Stora skillnader i sjukpensionerades inkomster
Bland sjukpensionstagarna finns allt flera som blivit pensionerade som unga och är beroende av folkpension eller annan social trygghet. Samtidigt har partiell sjukpension blivit tydligt allmännare. För dem som får partiell pension är lönearbete en viktig inkomstkälla utöver pensionen. Det finns ca 180 000 sjukpensionärer
I en undersökning gjord av Pensionsskyddscentralen (PSC) studerades personer som sjukpensionerats år 2019 och deras inkomster år 2020 beroende på om de får
- arbetspension som partiell sjukpension
- arbetspension som full sjukpension
- endast full sjukpension från FPA (folkpension).
– Indelningen av sjukpensionstagarna i dessa tre grupper avslöjade att grupperna har olika profil, inkomstnivå och inkomststruktur. Det finns också skillnader inom grupperna, konstaterar nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen.
Största delen av de partiellt sjukpensionerade arbetar
Enligt undersökningen var de som blivit partiellt sjukpensionerade oftast kvinnor och till största delen i åldern 55–64 år.
Bland dem som fick arbetspension som full sjukpension fanns det lika många kvinnor och män. Största delen av dem var i åldern 55–64 år, men det fanns också ganska många yngre.
De som får full FPA-sjukpension var lite oftare män än kvinnor och de flesta hade börjat få pension före 35 års ålder.
– En central skillnad mellan de partiellt sjukpensionerade och de övriga grupperna är förvärvsarbetet. Ungefär 90 procent av dem som blivit partiellt sjukpensionerade hade arbetsinkomster utöver pensionen. I de övriga grupperna spelade arbetsinkomsterna en liten roll, säger utvecklingschef Marjukka Hietaniemi på Pensionsskyddscentralen.
Inkomstnivån var högst bland partiellt sjukpensionerade, lägst bland dem som fick FPA-pension
Inkomstnivån var högst bland dem som fick partiell sjukpension, 26 000 euro om året eller ca 2 170 euro i månaden i genomsnitt. Det var nästan en tredjedel mer än bland dem som fick full sjukpension, vilkas nettoinkomster i snitt var 20 100 euro om året eller ca 1 680 euro i månaden.
Figurens data i en tillgänglig excel-tabell
Den klart lägsta inkomstnivån hade de som fick full sjukpension från FPA. Deras nettoinkomst var lite mer än 15 300 euro om året eller ca 1 275 euro i månaden.
Olika inkomstkällor för olika grupper av sjukpensionärer
Bland dem som blivit partiellt sjukpensionerade utgjorde arbetspensionen i snitt ca 30 procent och arbetsinkomsterna drygt 50 procent av bruttoinkomsten. Bland dem som fick full sjukpension var motsvarande andelar 65 procent och under 10 procent.
De flesta av de partiellt sjukpensionerade hade minst lika stora arbetsinkomster som pensionen.
Bland dem som fick full sjukpension från FPA utgjorde pensionen två tredjedelar av bruttoinkomsterna och övriga inkomstöverföringar nästan 30 procent. I den här gruppen hade övriga inkomstöverföringar, såsom bostadsbidrag och vårdbidrag för pensionstagare, alltså en stor betydelse för ekonomin.
Tre grupper av sjukpensionstagare
- Av dem som började få sjukpension år 2019 fick 25 procent partiell sjukpension, 66 procent full sjukpension enligt arbetspensionssystemet och 9 procent full sjukpension enligt folkpensionssystemet.
- Man kan få partiell sjukpension, om arbetsförmågan är nedsatt med minst 40 procent. Full sjukpension kan man få, om arbetsförmågan är nedsatt med minst 60 procent. Partiell sjukpension är hälften av full sjukpension.
- Sjukpension från FPA kan man endast få som full sjukpension. Det kan man få p.g.a. en sjukdom eller en funktionsnedsättning som hindrar arbete som tryggar en skälig försörjning.
- I undersökningen mättes försörjningen utgående från nettoinkomsten. Nettoinkomsten består av pensionen och övriga bruttoinkomster, såsom löne- och kapitalinkomster, efter avdrag för skatter.
Forskningspublikationen:
