Antalet finländare som nypensionerades med sjukpension vände i fjol och började öka en aning efter coronaåren med en sjunkande trend. År 2022 blev nära 17 900 personer sjukpensionerade från arbetspensionssystemet, vilket är ca två procent mer än året innan. Det framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) nya statistik. 

– Förändringen beror speciellt på sjukdomar i rörelseorganen. Antalet sjukpensioner som beviljades på grund av dem ökade nästan tio procent från året innan, säger statistikplanerare Joonas Hautamäki. 

I och med ökningen återgick sjukdomar i rörelseorganen till att vara den vanligaste sjukdomshuvudgruppen för sjukpension. Sjukdomar i rörelseorganen var den vanligaste sjukdomshuvudgruppen för pension senaste gång år 2018.

Nya sjukpensionstagare inom arbetspensionssystemet åren 2004–2022 efter sjukdomshuvudgrupp, bildens data i en Excel-tabell

De äldres andel av de sjukpensionerade ökar

Inom den stora bilden för finländsk arbetsoförmåga har förutom sjukdomshuvudgrupp också åldersstrukturen ändrats. Allt oftare är den som går i sjukpension över 60 år. Ännu år 2017 beviljades ca en fjärdedel av de nya sjukpensionerna till dem som fyllt 60 år. År 2022 var andelen som fyllt 60 år redan över en tredjedel. 

I fjol gick nära 6 700 personer över 60 års ålder i sjukpension från arbetspensionssystemet, hälften av dem på grund av sjukdomar i rörelseorganen.

Nypensionerade med sjukpension inom arbetspensionssystemet åren 2004–2022 efter åldersgrupp, bildens data i en Excel-tabell

Orsakerna till sjukpensionering beror starkt på personens ålder. Hos dem yngre än 55 år är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga. För dem äldre än det här är den allmännaste orsaken däremot sjukdomar i rörelseorganen.

– Även om de äldres sysselsättningsgrad har ökat kraftigt på 2000-talet, räcker arbetsförmågan inte till för alla ända till pensionsåldern. Eftersom pensionsåldern fortsätter att öka under de kommande åren måste vi i fortsättningen fästa mer uppmärksamhet vid sextioåringarnas orkande och välmående, säger PSC:s statistikchef Tiina Palotie-Heino.

Psykisk ohälsa leder inte till sjukpension för lika många finländare som tidigare

Antalet sjukpensioner som beviljas på grund av psykisk ohälsa minskade i fjol i likhet med åren innan, men psykisk ohälsa är fortfarande en betydande orsak till arbetsoförmåga. År 2022 beviljade näst mest sjukpensioner med anledning av den, till över 5 600 personer. 

Depression är fortfarande den form av psykisk ohälsa som oftast orsakar arbetsoförmåga. Depression orsakar arbetsoförmåga betydligt oftare hos kvinnor än män. I fjol beviljades 2 100 kvinnor och 1 000 män ny sjukpension från arbetspensionssystemet på grund av depression. 

Det var ändå inte en väntad utvecklingsgång att trenden med sjukpensioner som beviljas på grund psykisk ohälsa skulle fortsätta nedåt. 

– Risken var att slutet på pandemin skulle få antalet arbetsoförmögna att öka. En del av arbetstagarna i svagare form kämpade förmodligen sig igenom pandemiåren i distansarbete och väntade på stunden när de skulle våga ta sig till läkaren. Nu ser det lyckligtvis ut så att åtgärdandet av vårdköerna inte i alla fall hittills lett till att antalet sjukpensioner ökat, säger Tiina Palotie-Heino.

Enligt förhandsuppgifter fick 120 000 personer vid utgången av år 2022 sjukpension enligt arbetspensionslagarna, cirka 4 500 personer färre än året innan.  Nästan var tredje sjukpension beviljades som delpension i fjol.

Närmare 

Arbetspensionstagare i Finland, (Statistiksida på Etk.fi)

Bild: Vesa Laitinen