I fjol var de yngsta som var berättigade till ålderspension de som fötts i början av år 1957. Deras lägsta pensionsålder är tre månader högre än den föregående åldersklassens, 63 år och 9 månader.  

I och med pensionsreformen höjdes den nedre åldersgränsen för ålderspension, vilket fått den genomsnittliga pensioneringsåldern att stiga och antalet nya ålderspensionärer att minska.  

Pensioneringsåldern steg exceptionellt mycket år 2020. Man gick i pension fem månader senare än år 2019. Finländarnas genomsnittliga pensioneringsålder var 61,9 år, fyra tiondelar högre än år 2019. 

Skillnaden i pensionsansökningarnas antal märktes i synnerhet efter coronasommaren. Från augusti till fjolårets slut minskade ålderspensionsansökningarna rejält jämfört med året innan, vilket delvis torde förklaras av corona.

– Finländarna senarelade sina pensioneringar märkbart i fjol. Coronapandemin kan ha inverkat på pensionsplanerna. Fritiden kanske inte lockar i undantagsförhållandena, när det inte är möjligt att resa eller utöva hobbyverksamhet, bedömer Jari Kannisto, utvecklingschef vid Pensionsskyddscentralen. 

Den genomsnittliga pensioneringsåldern har stigit med tre år från början av årtusendet. Målet är att den genomsnittliga åldern för att gå i arbetspension senast år 2025 är 62,4 år. 

Antalet nya sjukpensionstagare minskade 

År 2020 gick sammanlagt cirka 61 000 personer i arbetspension. Av dem gick 42 000 personer (69 %) i ålderspension. De nya ålderspensionstagarnas antal sjönk med drygt 2 000 personer eller fem procent från året innan. 

De nya sjukpensionstagarnas antal sjönk med drygt tusen personer från år 2019. Antalet nya sjukpensionstagare stannade vid 19 000 personer, sex procent färre än år 2019.

De äldres sysselsättningsutveckling stark 

Även om corona svängde sysselsättningsgraden nedåt, verkar den inte inverka på de äldres sysselsättning på samma sätt.  

Sysselsättningsgraden för 60–64-åringarna steg igen år 2020 till ett nytt rekord (55,9 %). Ökningen från året innan är nära två procentenheter.  

Sysselsättningsgraden bland äldre har länge fortsatt att öka. Speciellt höjningen av pensionsåldern, som avtalades om i pensionsreformen, har förlängt arbetsliven och förbättrat sysselsättningsgraden under de senaste åren. Trots en god utveckling är vi fortfarande efter de andra nordiska länderna. 

– Det finns ännu att göra, men riktningen är den rätta. Höjningen av åldersgränsen har ökat på arbete bland äldre, som hos kvinnor redan är på en god nivå. Männen ligger i den nordiska jämförelsen efter, berättar Kannisto.

Tilläggsmaterial: 

• Pensioneringsåldern år 2020 (SlideShare) 
• Närmare information om ämnet finns på statistiksidorna på Etk.fi Faktisk pensionsålder och Arbetspensionstagare i Finland.

---

Förväntad pensioneringsålder

• beskriver den genomsnittliga arbetspensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå 
• är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden 
• mäter utvecklingen av arbetspensioneringsåldern för 25- och 50-åringar. 

Fyra fakta om arbetspensionering år 2020

• cirka 61 000 personer gick i arbetspension. 
• den förväntade pensioneringsåldern var 61,9 år för 25-åringar. 
• den förväntade pensioneringsåldern var 63,8 år för 50-åringar. 
• cirka 1,4 miljoner personer får arbetspension för sitt eget arbete. 

Obs! Personer som tar ut partiell ålderspension räknas inte som pensionerade. 

Höjningen av åldersgränsen för ålderspension

Enligt pensionsreformen höjs åldersgränsen för ålderspension med tre månader årligen fram till år 2027, då den kommer att vara 65 år. Efter det knyts åldersgränsen till den genomsnittliga utvecklingen av livslängden. 

• Målet sattes i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar år 2009, och det fastställdes i 2017 års pensionsreform. 
• I synnerhet avskaffandet av arbetslöshetspensionen och det att sjukpensionerna minskat har höjt på pensioneringsåldern. Även höjningen av pensionsåldern för ålderspension senarelägger pensioneringar.