin mielenterveyden häiriöihin sekä tuki- ja liikuntaelinten sairauksiin perustuvat eläkkeet (Julkaisuarkisto Valto)
År 2023 avslogs 37 procent av de nya sjukpensionsansökningarna. Orsaken var oftast att sökandens arbetsförmåga inte ansågs vara tillräckligt mycket nedsatt eller att sökanden inte varit arbetsoförmögen tillräckligt länge. Beviljande av sjukpension förutsätter att sökanden varit arbetsoförmögen i minst ett år utan avbrott.
På 2000-talet har andelen avslag på sjukpensionsansökningar ökat. De förändringar som skett i bakgrundsfaktorerna hos dem som sökt sjukpension förklarar inte ökningen av avslagsandelen. Andelen sjukpensionsansökningar på grund av psykisk ohälsa har emellertid ökat, och avslagsandelen dem är högre än genomsnittet.
En stor del av dem som fått avslag på sjukpensionsansökan blir dock sjukpensionerade under de följande åren. Det är också allmänt att man får arbetslöshets- och sjukdagpenning efter ett avslag. Många sökande som fått avslag har varierande inkomstkällor under de följande åren. Det pekar på att sökanden typiskt har problem med arbetsförmågan i någon utsträckning, även om ansökan om sjukpension inte godkänns.
Publikationer:
- Laaksonen & Nyman 2018. Työkyvyttömyyseläkkeiden hylkäysosuuden kasvu 2007–2016 (Julkari)
- Laaksonen 2020. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyminen: trendit, tilannekuva, tulevaisuus (Julkari)
- Laaksonen ym. 2017. Labor market position after a rejection of a disability pension application: a register-based cohort study (Julkari)
- Perhoniemi ym. 2019. Determinants of disability pension applications and awarded disability pensions in Finland, 2009 and 2014 (Scandinavian Journal of Public Health)
- Perhoniemi ym. 2019. Sources of income following a rejected disability pension application: a sequence analysis study (Disability & Rehabilitation)
- Perhoniemi ym. 2018. Mitä hylkäävän työkyvyttömyyseläkepäätöksen jälkeen? Työttömyys-, sairauspäiväraha- ja kuntoutusrahaetuudet sekä uudet eläkepäätökset neljän vuoden seurannassa (Julkari)
Sjukpension kan beviljas, om sökandens arbetsförmåga är nedsatt under minst ett år utan avbrott. Inkomstbortfall under en kortvarigare arbetsoförmåga ersätts i allmänhet med sjukdagpenning. Ju längre en person har fått sjukdagpenning, desto större är risken att bli sjukpensionerad.
70 procent av dem som har fått sjukdagpenning för maximitiden, ca ett år, går direkt i sjukpension. Litet mer än hälften av resten söker sjukpension, men beviljas inte pension i det skedet. Knappt hälften ansöker inte om sjukpension. De som inte har ansökt om sjukpension återgår ofta i förvärvsarbete. Det är vanligt att de som fått avslag på sin pensionsansökan får arbetslöshetsförmåner.
Arbetslöshet och arbetsförmåga sammanflätas på många sätt. Det är vanligt att man får arbetslöshetsförmåner före sjukpensioneringen. Fastän rehabilitering är det primära alternativet till sjukpensionering, förekommer det ganska lite yrkesinriktad rehabilitering före sjukpensioner och den betonas under de sista åren före sjukpensionen.
Publikationer:
- Laaksonen ym. 2023. Impact of a Finnish reform adding new sickness absence checkpoints on rehabilitation and labor market outcomes: an interrupted time series analysis (Scandinavian Journal of Work, Environment & Health)
- Blomgren ym. 2023. Sairauspäivärahakausien tarkistuspisteet : Kuntoutuksen ja työhön paluun toteutuminen (Julkaisuarkisto Valto)
- Laaksonen ym. 2014. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneiden sairauspäiväraha-, kuntoutus- ja työttömyyshistoria. Rekisteripohjainen tarkastelu (Julkari)
- Laaksonen ym. 2016. Sickness allowance trajectories preceding disability retirement: a register-based retrospective study (Julkari)
- Salonen ym. 2020. From long-term sickness absence to disability retirement: diagnostic and occupational class differences within the working-age Finnish population (BMC Public Health)
- Perhoniemi ym. 2021. Mitä sairauspäivärahan enimmäisajan täytyttyä? Toimeentulon lähteet kahden vuoden seurannassa (Sosiaalilääketieteellinen aikakauslehti)
Sjukpensioneringar är allmännare inom den offentliga sektorn än den privata sektorn. Inom den offentliga sektorn övergår fler i partiell sjukpension än inom den privata sektorn. I fråga om övergång i full sjukpension är skillnaderna mellan sektorerna däremot små.
