Pensionsreformen 2025
Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar stärker den nya föreslagna pensionsreformen finansieringen av pensionerna. Beträffande avgiftsnivån uppskattas reformhelheten ha en effekt som sänker ArPL-avgiften med ca 1,5 procentenheter i genomsnitt. Aktievikten ökar, vilket enligt utgångsantagandet ökar arbetspensionstillgångarna.
Åldersgränserna och sättet att bestämma pensionerna ändras inte och pensionsavgiften stannar på nuvarande nivå till år 2030.
Utifrån de föreslagna åtgärderna inleder social- och hälsovårdsministeriet lagberedningen i februari 2025. Tiderna för ändringarnas ikraftträdande preciseras under lagberedningens gång.
Viktigaste åtgärder
Pensionsreformen
- syftar till att öka placeringsavkastningen på pensionsfonderna genom att ändra regleringen av den privata sektorns arbetspensionsanstalters placeringsverksamhet
- innehåller ett avtal om en avgiftsnivå på 24,4 procent för arbetspensionsavgiften (ArPL) för den privata sektorn åren 2026–2030
- innehåller en inflationsstabilisator som dämpar indexhöjningarna av arbetspensionerna, om arbetspensionsindexet stiger snabbare än lönekoefficienten under en tvåårsperiod
- ändrar inte de nuvarande pensionsförmånerna, såsom pensionsåldrar och pensionstillväxt.
Placeringsreformen
- är en del av pensionsreformen som ger arbetspensionsanstalterna inom den privata sektorn bättre möjligheter att eftersträva större avkastning på pensionsfonderna
- höjer det aktieavkastningsbundna tilläggsförsäkringsansvaret till 30 procent, vilket för sin del gör det möjligt att öka placeringarnas aktievikt till högst 85 procent
- sänker solvensgränsens trygghetsnivå till 95 procent, vilket minskar tvångsförsäljningen av placeringar under ogynnsamma tider
- utvidgar möjligheterna att använda sig av finansiell hävstång i fastighetsplaceringar och begränsar återlåningen av de pensionsavgifter som företagen betalar.
- ökar riskhalten och avkastningsvariationen i placeringarna av pensionstillgångar på både gott och ont
- ändrar inte grundprincipen enligt vilken pensionsmedlen ska placeras på ett inkomstbringande och betryggande sätt.
Inflationsstabilisatorn
- är en ny mekanism som påverkar fastställandet av indexjusteringen av arbetspensionerna
- dämpar de årliga indexhöjningarna av arbetspensionerna, om konsumentpriserna stiger snabbare än lönerna under en tvåårsperiod
- binds tekniskt till utvecklingen av arbetspensionsindexet och lönekoefficienten
- träder i kraft tidigast efter år 2030
- kan räknas som en automatisk stabilisator. En sådan infördes för första gången i pensionssystemet i Finland genom pensionsreformen år 2005. Då kom man överens om en livslängdskoefficient som anpassar pensionerna. Vid 2017 års pensionsreform knöts den lägsta åldern för ålderspension till den förväntade livslängden.
Beredningen av pensionsreformen 2023–2025
Reformen och förslagen bereddes i två arbetsgrupper i ett samarbete mellan arbetsmarknadens centralorganisationer, social- och hälsovårdsministeriet (SHM) och finansministeriet (FM). Syftet var att lägga fram ett förslag till reformåtgärder för regeringen senast 31.1.2025. Efter det sammanställs förslagen till en regeringsproposition.
Arbetsmarknadsorganisationerna tillsatte en separat pensionsförhandlingsgrupp för att bereda förslaget. I den fanns representanter för Finlands Näringsliv EK, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Akava och STTK. Centralorganisationerna nådde ett förhandlingsresultat 19.1.2025. Organisationernas förvaltningsorgan behandlade förhandlingsresultatet vecka 4.
Även i den trepartsgrupp som tillsatts av ministerierna fanns representanter för EK, KT, FFC, Akava och STTK utöver SHM och FM. I gruppen fanns också en sakkunnig från Pensionsskyddscentralen.
Sjunkande nativitet, svagare försörjningskvot och liten ekonomisk tillväxt utgör utmaningar för pensionssystemets finansiella hållbarhet.
