Mellan olika länder kan det finnas överenskommelser om social trygghet med bestämmelser om rätten till social trygghet för personer som rör sig mellan länderna och om ländernas ansvar för att tillhandahålla den sociala tryggheten.

Inom Europeiska unionen regleras den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan medlemsstaterna i förordning 883/2004 och tillämpningsförordningen 987/2009.  Målet för överenskommelserna och EU-förordningen är att trygga kontinuiteten i socialförsäkringen när en person rör sig mellan länderna och att undvika överlappningar, dvs. att en person socialförsäkrad med dubbla förmåner eller avgifter.

I EES-länderna, i Schweiz och på tredjelandsmedborgare tillämpas fortfarande bestämmelserna i den gamla EU-förordningarna om social trygghet (1408/71 och 574/72). Finland har en bilateral överenskommelse om social trygghet med Australien, Chile, Indien, Israel, Japan, Kanada, Quebec, Sydkorea och USA.