Människor går i pension längs olika stigar. Forskningen i tidpunkten för pensioneringen och pensionsformerna ger information om hur arbetslivslängden ökar och hur utbredda olika pensionsformer är, såsom sjukpension eller partiell ålderspension.

Under programperioden forskar vi i pensionsövergångarna pensionsslagsvis och befolkningsgruppsvis och bedömer effekterna av 2017 års pensionsreform. Utöver pensionsövergångar som skett studerar vi befolkningens pensioneringsplaner och sambandet mellan den planerade pensioneringsåldern och utfallet. Vi studerar sambandet mellan faktorer på arbetsplatsnivå och pensionsövergångarna samt arbetsgivarnas uppfattningar om bl.a. den åldrande arbetskraften och åldersgränserna inom pensionssystemet.

Mångas yrkesbana slutar med sjukpensionering. Under perioden forskar vi i sjukpensionsfrekvensen, i ansökningarna om sjukpension och avslagsandelens förändring i tiden och i skillnader mellan befolkningsgrupperna och hur dessa skillnader påverkar antalet sjukpensionerade. Utöver det studeras vilket samband hälsan, arbetsförmågan och arbetsförhållandena har med sjukpensionsfrekvensen.

Vi forskar också i åtgärder som stöder arbetsförmågan och i pensionsövergången som process.

Aktuellt

Höjningen av pensionsåldern har ökat sysselsättningen avsevärt, i synnerhet bland företagare och i arbetstagaryrken

Höjningen av pensionsåldern enligt det som överenskoms vid pensionsreformen år 2017 har ökat sysselsättningen klart mer bland arbetstagare och företagare än bland högre tjänstemän. Nationalekonomen Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen har studerat vilka effekter höjningen av pensionsåldern har haft bland dem som är födda åren 1954–1957.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Yngre åldersklasser blir mer sällan sjukpensionerade än äldre åldersklasser

I en registerundersökning om personer över 50 år konstaterades att yngre åldersklasser mer sällan blir helt eller partiellt sjukpensionerade än äldre åldersklasser vid samma ålder. Även om sjukpensioneringarna numera sker senare än förr, verkar sjukpensionsfrekvensen minska bland yngre födelsekohorter. Undersökningen har publicerats i PSC:s nya serie Analyser.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Bättre livskvalitet trots svagare ekonomi efter pensionering

Största delen upplever att deras livskvalitet förbättras efter att de gått i ålderspension, eftersom fritiden ökar och man orkar bättre. Däremot upplevs ekonomin bli sämre, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning bland personer som nyligen gått i ålderspension från arbete.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Prognoser om arbetsförmågan tyder på att befolkningens arbetsförmåga försvagas

En undersökning som grundade sig på flera representativa befolkningsstudier visade att den upplevda arbetsförmågan under 2000-talet har försvagats bland personer i åldern 20–44 år, utvecklats stabilt bland personer i åldern 45–54 år och förbättrats bland personer som fyllt 55 år. Födelsekohortsprognoser tyder på att arbetsförmågan försvagas i framtiden. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.

På andra webbplatser:


Arbetslösa som inleder en sjukdagpenningperiod har svaga möjligheter att återgå i arbete

Arbetslösa som börjar få sjukdagpenning är en heterogen grupp där det finns många olika arbetsmarknadsstigar. Ofta innebär kombinationen av arbetslöshet och arbetsoförmåga dock svaga möjligheter att bli sysselsatt eller återfå arbetsförmågan under de följande åren. Arbetslösa med en lång historia av arbetslöshet, hög ålder, låg utbildningsnivå eller symtom på psykisk ohälsa kan ha nytta av riktat stöd för återgång i arbete.

På andra webbplatser:


Vad skulle få dem som ska gå i pension att fortsätta jobba? Både pengarna och arbetsgivarens attityd spelar en roll

Ekonomiska incitament har påverkat fortsättningen i arbetslivet hos ca en tredjedel, visade en enkät bland personer som nyligen gått i ålderspension. En knapp tredjedel ansåg i sin tur att uppmuntran från arbetsgivarens sida, bättre ledarskap eller uppskattning av äldre medarbetare skulle ha fått dem att fortsätta arbeta.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Största delen minskar inte på arbete vid sidan av partiell ålderspension

Många som tagit ut den partiella förtida ålderspensionen fortsätter att arbeta som vanligt och det sker inga ändringar i deras lönenivå. Bara ca var femte som tagit ut pensionen ser ut att minska på arbete framgår det i Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Planeringen av arbetspensionsrehabiliteringen fungerar mestadels bra, men speciellt tre områden behöver förbättras

Personer som deltar i arbetspensionsrehabilitering i form av arbetsprövning har en ganska positiv erfarenhet av planeringen av rehabiliteringen och samarbetet med till exempel företagshälsovården eller arbetsgivaren. Som områden som behöver utvecklas identifierades individuellt stöd, valet av tidpunkt för rehabiliteringen och diskussion om sysselsättningsmöjligheter. Detta framgår av en studie från Pensionsskyddscentralen (PSC) som bygger på intervjuer med rehabiliteringsklienter som deltagit i arbetsprövning.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Pensionärer arbetar ofta oregelbundet och sporadiskt – många hittar inte lämpligt arbete

Hälften av dem som nyligen gått i ålderspension från arbete är intresserade av att arbeta. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) enkätundersökning har de flesta som arbetat efter pensioneringen fortsatt hos samma arbetsgivare och i likadana uppgifter som förut. I allmänhet arbetar de oregelbundet och sporadiskt.

Läs mer på Etk.fi:

På andra webbplatser:


Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.