Längre arbetsliv har redan länge varit ett centralt samhälleligt mål. Enligt en färsk undersökning har längden på den förväntade arbetslivslängden hos dem äldre än 50 år fortsatt att öka, men hos de yngre åldersklasserna är sysselsättningsutvecklingen den motsatta.  

De ekonomiska lågkonjunkturerna under de senaste årtiondena ser ut att behandla unga i arbetsför ålder bistrare än äldre: de yngre åldersklasserna har drabbats av arbetslöshet kraftigare. Dessutom har perioderna när man inte är i arbete eller är arbetslös ökat för de yngre åldersklasserna. 

– År 2020 var den förväntade arbetslivslängden hos 25-åriga män 28 år och hos kvinnor 27 år, dvs. hos båda könen nästan samma som år 2008, säger universitetslektor Liina Junna från Helsingfors universitet.

Beräkningarna om förväntad arbetslivslängd visar hur många år personer i en viss ålder i genomsnitt har kvar i arbetslivet om omständigheterna som råder vid granskningstidpunkten förblir oförändrade.

Figuren som en tillgänglig Excel-fil.

Den förväntade pensioneringstiden förlängdes hos män med ca sju månader och förblev hos kvinnor oförändrad under åren 2010–2020. År 2020 var antalet förväntade pensionärsår närmare 19 för män och ungefär 23 för kvinnor.

De socioekonomiska skillnaderna för längden på den förväntade arbetslivslängden har förblivit betydande

Längden på den förväntade arbetslivslängden varierar beroende på socioekonomisk ställning. Enligt undersökningen har skillnaderna förblivit betydande och har till och med ökat under de senaste årtiondena. De med lägre utbildning och de i arbetaryrken var jämfört med andra en kortare tid som sysselsatta och en längre tid som arbetslösa eller utanför arbetskraften. 

– Till exempel år 2020 var den förväntade arbetslivslängden i högre tjänstemannayrken för män sju år och för kvinnor nio år längre än i arbetaryrken, säger Junna. 

Skillnaderna mellan yrkesgrupperna syns också under pensionstiden.  

– Jämfört med dem som arbetat i högre tjänstemannayrken är personer som har en bakgrund i arbetaryrken längre sjukpensionerade och en kortare tid som ålderspensionerade, konstaterar ledande forskare Taina Leinonen från Arbetshälsoinstitutet.

Hur fördelar sig den ökade livslängden på arbets- och pensionsåren?

Den förväntade livslängden har ökat i alla socioekonomiska grupper under de senaste årtiondena. Man är i arbete en längre tid än i pension, men förhållandet mellan tiden i arbete och i pension varierar mellan olika yrkesgrupper, framför allt hos kvinnor. 

 – År 2020 var det förväntade antalet arbetsår för varje pensionsår 1,6 för kvinnor som arbetar i högre tjänstemannayrken och 1,2 för kvinnor i arbetaryrken. Hos män däremot var förhållandet mellan arbets- och pensionsår i de högre tjänstemannayrken 1,8 och 1,6 i arbetaryrken, säger Leinonen.  

Enligt henne ska man ändå komma ihåg att studien begränsar sig till arbetslivet efter 25 års ålder. 

– Till exempel i arbetaryrken kan man före den här åldern redan ha haft fler arbetsår än tjänstemännen som vanligtvis utbildar sig en längre tid, säger Leinonen.

Figuren som en tillgänglig Excel-fil.

Undersökningen finansierades av Pensionsskyddscentralen och Rådet för strategisk forskning (LIFECON).

Forskningspublikationen:
Trends in working life expectancy by education and occupational social class in Finland, 1991–2020

Närmare:
Liina Junna, universitetslektor, Helsingfors universitet, e-post: liina.junna[at]helsinki.fi, tfn 029 412 4080 

Taina Leinonen, ledande forskare, Arbetshälsoinstitutet, e-post: taina.leinonen[at]ttl.fi, tfn 030 474 2030