Pågående forskningsprojekt

Arbetslivslängden och dess utveckling

Projektet producerar ny forskningsdata som baserar sig på statistiska analyser och som gäller hela ekonomin om hur plattformsarbetet utförs och vem som utför det, om hur det förenas med annat arbete samt om kopplingarna till senare arbetsliv (löner, sysselsättningens stabilitet, mängd). Sådan forskning har ännu inte producerats gällande Finland. Projektet utnyttjar omfattande, representativa register- och surveymaterial. Heltäckande forskningsdata behövs i arbetet med att utveckla arbetslivet, intressebevakningen och som stöd för det politiska beslutsfattandet. Projektet finansieras av Arbetarskyddsfonden.

Tidtabell: 2025–2026

Forskare: Aart-Jan Riekhoff, Susanna Sten-Gahmberg, Merja Kauhanen (Labore)

Arbete vid sidan av ålderspension har blivit vanligare under de senaste åren. I detta projekt utreds hur olika faktorer på individnivå har samband med arbete vid sidan av ålderspension och om det har skett en förändring i profilerna för personer som arbetar vid sidan av ålderspension under de senaste åren. Materialet är Statistikcentralens totalstatistik över inkomstfördelningen och Pensionsskyddscentralens registeruppgifter.

Tidtabell: 2025–

Forskare: Anu Polvinen och Susan Kuivalainen

Under de senaste åren har verksamhet som så kallad “lättföretagare” (finska: kevytyrittäjyys), det vill säga egenanställning via faktureringsföretag, blivit vanligare i Finland.

I denna studie undersöker vi lättföretagare, som definieras som personer som mottagit betalningar från faktureringsföretag, i Finland under tidsperioden 2017–2024. Vi använder detaljerade registerdata från åren 2012–2022 från Statistikcentralen och Pensionsskyddscentralen för att undersöka lättföretagares karriärer, och för att besvara följande forskningsfrågor: 

  1. Hur kan lättföretagare karakteriseras då det kommer till personliga egenskaper och arbetshistoria? 
  2. Hur ser lättföretagarskap ut, och hur kan det kombineras med andra slags arbete? 
  3. Hur utvecklas lättföretagares karriär över en längre tidsperiod (före, medan och efter det att de arbetar som lättföretagare)?
  4. Hur ofta utvecklas lättföretagande till mer varaktigt företagande? 
  5. Vilka effekter har lättföretagande på arbetsutbud på lång sikt i form av sysselsättning och inkomst? Hur inverkar lättföretagarskap på intjäningen av pension? 
  6. Hur ser lättföretagares inkomstsammansättning och pensionsupptjäning ut i jämförelse med andra företagare och med personer som inte är företagare? 

Dessa forskningsresultat är värdefulla för att utveckla lagstiftning och policy inför nya former av arbete, social trygghet och pensioner, samt för att ur ett bredare perspektiv utveckla tjänster för nya former av arbete. Resultaten kan också vara av internationellt intresse och värdefulla ur akademisk forskningssynvinkel, eftersom det för närvarande existerar lite information om individer som arbetar under nya sysselsättningsformer. 

Tidtabell: 2023−2026

Forskare: Susanna Sten-Gahmberg, Aart-Jan Riekhoff

Publikationer: 

Arbetslivets längd är en av de mest centrala mätarna som PSC publicerar och med vilken arbetspensionssystemets utveckling och pensionsreformernas realisering följs upp. PSC är därtill enda som i Finland systematiskt publicerar statistik- och forskningsuppgifter om arbetslivens längd. Beräkningen av arbetslivets längd utifrån PSC:s intjäningsregister har varit i bruk sedan år 2012. Den beskriver längden på tiden som anställd eller som företagarpensionsförsäkrad under den period som studeras.

I projektet utvecklas alternativa arbetslivslängdsmätare som utgår från registeruppgifter. Dessa kan användas vid sidan om den traditionella uppgiften om arbetslivets längd och för att komplettera den. Sådana är

  1. anställningstiden, som beskriver tiden i samma anställning eller tiden som företagarpensionsförsäkrad över små avbrott
  2. tid i förvärvsarbete dvs. anställningstiden ihopräknad över olika anställningar och företagarpensionsperioder med avdrag för överlappningar
  3. förmånstid, som beskriver längden på tiden med pensionsgrundande förmåner
  4. aktivt arbetsliv, som beskriver längden på arbetslivet efter att avdrag gjorts för förmånstider, såsom föräldraledigheter och långa sjukledigheter, som överlappar anställnings-/företagarpensionsförhållanden
  5. pensionsgrundande tid, som inkluderar tid med pensionsgrundande förmåner, både under arbetslivet och utanför det.