Skillnaderna i de anställdas ålders- och könsstruktur mellan den offentliga och den privata sektorn förklarar delvis varför fler blir sjukpensionerade inom den offentliga sektorn. Offentligt anställda är äldre än anställda inom den privata sektorn och största delen av de offentligt anställda är kvinnor.
Däremot verkar skillnaderna i yrkesstrukturerna mellan sektorerna inte nämnvärt förklara skillnaderna i sjukpensionsfrekvens mellan sektorerna. Det finns emellertid sådana skillnader i fråga om finansieringen av sjukpensioner och fastställade av arbetsoförmåga som delvis kan förklara den högre sjukpensionsfrekvensen inom den offentliga sektorn.
Läs mer på Etk.fi:
Publikationer:
- Polvinen 2021. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymisen erot kunta-alan ja yksityisen sektorin palkansaajilla (Julkari)
- Polvinen & Laaksonen 2023. The contribution of age, gender and occupational group to the higher risk of disability retirement among Finnish public sector employees (Julkari)
- Laaksonen 2020. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyminen: trendit, tilannekuva, tulevaisuus (Julkari)
Stödet till arbetsförmågan och fortsatt förvärvsarbete
Under de senaste årtiondena har det blivit vanligare att stödja fortsatt förvärvsarbete genom rehabilitering. Under den tid då en person får rehabiliteringsstöd eftersträvar man att göra det möjligt för personen att återgå i arbete med hjälp av behandling eller rehabilitering, även om arbetsoförmågan drar ut på tiden.
Partiell sjukpension gör det möjligt att arbeta vidare på deltid trots problem med arbetsförmågan.
Personer som har problem med arbetsförmågan har rätt att få rehabilitering som finansieras av arbetspensionsanstalterna, dvs. arbetspensionsrehabilitering, om det konstateras att personen har en sannolik risk att bli sjukpensionerad under de närmaste åren.
Det vanligaste är yrkesinriktad rehabilitering på arbetsplatsen, vilket ofta innebär arbetsprövning på personens egen arbetsplats eller i nya uppgifter. Om rehabilitering på arbetsplatsen inte betraktas som ändamålsenlig, kan arbetspensionsanstalten också finansiera omskolning till ett annat yrke.
Yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalterna är klart vanligare bland kvinnor än män. Skillnaden mellan könen är speciellt stor i fråga om rehabilitering på grund av psykisk ohälsa. Yrkesinriktad rehabilitering är vanligare hos större arbetsgivare. En möjlig förklaring är att större arbetsgivare har bättre möjligheter att erbjuda deltidsarbete och andra omläggningar av arbetet än mindre arbetsgivare.
I forskningen har man inte fått klara belägg på att arbetspensionsrehabiliteringen har betydande effekter som främjar sysselsättningen eller förebygger sjukpensioner åtminstone i ett långt tidsperspektiv. Praxis inom rehabiliteringen har förändrats under de senaste åren, och därför finns det inte ännu forskningsrön om den nuvarande situationen.
Publikationer:
- Laaksonen ym. 2022. The impact of vocational rehabilitation on employment outcomes: A regression discontinuity approach (Julkari)
- Laaksonen ym. 2019. Individual- and company-level predictors of receiving vocational rehabilitation: a multilevel study of Finnish private sector workplaces (Julkari)
- Leinonen ym. 2020. Työeläkekuntoutukseen osallistumisen vaikutus työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymiseen (Duodecim)
- Leinonen ym. 2019. The effectiveness of vocational rehabilitation on work participation : a propensity score matched analysis using nationwide register data (Scandinavian Journal of Work, Environment & Health)
Hur väl rehabiliteringsprocesserna fungerar har undersökts närmast genom intervjuer av yrkespersoner inom rehabiliteringen. De anser att framgångsrik rehabilitering förutsätter att
- rehabiliteringen planeras omsorgsfullt och sätts in vid rätt tid
- rehabiliteringsklienten är motiverad
- samarbetet mellan de aktörer som deltar i rehabiliteringen fungerar
- rehabiliteringsklienten har möjligheter att påverka.
