Familjepension
Familjepensionen ger den efterlevande maken och barnen ekonomisk trygghet efter makens eller vårdnadshavarens död. Lagstadgad familjepension enligt arbetspensionssystemet indelas i efterlevandepension och barnpension. Bestämmelserna om familjepension ändrades 1.1.2022.
Vem har rätt till familjepension?
Efterlevandepension betalas under vissa förutsättningar till förmånslåtarens make eller sambo. En registrerad partner jämställs med make.
Rätt till barnpension har förmånslåtarens barn som inte har fyllt 20 år. Om förmånslåtaren var barnets styvmor eller styvfar, kan barnet också ha rätt till barnpension, om barnets förälder och förmånslåtaren var gifta med varandra och barnet bodde i samma hushåll med dem.
Om makarna var gifta, har den efterlevande maken rätt till efterlevandepension, förutsatt att
- den efterlevande maken har eller har haft ett gemensamt barn (eget eller adoptivbarn) tillsammans med förmånslåtaren och äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år eller
- äktenskapet hade ingåtts innan förmånslåtaren fyllt 65 år och den efterlevande maken 50 år, äktenskapet hade fortgått i minst 5 år när förmånslåtaren dog och den efterlevande maken då hade fyllt 50 år eller var varaktigt arbetsoförmögen.
Den efterlevande sambon har rätt till efterlevandepension, om alla följande kriterier uppfylls:
- Förmånslåtaren har avlidit år 2022 eller senare.
- Den efterlevande sambon har vårdnaden om sambornas gemensamma barn, som är yngre än 18 år.
- Samborna bodde i ett gemensamt hushåll i minst fem år innan den ena avled.
- De hade flyttat ihop till ett gemensamt hushåll innan den avlidna sambon fyllde 65 år.
- Ingendera av samborna var gift med någon annan.
Förmånslåtarens tidigare make kan ha rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren enligt ett lagakraftvunnet beslut eller ett av socialnämnden fastställt avtal var skyldig att betala underhållsbidrag till sin tidigare make.
Läs mer på andra webbplatser:
Efterlevandepensionen är tidsbegränsad i fortsättningen
På basis av äktenskap betalas efterlevandepensionen livet ut, om den efterlevande maken är född före år 1975 eller om den avlidna maken dog före 1.1.2022. De som är födda år 1975 eller senare kan få efterlevandepension i 10 år, dock minst tills det yngsta av de barn som får barnpension fyller 18 år.
Efterlevandepension som beviljats på grundval av samboförhållande beviljas tills det yngsta gemensamma barnet fyller 18 år.
Efterlevandepensionen dras in om den efterlevande maken gifter om sig före 50 års ålder.
Familjepensionens belopp är beroende av antalet förmånstagare
Grunden för pensionen är förmånslåtarens arbetspension. Om förmånslåtaren inte fick pension eller fick delinvalidpension eller partiell ålderspension, beräknas familjepensionen utgående från den kalkylerade invalidpensionen.
Om grunden för familjepensionen är den invalidpension som förmånslåtaren fick eller hens kalkylerade invalidpension, läggs en engångsförhöjning till familjepensionen fem år efter det att familjepensionen eller invalidpensionen började.
Familjepensionen beräknas utgående från förmånslåtarens pensionsrätt och dess belopp påverkas av antalet förmånstagare. Efterlevandepensionens och barnpensionernas summa är högst lika stor som förmånslåtarens pension.
Från och med år 2022 kan den efterlevande makens kalkylerade andel av familjepensionen betalas till barnen, om det inte finns en efterlevande make som har rätt till efterlevandepension. Då fördelas familjepensionens hela sammanlagda belopp mellan barnen.
Förmånslåtarens ålders- eller invalidpension som utgör grunden för familjepensionen har justerats med livsländskoefficienten, och därför tillämpas livslängdskoefficienten inte separat på familjepensionen.