Med dessa mätare kan man bl.a. beskriva

  • hur många anställnings- eller företagarperioder ett arbetsliv består av
  • hur stor del av arbetslivet är aktiv arbetstid
  • vilken andel av den pensionsgrundande tiden som består av olika förmåner och vilken andel som består av förvärvsarbete.

I projektets publikationer beskrivs hur mätarna bildas och studeras fördelningen av dem i olika befolkningsgrupper, såsom enligt kön, utbildningsnivå, socioekonomisk ställning och sätt för utträde ur arbetslivet (arbetslöshet, sjukpensionering eller ålderspensionering från förvärvsarbete). Mätarna för arbetslivslängden jämförs också under olika tidsperioder och mellan kohorter.

Tidtabell: 2022−2025

Forskare: Noora Järnefelt, Mikko Laaksonen, Pauli Pekkala, Tarja Karjalainen

Varje år får ca 30 000 personer i åldern 17–68 år stöd för närståendevård från sitt välfärdsområde för att de tar hand om en familjemedlem. Antalet har ökat med tiden. Närståendevård är en viktig del av välfärdssystemet i Finland, men det finns endast lite forskning om den. Det finns knappt om systematisk information om närståendevårdarnas egenskaper, närståendevårdens omfattning och hur ställningen som närståendevårdare påverkar livet i fråga om etablering på arbetsmarknaden, inkomster och intjäning av pension.

Målet för denna studie är att få information om närståendevårdares ekonomiska situation. Vi eftersträvar att svara på följande frågor:

  • Vilka är närståendevårdare?
  • Hur ser perioderna med närståendevård ut i fråga om stödets storlek och kontinuitet?
  • Hur ser närståendevårdarnas yrkesbanor ut och hur relaterar närståendevården till inkomsterna och intjäningen av pension?

Stödet för närståendevård är pensionsgrundande till 68 års ålder, och därför kan närståendevårdarna identifieras i Pensionsskyddscentralens register. Vi samlar övergripande data om närståendevårdarna från åren 2005-2022, såsom bakgrund, arbetskraftsdeltagande, inkomster, intjäning av pension och utbetalda förmåner och pensioner. Analysen begränsar sig till närståendevårdare i åldern 18-68 år.

Tidtabell: 2024-

Forskare: Susanna Sten-Gahmberg, Jyri Heinänen

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att förvärvsarbeta fast man är pensionerad. I detta projekt utreds hur vanligt det är att ålderspensionärer och invalidpensionärer förvärvsarbetar. Dessutom utreds hur långa arbetsperioderna vid sidan av pension är, hur deltagandet i arbetslivet har förändrats över tid och vilka samband det finns mellan olika bakgrundsfaktorer och det att man arbetar som pensionär. Som forskningsmaterial används både enkät- och registermaterial.

Tidsplan: 2020–

Forskare: Anu Polvinen

Publikationer:

När pensionsåldrarna höjs och arbetslivslängden ökar kan det vara utmanande för en del äldre arbetstagare att fortsätta arbeta. I synnerhet de som länge har arbetat i tunga arbetsuppgifter kan kanske inte fortsätta i arbetslivet efter en viss ålder. I den offentliga debatten har det också ifrågasatts om det är socialt rättvist att dessa arbetstagares pensionsålder höjs på samma sätt som andras. I samband med pensionsreformen år 2017 i Finland infördes arbetslivspension, som ger dem som länge haft ansträngande och slitsamt arbete en möjlighet att gå i pension vid fyllda 63, medan den allmänna pensionsåldern stiger.

I detta projekt undersöker vi arbetslivspensionstagare mellan åren 2018 och 2023 utgående från Pensionsskyddscentralens registerdata. Vi jämför dem med personer som blivit sjukpensionerade eller tagit ut partiell ålderspension mellan 63 års ålder och den stigande lägsta pensionsåldern, eftersom dessa pensionsformer är de enda möjligheterna att gå i pension före den allmänna pensionsåldern. Målet är att utreda hur specifik gruppen som får arbetslivspension är i fråga om sociodemografiska särdrag, yrkesbanans längd och stabilitet, hälsa, arten av tidigare arbeten och pensioner.