Regeringen har satt som mål att före utgången av januari 2025 utreda de konkreta ändringar som behöver göras i arbetspensionssystemet för att säkra den finansiella hållbarheten och en tillräcklig nivå på förmånerna. Ändringarna ska på lång sikt stärka de offentliga finanserna med ca 0,4 procentenheter i proportion till bruttonationalprodukten, vilket motsvarar ca en miljard euro.
Dessutom ska det hittas metoder för att på lång sikt konkret stabilisera nivån på pensionsförsäkringsavgifterna så att arbetspensionssystemet anpassar sig till eventuella chocker med hjälp av ett regelbaserat konsolideringssystem.
Regeringsprogrammet innehåller också annat som direkt berör pensionssystemet, bl.a. invalidpensioner.
På andra webbplatser:
Ursprungligt tidsschema
20.6.2023:
Regeringsprogrammet offentliggjordes
18.10.2023:
Arbetsmarknadens centralorganisationer och ministerierna tillsatte sina arbetsgrupper
31.1.2025:
Ett förslag till reformåtgärder läggs fram för regeringen, utsatt tid för arbetsgruppernas arbete
Läget i januari 2025
19.1.2025
Arbetsmarknadens centralorganisationer har nått ett förhandlingsresultat. Organisationernas förvaltningsorgan behandlar förhandlingsresultatet vecka 4.
23.1.2025
Förhandlingsresultatet offentliggjordes.
Regeringens finanspolitiska ministerutskott diskuterade förhandlingsresultatet.
31.1.2025
Trepartsarbetsgruppens slutrapport om reformen av pensionerna offentliggjordes 31.1.2025.
Arbetsmarknadsorganisationernas pensionsförhandlingsgrupp som bereder förslaget
Arbetsmarknadsorganisationerna tillsatte 18.10.2023 en separat pensionsförhandlingsgrupp som ska bereda ett förslag till reformåtgärder. Sammankallare för gruppen är direktör Ilkka Oksala (EK).
Gruppen hör sakkunniga från bl.a. SHM, FM, Pensionsskyddscentralen och arbetspensionssektorn.
Medlemmar i gruppen:
- Ilkka Oksala, EK, sammankallare
- Minna Ahtiainen, STTK
- Mika Juutinen, KT
- Ilkka Kaukoranta, FFC
- Eugen Koev, Akava
- Samppa Koskela, STTK
- Juha Knuuti, KT
- Sinikka Näätsaari, FFC
- Katri Ojala, Akava
- Vesa Rantahalvari, EK
- Antti Tanskanen, EK
Pensionsförhandlingsgruppens arbete följs och styrs av en grupp bestående av organisationernas verkställande direktörer och ordförande.
På andra webbplatser:
- Pressmeddelande 19.10.2023: EK, KT, SAK, Akava ja STTK aloittavat keskinäiset eläkeuudistusneuvottelut (Ek.fi)
- Nyhet 25.1.2024: Miksi eläkkeistä neuvotellaan taas? – SAK:n Sinikka Näätsaari vastaa kolmeen kysymykseen (Sak.fi)
- Nyhet 16.9.2024: Eläkeneuvottelut ovat vauhdissa – mistä on kysymys? (Sttk.fi)
- Pressmeddelande 19.1.2025: Työmarkkinoiden keskusjärjestöt saavuttivat neuvottelutulksen seuraavaksi eläkeuudistukseksi (Ek.fi)
- Nyhet 20.1.2025: SAK:n hallitus suosittelee eläkesovun hyväksymistä (Sak.fi)
- Pressmeddelande 23.1.2025: Eläkeuudistuksen neuvottelutulos julki (Ek.fi)
Ministeriernas arbetsgrupp
SHM och FM tillsatte 18.10.2023 en arbetsgrupp som ska utreda en reform av arbetspensionssystemet. Ordförande för arbetsgruppen är avdelningschef Liisa Siika-aho (SHM). Arbetsgruppens mandat går ut 31.1.2025.
Direktör Allan Paldanius medverkar i gruppen som sakkunnig från Pensionsskyddscentralen.
