Pensionssystemet i Finland motarbetar fattigdom effektivt och förser pensionärer med en skälig utkomst, lyder bedömningen i en ny rapport. Problem med finansieringen av pensionerna är dock under uppsegling och kräver beredskap genom antingen höjda pensionsavgifter eller stärkta anpassningsmekanismer.

Pensionssystemet i Finland är robust och fungerar väl, och dess resultat placerar sig fint i en internationell jämförelse. Så karaktäriseras det finländska systemet av den danske professorn Torben M. Andersen, som utvärderat systemet. Hans rapport om hur tillräckliga och hållbara pensionerna i Finland är publiceras idag.

Som det finländska systemets styrkor jämfört med övriga nordiska länder lyfter Andersen fram att det följer principen ”allt från en lucka”, dess struktur är enkel, pensionsrätterna bevaras och pensionerna är på en tillräcklig nivå.

– Ur medborgarens synvinkel fungerar systemet effektivt, när man kan söka och få all pension man tjänat in under arbetslivet från ett och samma ställe. Samtidigt har pensionssystemet i Finland en relativt begriplig förmånsbaserad struktur. En fördel ur individens perspektiv är att problemen med att få information är mindre än i sådana länder där pensionsinkomsten kommer från många källor, säger Andersen.

Pensionssystemet i Finland bidrar också till en fungerande arbetsmarknad. Andersen påpekar att pensionsreglerna och rätten till förmåner i Finland inte utgör hinder för att byta jobb. Då har arbetstagaren ett bekymmer mindre.

Finland motarbetar pensionärsfattigdom effektivt

En av de viktigaste grunderna vid utvärdering av pensionssystem är förekomsten av pensionärsfattigdom. Enligt professor Torben M. Andersen är Finland på samma nivå eller rentav bättre än de flesta andra länder vad gäller både pensionärsfattigdom och ersättningsgrader. Exempelvis bland dem som fyllt 66 år var endast 5 procent av männen och 8 procent av kvinnorna låginkomsttagare år 2016. OECD utgår från 50 procent av medianinkomsten som fattigdomsgräns EU har lagt fattigdomsgränsen vid 60 procent.

– Även om man inte helt har lyckats avvärja pensionärsfattigdomen, är det färre bland pensionärerna som blir nedanför de allmänna fattigdomsgränserna än bland hela befolkningen. Pensionernas ersättningsgrader är också internationellt sett jämförelsevis höga, bedömer professor Andersen.

Framtiden ser också ganska bra ut. Pensionernas förutsebara realvärde och således också levnadsstandarden ökar i alla befolkningsgrupper i framtiden.

Andersen påpekar dock att inkomstskillnaden mellan pensionärerna och dem som är på arbetsmarknaden ökar. Det beror huvudsakligen på livslängdskoefficienten och på att den indexjusterade pensionsnivån ligger efter den genomsnittliga inkomstutvecklingen.

– Även om indexeringen stöder pensionssystemets finansiella hållbarhet, väcks frågan om en sådan utveckling är politiskt hållbar. Med tiden förekommer det också en ökande ojämlikhet bland pensionärerna mellan olika utbild-ningsnivåer, kön och åldersgrupper.

Höja pensionsavgifterna eller stärka anpassningsmekanismerna?

Pensionssystemet i Finland har genomgått flera reformer under de senaste årtiondena. I sin rapport bedömer Torben Andersen att Finland måste fortsätta med reformerna för att stärka finansieringen av pensionerna. De nyaste automatiska anpassningsmekanismerna, såsom livslängdskoefficienten och justeringen av de lagstadgade pensionsåldersgränserna, spelar också i fortsättningen en central roll för en hållbar pensionsfinansiering. I sin nuva-rande form räcker de emellertid inte till.

– Den finansiella hållbarheten möter utmaningar på medellång och lång sikt, eftersom anpassningsmekanismerna inte är tillräckligt starka för att säkra att avgifterna och utgifterna hålls i balans. En analys av prognoserna visar tydligt på att det kommer att uppstå ett problem. Det måste lösas.

Om problemet negligeras ökar sannolikheten att det måste göras stora ändringar i framtiden. Det skapar osäkerhet och påverkar inkomstfördelningen mellan generationerna.

– Därför är det viktigt att göra upp en reformstrategi där man beslutar om pensionsavgifterna ska höjas för att fondera på förhand inför framtida utgiftsökningar eller om anpassningsmekanismerna ska stärkas.

Utöver höjda pensionsavgifter och stärkta anpassningsmekanismer ser Torben Andersen det motiverat att revidera regleringen av placeringsverksamheten och solvensen.

Beröm och utvecklingsmål

– Som helhet betraktat klarade sig det finländska pensionssystemet bra i besiktningen. I Finland förstår vi inte alltid att uppskatta, hur pensionsskyddet ordnas enkelt för den försäkrade och inte bildar rörlighetshinder på arbetsmarknaden, säger Pensionsskyddscentralens vd Mikko Kautto.

– Å andra sidan fäste utvärderaren uppmärksamhet vid skillnaderna i avgiftsnivåer och vid utvecklingsutsikterna. Hur de finansiella utmaningarna ska hanteras framträder som en viktig sak att diskutera.

Torben M. Andersens nya rapport ingår i en redan traditionell serie externa utvärderingar av pensionssystemet i Finland. Tidigare har systemet utvärderats av Axel Börsch-Supan (2005), Nicholas Barr (2013) och Keith Ambachtsheer (2013).

Andersen är professor vid Aarhus universitet och medverkar aktivt till utvecklingen av pensionssystemet i Danmark. Han är ordförande för förvaltningsrådet för det största danska arbetspensionsbolaget ATP.

Publikationen på finska
Eläkkeiden riittävyys ja kestävyys – arvio Suomen eläkejärjestelmästä. Eläketurvakeskus 2021.
Publikationen på engelska
Pension adequacy and sustainability – An evaluation of the Finnish pension system

Närmare:

Verkställande direktör Mikko Kautto, tfn 029 411 2185, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Direktör Jaakko Kiander, forskning och statistik tfn 029 411 2414, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Professor Torben M. Andersen, Aarhus Universitet, tfn +45 871 655 57, tandersen(at)econ.au.dk