Dessutom anses individuell handledning och uppföljning under hela rehabiliteringsprocessen vara viktig.
Det har ansetts väsentligt att i synnerhet utveckla planeringen och uppföljningen av yrkesinriktad rehabilitering som sker på arbetsplatsen. Yrkespersoner inom rehabiliteringen ser problem i samarbetet och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna inom rehabiliteringssystemet. Informationsgången mellan olika organisationer är inte heller alltid smidig. Striktare dataskyddsbestämmelser har medfört mera utmaningar angående den.
Enligt undersökningar är det ofta inte meningsfullt att bedöma rehabiliteringsprocesser ur endast ett systems perspektiv, t.ex. endast arbetspensionsrehabiliteringens. Många rehabiliteringsklienter behöver tjänster ur flera system, alternerande eller samtidigt.
Läs mer på Etk.fi:
Publikationer:
- Liukko & Pasanen & Sten-Gahmberg 2023. Kuntoutujien näkökulma työeläkekuntoutuksen suunnitteluun : Työkokeiluun osallistuvien kuntoutujien haastatteluihin perustuva tutkimus (Julkari)
- Liukko 2020. Työeläkekuntoutuksen ratkaisukäytännöt sekä kuntoutuksen toimivuus ja vaikuttavuus (Julkari)
- Liukko & Kuuva 2015. Toimijoiden yhteistyö työkykyongelmien hallinnassa: ammattilaisten haastatteluihin perustuva tutkimus (Julkari)
- Liukko 2021. Työeläkekuntoutuksen vaikuttavuuden kehittäminen ja työkykyajattelu : työeläkelaitosten asiantuntijoiden haastatteluihin perustuva tutkimus (Julkari)
- Liukko & Kuuva 2016. Cooperation of return-to-work professionals : the challenges of multi-actor work disability management (Julkari)
Sjukpension kan beviljas som rehabiliteringsstöd på viss tid eller som sjukpension som betalas tills vidare. Sjukpension beviljas som rehabiliteringsstöd, om det anses att personen ännu har möjlighet att återgå i arbete efter det att pensionen börjat. Rehabiliteringsstödens andel av alla nya sjukpensioner har ökat, och idag börjar klart mer än hälften av sjukpensionerna som rehabiliteringsstöd.
En stor del av de pensioner som börjat som rehabiliteringsstöd ändras senare till pension som betalas tills vidare. Av de rehabiliteringsstöd inom arbetspensionssystemet som började år 2015 ändrades till sjukpension som betalas tills vidare inom fyra år. Andelen personer som återgick i arbete under motsvarande tid var 30 procent.
Under de senaste åren har allt fler som fått rehabiliteringsstöd börjat arbeta igen och allt färre börjat få sjukpension tills vidare En allt större del av rehabiliteringsstöden fortsätter också längre än fyra år.
Det finns skillnader mellan olika diagnosgrupper i fråga om återgång i arbete efter rehabiliteringsstöd. I synnerhet bland dem som lider av psykisk ohälsa har utvecklingen av återgången i arbete varit svag. Trots att de i lägre grad än förut börjar få varaktig sjukpension, har återgången i arbete nästan inte alls ökat.
Publikationer:
- Laaksonen 2021. Work Resumption after a Fixed-Term Disability Pension: Changes over Time during a Period of Decreasing Incidence of Disability Retirement (Julkari)
- Laaksonen & Gould 2014. Return to work after temporary disability pension in Finland (Julkari)
- Koskenvuo ym. 2021. Selvitys kuntoutustukea saaneista : Aiempi tutkimus ja rekisteriseuranta vuonna 2015 kuntoutustuen aloittaneista (Helda)
Partiella sjukpensioners andel av alla nya sjukpensioner har ökat under de senaste åren. Nästan var tredje sjukpension beviljas numera som partiell pension. Största delen av dem som börjar få partiell sjukpension fortsätter arbeta medan de får pensionen.
De som får partiell sjukpension skiljer sig i många avseenden från dem som får full sjukpension. Nästan 70 procent av dem som får partiell sjukpension är kvinnor, och många får pension på grund av sjukdomar i rörelseorganen.
Partiell sjukpension är vanligare i arbetaryrken än bland högre tjänstemän. Enligt undersökningar är partiell sjukpensionering jämförelsevis allmänt i många assisterande vårdyrken.
