Det ser ut som om finländarna bedömer sin egen livslängd utifrån sina föräldrars livslängd. Personer vars förälder av samma kön har dött som yngre ansöker om partiell förtida ålderspension som 61-åring mer aktivare än andra. Människan kan alltså i alla fall i någon mån ses som en rationell aktör. Det här konstaterar PSC:s nationalekonom Satu Nivalainen som utfört undersökningen. 

– Forskningsresultatet är internationellt unikt. Tidigare har människors pensionsbeslut inte kunnat länkas till registeruppgifter om föräldrars livslängder.

Intresset för partiell ålderspension större hos män

Den partiella förtida ålderspensionen infördes i 2017 års pensionsreform och är möjlig att ta ut från och med 61 års ålder. Enligt en tidigare enkät utförd av PSC är den vanligaste orsaken till ansökan om pension ovisshet om framtiden och livslängden. Resultaten i den färska undersökningen förstärker denna iakttagelse.  

Männens förväntade livslängd är kortare än kvinnornas och de ansöker också mer aktivt om partiell ålderspension. Enligt PSC ansökte nära 14 procent av de 61-åriga männen om partiell ålderspension år 2019. Hos kvinnor var motsvarande andel under 9 procent.

Den partiella förtida ålderspensionens popularitet ser ut att ha stabiliserats. Enligt Satu Nivalainen ansöker ca 10 procent från varje åldersklass om partiell ålderspension som 61-åring. 

Det går att ta ut antingen hälften eller en fjärdedel av den intjänade pensionen. Att ta ut pension i förtid, före den egna lägsta pensionsåldern, minskar pensionen permanent.

De som lever en kortare tid drar nytta av den partiella ålderspensionen

PSC:s forskningsresultat är av betydelse ur pensionssystemets synvinkel, eftersom besluten om att ta ut partiell pension har inverkan på utbetalningen av pension i framtiden. 

– Om de personer som bedömer sin livslängd som kort tar ut pension tidigare, kan det bli aktuellt att betala ut mer i pension än vad som uppskattats i finansieringsanalyserna, säger Satu Nivalainen. 

Finansieringsanalyserna över pensionerna grundar sig på den genomsnittliga förväntade livslängden. Kalkylerna grundar sig på antagandet att människor inte lyfter pension utifrån sin livslängd. Då hinner de med kortare liv under sin livstid få mindre pension och de med längre liv mer. På så sätt är systemet i balans. Om de som lever kortare systematiskt tar ut pension så tidigt som möjligt blir det också mer att betala än vad som antagits i kalkylerna.  

Även om det här beteendet inte ur pensionspolitikens synvinkel är förmånligt, är valet optimalt för den enskilda.  

– Personer som har en kortare förväntad livslängd drar nytta av att ta ut den partiella ålderspensionen i ett så tidigt skede som möjligt. På så sätt får de under sin livstid mer pensionsförmåner än de annars skulle få, berättar Nivalainen.

Satu Nivalainens undersökning Early Pension Claiming and Expected Longevity: A Register-Based Study on the Take-up of the Partial Old-age Pension in Finland publicerades i tidskriften Work, Aging and Retirement i juni. Undersökningens registermaterial bestod av alla finländare som var berättigade till partiell förtida ålderspension som 61-åringar åren 2018 och 2019.