Medlemmar i gruppen:
- Liisa Siika-aho, SHM, ordförande
- Juha Knuuti, KT
- Olli Kärkkäinen, FM
- Sinikka Näätsaari, FFC
- Katri Ojala, Akava
- Vesa Rantahalvari, EK
- Jaana Rissanen, SHM
- Samppa Koskela, STTK
- Antti Tanskanen, EK
Arbetsgruppen rapporterar om arbetets framskridande till det finanspolitiska ministerutskottet.
På andra webbplatser:
- Projektsidan: Arbetsgrupp som utreder reformen av arbetspensionssystemet – Social- och hälsovårdsministeriet (Stm.fi)
- Beslut om tillsättande av arbetsgruppen: Asettamispäätös: Työeläkejärjestelmän uudistamista selvittävä työryhmä (Stm.fi)
- Pressmeddelande 19.10.2023: Arbetsgrupp utreder hur arbetspensionssystemet kan reformeras (Stm.fi)
- Pressmeddelande 23.1.2025: Finanspolitiska ministerutskottet har behandlat pensionsreformen (Stm.fi)
- Pressmeddelande 24.1.2025: Valtiovarainministeriö julkaisee alustavan arvion työmarkkinaosapuolten eläkesopimuksen vaikutuksista (Vm.fi)
- Pressmeddelande 31.1.2025: Arbetsgruppens slutrapport om reformen av pensionerna är färdig (Stm.fi)
Pensionsskyddscentralen (PSC) erbjuder objektiv sakkunniginformation och forskningsbaserad kunskap om de teman som är aktuella med tanke på pensionsreformen.
I vår kommunikation använder vi oss av forskning, statistik, rapporter och utredningar som PSC producerat tidigare. Information finns också i blogginlägg på Etk.fi, podcasten Eläkekomitea och tidskrifterna Työeläke och Arbetspension.
Direktör Allan Paldanius medverkar den av SHM och FM tillsatta arbetsgruppen för utredning av en reform av arbetspensionssystemet som sakkunnig från Pensionsskyddscentralen. På begäran av arbetsgrupperna sammanställer vi statistik och gör utredningar skräddarsytt.
Mer om hur pensionsskyddet reformeras i PSC:s kanaler:
Utvärdering av pensionssystemet i Finland som helhet
PSC:s publikationer om finansieringen
- Tikanmäki ym. 2022. Lakisääteiset eläkkeet: pitkän aikavälin laskelmat 2022 (Julkari)
- Kautto 2019. Työeläkevarat ja eläkkeiden rahoitus (Julkari)
- Risku ym. 2020. Työeläkkeiden rahoitusselvitys (Julkari)
- Poutiainen ym. 2020. Sijoitustoiminta Suomen työeläkejärjestelmässä (Julkari)
- Mielonen ym. 2020. Eläkkeiden rahoituksen automaattisista vakautusmekanismeista Alankomaissa, Japanissa, Kanadassa, Ruotsissa ja Saksassa (Julkari)
Forskningsbaserad kunskap om pensionsskyddet
- Työurien kehitys ja työeläkejärjestelmän sosiaalinen ja taloudellinen kestävyys: Sosiaali- ja terveysministeriön toimeksiannosta tehty TyEL 218 a §:n mukaisen selvityksen väliraportti (Julkari)
- Effekterna av pensionsreformerna åren 2017 och 2005 (Etk.fi)
- Eläkebarometri 2024 (Julkari)
Blogginlägg på Etk.fi
Podcasten Eläkekomitea
- Episod 7: Suomen eläketurva arviossa – missä mennään, mitä tulisi tehdä ja kuka lystin maksaa?
- Episod 10: Eläkejärjestelmä vuonna 0 – millainen olisi unelmien eläkejärjestelmä?
- Episod 14: Mitä on oikeudenmukaisuus eläkkeissä?
Artiklar i tidskrifterna Työeläke och Arbetspension
På frågor om pensionsreformer och beredningen av dem svarar verkställande direktören Mikko Kautto.
Beträffande PSC:s statistik, scenarier, finansieringskalkyler och andra utredningar kan du kontakta avdelningschef Ismo Risku.
I fråga om PSC:s forskning kan du kontakta avdelningschef Susan Kuivalainen.