Det är rätt sällan som de som får partiell sjukpension börjar få full sjukpension. Enligt fyra års uppföljningsmaterial gick en tredjedel av de 20-58-åringar som börjat få partiell sjukpension i full sjukpension under den fyra år långa uppföljningen, medan ca hälften fick partiell sjukpension under hela uppföljningstiden. Resten övergick huvudsakligen i arbete eller blev arbetslösa.
Övergång från partiell sjukpension till full sjukpension eller annat under fyra års uppföljning, %
| Diagnos | Partiell sp fortgår | Full sp | Arbete | Arbetslöshet | Ålderspension | Annat |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Samtliga | 52 | 33 | 9 | 3 | 1 | 1 |
| Sjukdom i rörelseorganen | 56 | 32 | 7 | 3 | 1 | 1 |
| Psykisk ohälsa | 41 | 37 | 16 | 5 | 1 | 0 |
| Andra sjukdomar | 53 | 33 | 8 | 3 | 1 | 3 |
Läs mer på Etk.fi:
Publikationer:
- Polvinen ym. 2023. Osatyökyvyttömyyseläkeläisten työssäkäynti ja ansiotyön merkitys toimeentulossa (Julkaisuarkisto Valto)
- Polvinen 2021. Työkyvyttömyyseläkkeelle siirtymisen erot kunta-alan ja yksityisen sektorin palkansaajilla (Julkari)
- Polvinen & Laaksonen 2022. Determinants of transition from partial to full disability pension: a register study from Finland (Julkari)
- Polvinen ym. 2018. Working while on a disability pension in Finland: Association of diagnosis and financial factors to employment (Scandinavian Journal of Public Health)
Sjukpensionering behöver inte nödvändigtvis betyda att man helt slutar arbeta. De som får full sjukpension får förtjäna högst 40 procent av den stabiliserade genomsnittsinkomsten de hade före pensionen. De som får partiell sjukpension får förtjäna 60 procent av sin tidigare stabiliserade genomsnittsinkomst.
När sjukpensionen beviljas som partiell, anses personen ha kvar en del av arbetsförmågan och kunna fortsätta arbeta vid sidan av pensionen. Det finns dock ingen skyldighet att arbeta. Nästan 80 procent av dem som får partiell sjukpension arbetar också.
De som börjat få full sjukpension har däremot en svagare arbetsförmåga än de som får partiell pension och de arbetar mera sällan. Drygt tio procent av dem som får full sjukpension arbetar vid sidan av pensionen.
De som har högre utbildning och de som nyligen börjat få sjukpension arbetar oftare vid sidan av pensionen än de som har lägre utbildning och de som varit sjukpensionerade under en längre tid.
Läs mer på Etk.fi:
Publikationer:
År 2023 var i sjukpensionstagarnas totalpension i genomsnitt 1 276 euro i månaden. Det är klart mindre än totalpensionen bland ålderspensionstagare. De som får sjukpension har det ofta knappt ekonomiskt.
Under 2000-talet har sjukpensionerna i genomsnitt minskat något. Det beror på att sjukpensionstagarna är yngre än förut och har blivit pensionerade vid en yngre ålder.
Andelen personer som får sjukpension endast som folkpension har ökat, medan andelen personer som får arbetspension har minskat. Garantipensionen, som trädde i kraft år 2011, har förbättrat många sjukpensionstagares ställning, eftersom det bland sjukpensionstagarna finns många som får garantipension.
Sjukpensionärernas inkomster är lägre än genomsnittet också när de börjar få ålderspension, eftersom sjukpensionen ändras till en lika stor ålderspension när pensionstagaren uppnår pensionsåldern. Personer som gått i ålderspension via sjukpension uppger att de har mer ekonomiska svårigheter, t.ex. med att täcka boende- och hälsovårdskonstnader, än sådana ålderspensionärer som inte har varit sjukpensionerade.
Publikationer:
- Rantala ym. 2017. Työkyvyttömyyseläkkeensaajien eläketurva ja toimeentulo 2000-luvulla (Julkari)
- Kuivalainen ym. 2022. Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo: kehitys vuosina 1995–2020 (Julkari)
- Rantala & Laaksonen 2022. Ovatko työkyvyttömyyseläkeläisten eläkkeet pienentyneet? (Julkari)
- Polvinen ym. 2019. Explanations for economic difficulties among old-age pensioners previously on disability pension (European Journal of Public Health)