Tidsschema: 2024–2026

Forskare: Aart-Jan Riekhoff, Anu Polvinen

Publikationer:

The outbreak of the COVID-19 pandemic and the subsequent lockdown in Spring 2020 caused a major shock to the labour market. Not everyone was affected by this shock to the same extent. One group that may have been particularly vulnerable were those graduating from secondary vocational or tertiary education during the pandemic, suffering potentially long-lasting consequences of the lockdown for their employment chances and earnings development.

In this project we study the employment and earnings trajectories of those who graduated and entered the labour market during the first months of the pandemic in Finland. We estimate the impact of graduating during COVID-19, as well as analyse inequalities between graduates in terms of gender, type of degree and the socioeconomic background of their parents. We use detailed monthly data from the Finnish Centre for Pensions on graduates’ employment, earnings and social benefits, coupled with data on graduates’ parents’ earnings and education.

Schedule: 2024–2026

Researchers: Aart-Jan Riekhoff, Satu Ojala (Tampere University)

Pensionsövergångarna

I studien studeras sambandet mellan å ena sidan arbetsförhållandena och ork och å andra sidan tidpunkten för pensionering med ålderspension. Med arbetsförhållanden avses t.ex. påverkningsmöjligheter i arbetet, flexibilitet i arbetstiden och stöd från arbetsplatsen för fortsatt arbete. När det gäller tidpunkten för pensioneringen är det av intresse att studera pensionering som sker vid den lägsta pensionsåldern eller senast ett år senare. Materialet i enkäten Från arbete till pension är ett representativt urval av dem som gått i ålderspension från lönearbete åren 2019–2021 (3 400 personer).

Tidtabell: 2024–2025

Forskare: Satu Nivalainen

En enkät riktas till dem som tagit ut partiell ålderspension åren 2019–2024. Enkäten skickas till 5 000 slumpmässigt utvalda personer som tagit ut partiell ålderspension under dessa år. Med enkäten utreds de bakomliggande orsakerna till att pensionen tagits ut, arbete före och efter att man tagit ut pensionen, kännedom om pensionen samt hur nöjd man är med pensionen. Målet är att samla in enkätsvaren före utgången av år 2025. Som stöd för planeringen av enkäten genomförs i början av år 2025 en Webropol-snabbenkät till dem som tagit ut partiell ålderspension.

Tidtabell: 2025–2026

Forskare: Satu Nivalainen, Liisa-Maria Palomäki, Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg, Sanna Tenhunen

Målet för undersökningen är att studera faktorerna bakom övergången i ålderspension och erfarenheterna efter pensioneringen. Undersökningen genomförs som en enkät om vilken betydelse faktorer som hänför sig till den personliga situationen, arbetet och pensionssystemet har för tidpunkten för pensioneringen. Dessutom kartläggs erfarenheter av hur den ekonomiska och sociala situationen förändras i samband med pensioneringen och tankar om arbete vid sidan av pensionen.

Hösten 2022 skickade vi en enkätblankett till 5 000 slumpmässigt valda personer som gått i ålderspension från lönearbete åren 2019–2021. Enkätmaterialet kombineras med uppgifter om yrkesbana och pension ur Pensionsskyddscentralens register.

Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas i resultaten.

Dataskyddsbeskrivningar som gäller behandlingen av personuppgifter inom undersökningen: Tietosuojaseloste (pdf), Dataskyddsbeskrivning (pdf).

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Sanna Tenhunen, Noora Järnefelt, Susan Kuivalainen, Jyri Liukko, Satu Nivalainen, Liisa-Maria Palomäki, Anu Polvinen, Juha Rantala, Aart-Jan Riekhoff, Susanna Sten-Gahmberg

Julkaisut:

