Vanliga frågor om livslängdskoefficienten och den förväntade livslängden

Livslängdskoefficienten tillämpas på 

• ålderspension 
• invalidpension 
• partiell ålderspension 
• arbetslivspension
• rehabiliteringspenning. 

Livslängdskoefficienten tillämpas inte på familjepension, men familjepensionen beräknas utifrån förmånslåtarens pension efter omräkning med livslängdskoefficienten. Detta innebär att om pensionsfallet för familjepensionen inträffade före år 2010, tillämpas livslängdskoefficienten inte på den pension som ligger till grund för familjepensionen och inverkar således inte på familjepensionens belopp. 

Från och med 1.1.2010 omräknas begynnande ålderspensioner med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen börjar före detta år, omräknas den med en livslängdskoefficient som fastställts för det år då pensionen börjar. 

På invalidpensioner tillämpas livslängdskoefficienten så att endast den del av pensionen, som den försäkrade har tjänat in innan hen blev arbetsoförmögen, multipliceras med den koefficient som fastställs för 62-åringarna det år då arbetsoförmågan inträder. På pensionsdelen för återstående tid, som ingår i invalidpension, tillämpas livslängdskoefficienten alltså inte. 

Ju yngre pensionstagaren är när invalidpensionen börjar, desto mindre påverkas pensionen av livslängdskoefficienten. När invalidpension ändras till ålderspension omräknas pensionen inte heller på nytt. Detta innebär att livslängdskoefficienten har en lindrigare inverkan på invalidpensioner än på ålderspensioner. 

Livslängdskoefficienten börjar tillämpas på hela invalidpensionen från och med år 2027, när åldersklassens lägsta pensionsålder knyts till den förväntade livslängden. 

Livslängdskoefficienten tillämpas på pensioner enligt alla arbetspensionslagar när pensionen börjar. 

Livslängdskoefficienten berör inte din egen arbetspension, om 

• du är född före år 1948 
• du har blivit arbetsoförmögen före år 2010 
• du har gått i pension redan före år 2010 

Livslängdskoefficienten berör inte familjepension som du får från arbetspensionssystemet, om 

• du får pension efter din make, vars pension började redan före 2010 
• din familjepension har börjat redan före 2010. 

Livslängden i sig inverkar inte på livslängdskoefficienten. Koefficienten påverkas endast av hur livslängden förändras från och med år 2009. 

Kvinnor lever längre än män, men på sistone har männens livslängd ökat snabbare än kvinnornas. Skillnaden i förändringen är dock inte stor. Om vi hade olika livslängdskoefficienter för män och kvinnor, skulle männens livslängdskoefficient ha en kraftigare skärande inverkan. 

Inom ett lagstadgat pensionssystem kan man inte göra skillnad mellan könen. Därför är både livslängdskoefficienten och alla övriga regler för hur pensionen bestäms könsneutrala. 

Om du skjuter upp din pensionering till den målsatta pensionsåldern för din födelseårskull, blir uppskovsförhöjningen lika stor som den minskning av månadspensionen som livslängdskoefficienten medför. Dessutom tjänar du in månadspension med 1,5 procent om året för arbetsinkomsterna till den övre gränsen för försäkringsskyldigheten.  

Vid beräkningen av livslängdskoefficienten och åldersgränserna används siffror som Statistikcentralen tillhandahåller. Vid beräkningen av den förväntade livslängden används fem års dödlighetstal för att en exceptionell utveckling under ett enskilt år inte ska ha en orimligt stor inverkan.  

Den livslängdskoefficient som beräknats under ett visst kalenderår för en person i en viss ålder anger hur många år en person i den åldern i genomsnitt lever, om dödligheten hålls på samma nivå som under kalenderåret i fråga (periodvis beräknad förväntad livslängd). Exempelvis beskriver den förväntade livslängden för år 1970 dödlighetens nivå år 1970 och är inte en prognos om hur länge en person som är född år 1970 kommer att leva. På motsvarande sätt beskriver den återstående förväntade livslängden för 62-åringar som beräknats år 2020 dödligheten bland äldre år 2020.   

Den förväntade livslängden för en årskull är olika beroende på vid vilken ålder den beräknas. Den förväntade livslängden för 62-åringar är större än den förväntade livslängden för en nyfödd. Det beror på att den förväntade återstående livslängden för 62-åringar inte beaktar dödligheten i tidigare åldrar, medan den förväntade livslängden för nyfödda påverkas av dödligheten bland personer i alla åldrar. Samma fenomen upprepas kraftigare, om vi studerar den återstående livslängden för t.ex. 100-åringar.  

Läs mer: 

• Blogginlägg på finska: Koska 1986 syntynyt mies kuolee? (etk.fi)