Under den tid ett par lever tillsammans inträffar det flera vändpunkter som får parterna att ompröva sitt arbetslivsdeltagande. Typiska vändpunkter är när man bildar ett gemensamt hem, får barn, skiljer sig, blir arbetslös eller går i pension. En viktig vändpunkt är också om den ena maken blir allvarligt sjuk.

– I merparten av de europeiska länderna bär männen fortfarande huvudansvaret för familjens ekonomi. Om mannen blir allvarligt sjuk, måste kvinnan noga överväga i vilken utsträckning hon kan delta i arbetslivet, säger specialforskare Aart-Jan Riekhoff på Pensionsskyddscentralen (PSC).

Aart-Jan Riekhoff på PSC och Maria Vaalavuo på THL har undersökt hur heterosexuella pars arbetslivsdeltagande har utvecklats i olika länder i Europa. Riekhoff och Vaalavuo jämförde par som drabbats av hälsoproblem med par som hade undgått sådana. Bland mäns och kvinnors yrkesbanor hittade de åtta olika kluster, dvs. grupper som skilde sig från varandra.

– Av de män som drabbats av hälsoproblem var 40 procent i arbetslivet efter fem år, antingen på deltid eller på heltid. Däremot var 70 procent av de män som undgått hälsoproblem i arbetslivet ännu fem år senare, säger Riekhoff.

Riekhoff finner det säreget hur kvinnors arbetslivsdeltagande påverkas av att mannen insjuknar. Fastän parets gemensamma ekonomi försämras när mannen blir sjuk, konstaterades det inte i något av klustren att kvinnorna skulle komma ut på arbetsmarknaden eller börja arbeta heltid i stället för deltid.

Hög utbildning ökar sannolikheten att kvinnor stannar kvar i arbetslivet

Forskningsresultaten visar att kvinnor sällan har alternativet att öka sitt förvärvsarbete och på så sätt kompensera för att parets gemensamma ekonomi försvagats. Oftast kan kvinnor bara välja mellan att fortsätta arbeta överhuvudtaget eller inte, förutsatt att de har arbete.

Om mannen har utbildning på grund- eller mellannivå och kvinnan är högutbildad, ökar sannolikheten att kvinnan fortsätter i arbetslivet. 

– Högutbildade har i allmänhet relativt goda förvärvsinkomster. Därför kan det vara mera lockande för högutbildade kvinnor att fortsätta i arbetslivet och samtidigt ekonomiskt stöda den insjuknade mannens övergång i pension. Samtidigt hålls parets gemensamma ekonomi på en rimlig nivå, bedömer Riekhoff.

Om båda makarna har utbildning på grund- eller mellannivå, ökar också sannolikheten att kvinnan fortsätter i arbetslivet, men av andra orsaker.

– Par där båda har utbildning på grund- eller mellannivå har mindre ekonomiska marginaler när mannen insjuknar. Dessutom har mannen i allmänhet mindre möjligheter att återgå i arbetslivet än om han var högutbildad. Därför är det troligt att kvinnor med utbildning på grund- eller mellannivå fattar beslutet att fortsätta arbeta snarare på grund av ekonomiskt trångmål än bra lön. Även om kvinnan fortsätter arbeta, kan parets gemensamma ekonomi äventyras.

Riekhoff påpekar att de som har en svag socioekonomisk ställning som känt har en större sannolikhet än andra att drabbas av arbetslöshet och allvarliga hälsoproblem. Oftast förkortar det deras yrkesbanor. Och när ett par drabbas av allvarliga hälsoproblem leder det till att deras redan från tidigare svaga socioekonomiska ställning försvagas ytterligare.

Materialet omfattade 1000 par i 29 länder

Undersökningen har gjorts av specialforskare Aart-Jan Riekhoff på PSC och forskningschef Maria Vaalavuo på THL och grundar sig på intervjumaterialet Survey for Health, Ageing and Retirement in Europe -haastatteluaineistoon (SHARE) från åren 2008-2009 och 2017. Samplet för undersökningen omfattar sysselsättnings- och hälsouppgifter om ca 1 000 par i 29 europeiska länder.

Som allvarliga hälsoproblem klassificerades bl.a. hjärtinfarkt, hjärninfarkt, cancersjukdomar och maligna tumörer.

Närmare:

• Specialforskare Aart-Jan Riekhoff, PSC
• Forskningschef Maria Vaalavuo, THL
  maria.vaalavuo(at)thl.fi

Foto: Gettyimages