Sjukpensioneringarna och sjukpenningsperioderna har minskat under 2000-talet, men under de senaste åren har antalet personer som får dessa förmåner ökat i synnerhet på grund av psykisk ohälsa. I den här undersökningen studeras trenderna inom ansökan om och övergång i sjukpension och avslag på ansökningar samt de faktorer som förutspår dessa i synnerhet ur förmånsprocessernas perspektiv. Inom projektet studeras arbetsmarknadsställningens och olika socialförmåners roll under tiden före ansökan om sjukpension och som förebådande pensionering och avslag på pensionsansökan. I undersökningen kombineras registeruppgifter från FPA, Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen i ett material som täcker Finlands befolkning. Forskningsfrågorna är: Hur har antalet ansökningar om sjukpension och sjukpensionering utvecklats på 2000-talet i olika befolknings- och diagnosgrupper, när arbets- och folkpensioner studeras som en helhet? Har de faktorer som förebådar sjukpensionering och processen vid övergång till sjukpension förändrats under 2000-talet? Hurdana är arbetsmarknadsställningen och utnyttjandet av socialförmåner bland dem som söker sjukpension innan de söker pensionen och efter det, också med beaktande av avslagen? Undersökningen är ett gemensamt projekt med FPA.

Tidsplan: 2020–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Jenni Blomgren (FPA), Riku Perhoniemi (FPA), Anu Polvinen

Publikationer:

Prior to 2005 Extended Unemployment Benefit (EUB) scheme was eligible to individuals aged 57 and above once they had been unemployed for 500 days, that is, individuals who claimed earnings-related unemployment benefit at age 55. Eligible individuals could remain on EUB until age 60, after which they transferred to Unemployment Pension (UP) until they reach OP age. This combination of pathways led to the so-called ‘unemployment tunnel’ (UT).

Starting 2005, for cohorts born in 1950 and onwards the minimum eligibility age for EUB was raised to 59. For these same cohorts, as part of the 2005 reform, at age 60 UP was no longer available and instead individuals could claim additional days of unemployment allowance/EUB until reaching state retirement age. The age threshold of the UT scheme was increased from 57 to 58 in 2010 (EUB claims possible at age 60) for all cohorts born in 1955 and onwards, and to 59 (EUB claims possible at age 61) for all cohorts born in 1957 and later in 2014. We will evaluate the effects of the increase in minimum eligibility ages to EUB in 2005, 2010 and 2014. The outcomes include employment, unemployment and earnings.

Moreover, until 2013 early retirement at age 62 was possible. At the time, eligibility age for a full ordinary pension was 63. Individuals who wished to retire early incurred a penalty of 0.6% of their ordinary pension for every month prior to age 63 at which they claimed. Starting 2013, EOAP was abolished. Our goal is to assess the impact of the reform on the economic outcomes including employment, unemployment, and inactivity among affected cohorts. We are especially interested in asymmetric impacts of the reform by sector.

Schedule: 2025–2027

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen

Syftet med studien är att beskriva sysselsättnings-, arbetslöshets- och pensionssituationerna fyra år före och efter det att rehabiliteringsstödet inleddes hos dem som började få rehabiliteringsstöd år 2018. Dessutom beskriver studien hur situationerna förlöpt beroende på individuella faktorer samt inkomstutvecklingen.  Materialet är Statistikcentralens totalmaterial om inkomstfördelningen och de registeruppgifter som fogats till det.

Tidtabell: 2024–

Forskare: Anu Polvinen, Aart-Jan Riekhoff och Riku Perhoniemi (FPA)

Forskare vid Pensionsskyddscentralen och Tammerfors universitet genomför en intervjustudie om hur yrkesinriktad rehabilitering fungerar. Syftet med studien är att kartlägga rehabiliteringsklienters syn på och erfarenheter av yrkesrehabiliteringen genom att intervjua personer som deltar i arbetsprövning.

Genom forskningen belyser vi olika faser i yrkesinriktad rehabilitering: planering av rehabilitering, genomförande av rehabilitering (i form av arbetsprövning) och hur rehabiliteringen påverkar förmågan att arbeta efter rehabiliteringen. Dessutom undersöker vi rehabiliteringsklienternas erfarenheter av samarbetet mellan arbetsgivare, pensionsanstalter, hälso- och sjukvård och andra parter som är involverade i att stödja fortsatt arbete.

Tidsplan: 2022–2025

Forskare: Jyri Liukko, Jarna Pasanen (Tammerfors universitet), Susanna Sten-Gahmberg

The individual early retirement (IER) scheme which had relaxed medical criteria, was abolished as an independent program and fused into ordinary disability pension (DP) scheme in 2004. However, the conditions for DP were relaxed to match those under the abolished IER. At the same time, the lowest eligibility age for relaxed conditions was increased from 58 to 60 years. We analyse benefit applications and trends in receipt following the 2004 reform among cohorts affect-ed before and after the reform. Our intention is to analyse the composition of the groups pre/post reform. We use total register data of the Finnish Centre for Pensions from years 1995–2017.