Den efterlevande makens och barnens andelar av familjepensionen
Antal barn | 0 | 1 | 2 | 3 | 4- |
Efterlevandepension | 6/12 | 6/12 | 5/12 | 3/12 | 2/12 |
Barnpensioner | – | 4/12 | 7/12 | 9/12 | 10/12 |
Sammanlagt | 6/12 | 10/12 | 12/12 | 12/12 | 12/12 |
Läs mer på andra webbplatser:
Efterlevandepensionen minskas på grund av den efterlevande makens egen pensionsrätt
Syftet med familjepensionen är att ersätta en del av den ekonomiska förlust som förmånslåtarens död förorsakar. För att den efterlevande makens ekonomiska ställning ska motsvara nivån före förmånslåtarens död, görs det en minskning av efterlevandepensionen utgående från den efterlevande makens egen pension eller beräknade invalidpension.
Efterlevandepensionen minskas genast i början, om den efterlevande maken har fyllt 65 eller får arbetspension. Den minskas emellertid inte så länge som den efterlevande maken har vårdnaden om ett barn som är yngre än 18 år och får barnpension. Om den efterlevande maken inte har barn och är yngre än 65 år minskas efterlevandepensionen efter sex månader.
Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande makens egen pension överstiger 818,50 euro år 2024. Full efterlevandepension minskas med ett belopp som motsvarar hälften av skillnaden mellan den efterlevande makens egen pension och den ovan nämnda gränsen.
Minskad efterlevandepension =
full efterlevandepension – 0,5 x (den efterlevande makens egen pension – 818,50)
I vissa fall återstår ingen familjepension att betala på grund av den efterlevande makens inkomster. Minskningen påverkar oftare änklingars pensioner, eftersom män i genomsnitt har högre inkomster. I ca en fjärdedel av fallen får änklingen ingen familjepension till följd av minskningen. Bland änkor är motsvarande andel ca tre procent.
Efterlevandepension enligt arbetspensionssystemet (exkl. nollpensioner) uppgick i genomsnitt till 722 euro år 2023. Kvinnornas genomsnittliga efterlevandepension var 766 euro i månaden och männens 378 euro.
Andra förmåner som betalas efter en familjeförsörjares död
Utöver familjepensionsförmåner enligt arbetspensionssystemet kan familjen ha rätt till
- familjepension enligt folkpensionssystemet
- pension som betalas på grundval av förmånslåtarens arbete i ett annat EU/EES-land eller annat avtalsland
- familjepension enligt en olycksfalls- eller trafikförsäkring
- ersättning ur grupplivförsäkringen för arbetstagare.
Enligt folkpensionssystemet betalas begynnelsepension till den efterlevande maken och barnpensionens grundbelopp oberoende av inkomsterna. Fortsättningspension till den efterlevande maken och kompletteringsbelopp till barnpensionen är inkomstprövade.
Olycksfalls- och trafikförsäkringarna är obligatoriska och de förmåner som betalas enligt dem är primära i förhållande till arbetspensionerna. Grupplivförsäkringen för arbetstagare omfattar nästan alla löntagare. Enligt den betalas en engångsersättning till ett fast belopp.
Utöver den lagstadgade och arbetsmarknadsbaserade försäkringen kan försäkringsskyddet kompletteras med tilläggspension från arbetsgivaren, en privat pensionsförsäkring eller en livförsäkring.
Familjepensionen reformerades år 2022
Familjepensionen reformerades 1.1.2022:
- Efterlevandepensionen blev tidsbestämd (10 år) för dem som är födda år 1975 eller senare.
- Efterlevandepension började också betalas på grundval av samboförhållande, under vissa förutsättningar.
- Slutåldern för barnpensionen höjdes från 18 till 20 år.
- Den efterlevande makens kalkylerade andel av familjepensionen började betalas till barnen, om det inte finns en efterlevande make som har rätt till efterlevandepension.
Familjepensionsreformen år 2022 föregicks av en rapport om utvecklingsalternativen som en arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet lade fram år 2017. Den och länkar till annat material (på finska) hittar du i menyerna nedan.
- Perhe-eläke uudistuu, perhekäsite ajanmukaistuu (Työeläkelehti 7.12.21)
- Perhe-eläkkeiden uudelleentarkastelun aika (Marjukka Hietaniemi 25.11.20)
- Perhe-eläkeuudistuksen seurauksena oma työeläke naisille yhä tärkeämpi (Suvi Ritola 1.12.2020)
- Yhteisannuiteetti – leskeneläketurvaa omakustaneena (Kaarlo Reipas 11.4.2017)
- Leskeneläke – kenelle, millä perusteella, kuinka pitkään (Mikko Kautto 31.7.2014)