Aktuellt om pension och beskattning
Hur stor nettopensionen blir beror på hur arbetspensionen, folkpensionsförmånerna och beskattningen bestäms. De spelar var sin roll. Arbetspensionerna höjdes enligt arbetspensionsindex med 1,3 procent i början av år 2025. Folkpensionen och garantipensionen höjdes enligt folkpensionsindex med 1,0 procent. FPA-pensionerna indexjusterades alltså normalt, men andra förmåner som är bundna till folkpensionsindex frystes. Exempelvis har indexjusteringarna av bostadsbidrag för pensionstagare frysts för åren 2024–2027.
År 2025 lindras pensionstagares beskattning av höjningarna av grundavdraget och pensionsinkomstavdragen. Beskattningen lättas också av verkningarna av reformen av kommun- och statsbeskattningen i och med att avdragen blev enhetliga i båda beskattningarna. Tack vare avdragen betalar pensionstagare med låga inkomster ingen kommunalskatt på en årspension som understiger 13 756 euro (1 146 €/mån). Pensionsinkomstavdraget gäller upp till årsinkomster på 48 931 euro (4 078 €/mån).
Pensionsinkomstavdragets fulla belopp år 2025, den årliga inkomstgräns där pensionstagaren börjar betala skatt och den årliga inkomstgräns från vilken inget avdrag beviljas.
| Fullt avdrag, euro/år | Pension för vilken man börjar betala skatt, euro/år | Pension från vilken inget avdrag beviljas, euro/år |
|---|---|---|
| 11 030 | 13 756 | 48 931 |
Den genomsnittliga kommunalskattesatsen år 2025 är 7,54 procent. Rundradioskatten är 2,5 procent för årsinkomst som överstiger 15 150 euro, maximalt 160 euro. Sjukvårdsavgiften för pensions- och förmånsinkomster är 1,45 procent. Tilläggsskatt på pensionsinkomst betalas till staten enligt 5,85 procent av den del av inkomsten som överstiger 47 000 euro om året (3 917 €/mån).
Nettopensionen för dem som endast får FPA pension höjdes i början av år 2025 med 1,0 procent från året innan till följd av indexhöjningarna av folk- och garantipensionen. På högre inkomstnivåer höjdes nettopensionen med 0,4–1,5 procent.
De flesta pensionstagare befinner sig på en inkomstnivå där det inte går någon skatt på pensionen eller där skatteprocenten är låg. Ca 32 procent av pensionärerna har en pension på mindre än 1 250 euro och betalar således mindre än fyra procent i skatt. Ca 14 procent av pensionärerna får mer än 2 500 euro i pension och betalar därmed mer än 20 procent i skatt. Pensioner på mer än 4 000 euro får 2 procent av pensionärerna. De betalar mer än 28 procent i skatt.
På andra webbplatser:
Skatter och avgifter på lön och pension
I bilden nedan jämförs löntagares och pensionstagares skatte- och avgiftsbelastning år 2025 på olika inkomstnivåer (månadsinkomsten är årsinkomsten/12). Löntagarnas totala avgiftsprocent är olika i olika åldrar, eftersom arbetstagaravgifterna ändras med åldern. De som fyllt 68 år betalar inte längre arbetstagaravgifter. Åldern påverkar löntagarnas beskattning också genom arbetsinkomstavdraget, eftersom de som fyllt 65 får avdraget förhöjt. På inkomster från ca 1 500 euro uppåt är beskattningen av pensionstagarna ungefär på samma nivå som skatterna och avgifterna för löntagare under 65 års ålder.
Nettopensionens utveckling
I figuren nedan visas hur en pension som börjat år 2015 har utvecklats genom åren. I figuren har eurobeloppen justerats enligt konsumentprisutvecklingen till 2025 års nivå, dvs. figuren beskriver utvecklingen av pensionens köpkraft under de senaste tio åren. År 2025 antas inflationen vara 1,2 procent (PSC:s konjunkturprognos 17.1.2025).
Under årtiondet har pensionen för dem som endast får FPA-pension ökat reellt med ca 9 procent. Högre pensioner än så är huvudsakligen på samma realnivå som för 10 år sedan efter fallet år 2022.
Både pension och lön
Pensionstagares löneinkomst beskattas på samma sätt som löneinkomst i allmänhet. Skatteprocenten på kombinerad pensions- och löneinkomst är i regel lägre än på samma totalinkomst som enbart består av lön eller pension.
Ålderspensionärer kan arbeta utan begränsning och sjukpensionärer inom vissa inkomstgränser. Man kan också ha löne- och pensionsinkomster samtidigt, om man fortsätter i lönearbete och tar ut partiell förtida ålderspension. Den progressiva beskattningen gör att de totala inkomsterna inte minskar så mycket, om arbetsinkomsten minskar. På motsvarande sätt skärps beskattningen för den som tar ut partiell ålderspension utöver sin tidigare lönenivå.
I tabellerna nedan har skatte- och avgiftsprocenten beräknats för kombinationer av pension och lön på olika nivåer.
Tabellen visar pensionstagarens skatte- och avgiftsprocent när hen har löneinkomster utöver pensionen. Tabellen visar också hur stor del av lönen som personen får utöver pensionen då går till skatter och avgifter.
Skatteprocenten på en pension på t.ex. 1 500 euro är 9,5. Om pensionstagaren utöver det har löneinkomster på 6 000 euro per år går 21,6 procent av tilläggsinkomsten till skatt. Skatte- och avgiftsprocenten på totalinkomsten är 12,5.
Skatterna och avgifterna har beräknats för en pensionstagare som betalar den lägre arbetspensionsavgiften (7,15 %), arbetslöshetsförsäkringsavgift och sjukförsäkringens dagpenningavgift från sin lön.
I tabellen är den intjänade pensionen 1 500, 2 000 eller 3 000 euro i månaden, varav 50 procent tas ut som partiell förtida ålderspension. Pensionen tidigareläggs från den lägsta pensionsåldern för årskull 1963 (65 år) med 36 månader och förtidsminskningen är sammanlagt 14,4 procent. Den partiella ålderspensionen multipliceras ännu med livslängdskoefficienten för pensionens begynnelseår.
Tabellen visar tre alternativa fall där personen tar ut partiell ålderspension: arbetar inte, minskar arbetet med hälften från det tidigare eller arbetar vidare med samma lönenivå som tidigare. I exemplet börjar personen ta ut partiell ålderspension vid 62 års ålder och betalar alltså den högre arbetspensionsförsäkringsavgiften från sin lön (8,65 %).