Schedule: 2020–

Researchers: Ricky Kanabar (University of Bath), Satu Nivalainen, Mikko Laaksonen, Noora Järnefelt

I forskningsprojektet utreds sambande mellan den exceptionella höjningen av arbetspensionsindex och uttag av partiell ålderspension och arbete. I början av år 2023 uppräknades arbetspensionerna med ett exceptionellt högt arbetspensionsindex. Till följd av höjningen av arbetspensionsindex började ett klart större antal personer antingen ta ut partiell ålderspension eller gick i egentlig ålderspension i slutet av år 2022. Forskningsprojektet har som mål att utreda vilka bakgrundsfaktorer som hade ett samband med uttag av partiell ålderspension på grund av arbetspensionsindexet. Senare är det meningen att undersöka vilket samband övergången i pension på grund av den exceptionella indexhöjningen har t.ex. med arbete efter det att pensionen börjat.

Tidtabell: 2023–2025

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg

Antalet personer som blir sjukpensionerade som unga har ökat under hela 2000-talet. I den här undersökningen studeras unga sjukpensionärers arbetshistoria utgående från uppgifter om årliga arbetsdagar, inkomster, intjänad pension och pensionsbelopp. Dessutom studeras hur länge och hur permanent unga sjukpensionärer är pensionerade och deras studie-, sjukdagpennings- och rehabiliteringshistoria. Undersökningen grundar sig på registerdata om intjäningsperioder och sociala förmåner som Pensionsskyddscentralen har tillgång till. In i materialet plockas personer födda åren 1989, 1990 och 1991 som är sjukpensionerade när de fyller 30 år eller har varit sjukpensionerade som yngre. Jämförelsegruppen består av dem som inte har varit sjukpensionerade före 30 års ålder.

Tidtabell: 2024–2025

Forskare: Mikko Laaksonen, Susanna Sten-Gahmberg

Pensionsskyddets tillräckligthet

Med enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet görs en kartläggning av de åsikter finländare i arbetsför ålder har av om hur väl pensionssystemet fungerar och hur tillförlitligt det är och en utredning av hur människor har förberett sig ekonomiskt inför pensioneringen. Med enkäten undersöks också hur människor känner till pensionsfrågor.

Hösten 2024 skickade vi enkäten till 5 000 slumpmässigt utvalda finländare i åldern 25–67 år. Enkäten Uppfattningar om pensionsskyddet genomförs nu för andra gången. Mer information om den tidigare enkäten och andra enkäter som kartlägger förtroendet för pensionsskyddet: (Enkätundersökningar – Pensionsskyddscentralen).

Vid behandlingen av personuppgifter som insamlas i samband med undersökningen iakttas kraven i EU:s allmänna dataskyddsförordning och Finlands nationella lagstiftning (dataskyddsbeskrivning, pdf).

De första resultaten publiceras under år 2024.

Tidtabell: 2023–2025

Forskare: Sanna Tenhunen, Liisa-Maria Palomäki, Kati Ahonen, Jyri Liukko, Ilari Ilmakunnas, Susan Kuivalainen

I forskningsprojektet utreds hur förvärvsinkomsterna förändras efter det att personerna börjat ta ut partiell ålderspension. Tidigare har det endast på en mycket allmän nivå beskrivits vad som sker med förvärvsinkomsterna när personerna börjat ta ut partiell ålderspension. Forskningens mål är att betydligt precisare än tidigare åskådliggöra både förändringarna av arbetsinkomsterna och hurdana inkomstutvecklingar de som tar ut partiell ålderspension har. Undersökningen ger också ny information om hur intensivt personer som tar ut partiell ålderspension arbetar.

Tidtabell: 2023–2025

Forskare: Ilari Ilmakunnas, Susanna Sten-Gahmberg

I artiklarna studeras hur hushållets åldersstruktur, förmögenhet och boende syns i pensionärernas ekonomiska välfärd. Som material används Pensionsskyddscentralens enkätmaterial, Statistikcentralens konsumtionsundersökningar och Eurostats material EU-SILC som gäller inkomster och levnadsförhållanden.

Tidtabell: 2018–2024

Forskare: Kati Ahonen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

I forskningsprojektet studeras hushållens konsumtion (bl.a. struktur, mängd, konsumtionsnivå) i olika åldersgrupper och ålderskohorter samt förändringarna i den under de senaste årtiondena. Konsumtionen och förändringarna i den studeras också bl.a. utifrån hushållets livsskede, familjestruktur, socioekonomiska ställning, inkomster och bostadsområde.

Det är meningen att producera flera artiklar om ämnet under de följande åren. Avsikten är att få aktuell information om hur konsumtionen förändras med åldern. Studierna bygger på Statistikcentralens konsumtionsundersökningsmaterial.

Tidtabell: 2024–2026

Forskare: Kati Ahonen och Sanna Tenhunen

Pensionsbarometern kartlägger finländarnas kunskaper om pensionsskyddet och deras åsikter om hur det förverkligas. Av barometern framgår hur finländarna uppskattar att de kommer att klara sig ekonomiskt som pensionärer och hur mycket de litar på pensionssystemet.

Pensionsbarometern bygger på enkäter som görs årligen. Undersökningen görs genom att intervjua cirka tusen personer som bor på det finländska fastlandet. Enkäten ger en möjlighet att följa eventuella förändringar och utvecklingsriktningar i fråga om åsikter, kunskaper och tillit.

Tidsplan: 2017–2026

Forskare: Sanna Tenhunen, Susan Kuivalainen

Publikationer:

Läs mer på Etk.fi:

Vi fortsätter producera ny och aktuell information om hur pensionärer upplever sin ekonomi och om deras ekonomiska välfärd. Hösten 2023 upprepar vi enkätundersökningen Pensionstagarnas ekonomi och ekonomiska välfärd, som tidigare gjorts åren 2020 och 2017. Undersökningen görs som en post- och webbenkät och riktas till pensionärer som tidigare besvarat enkäten. Vårt mål är att ännu bättre identifiera faktorer som påverkar pensionärernas upplevda ekonomi och att följa hur den upplevda ekonomin förändras under tiden som pensionär.

I analyserna fokuserar vi på att rapportera centrala mätare (t.ex. ekonomisk tillfredsställelse, täckandet av vanliga och nödvändiga utgifter, konsumtion), men producerar också information om frågor som gäller förvärvsarbete vid sidan av pensionen. Till enkätmaterialet fogas uppgifter om pensioner och yrkesbanor ur Pensionsskyddscentralens register.

De första resultaten publiceras hösten 2024. Materialet behandlas enligt dataskyddsförordningarna och enskilda personers svar kan inte urskiljas bland resultaten.

Materialet används också i Helsingfors universitets projekt Hoivan kustannukset (Omsorgskostnader) där det utreds hur ålderspensionärer har råd med omsorg, hälsovårdsutgifter och läkemedel, och hur deras ekonomiska situation har förändrats i förhållande till hälsan.

Dataskyddsbeskrivningar av behandlingen av personuppgifter i samband med undersökningen: Dataskyddsbeskrivning (pdf), Tietosuojaseloste (pdf), Tieteellisen tutkimuksen tietosuojailmoitus_ETK_HY

Tidtabell: 2020–2024

Forskare: Kati Ahonen, Ilari Ilmakunnas, Susan Kuivalainen, Anu Polvinen, Liisa-Maria Palomäki

Publikationer:

Läs mer på Etk.fi:

Pensionssystemets hållbarhet

Vi gör uppskattningar av den lagstadgade pensionsutgiftens och den genomsnittliga förmånsnivåns utveckling samt finansieringen av arbetspensionerna inom den privata sektorn på lång sikt med hjälp av Pensionsskyddscentralens långsiktiga planeringsmodell. Modellen simulerar det lagstadgade pensionssystemets funktion och med hjälp av den kan vi göra beräkningar som betjänar prognoser och planering av pensionssystemet.

Tidsplan: Fortlöpande. Den nyaste rapporten utkom våren 2019.

Forskare: Kaarlo Reipas, Mikko Sankala, Heikki Tikanmäki

Publikationer:

Läs mer på Etk.fi

Vetenskapspublikationer Vetenskapliga artiklar

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.