I 2017 års arbetspensionsreform ändrades den nedre gränsen för ålderspension till att bero på födelseåret. Åldersgränsen stiger åldersklassvis med tre månader åt gången på så sätt att den är 65 år för dem födda år 1962. I fjol var åldersgränsen 63 år och 9 månader och den uppnåddes av dem födda år 1957. 

 Den viktigaste milstolpen för pensionering med ålderspension var tidigare 63 års ålder. Nu när åldersgränsen har höjts har också ålderspensioneringarna senarelagts. Samtidigt fortsätter tiden i arbetslivet allt längre än tidigare eftersom majoriteten av de sysselsatta har fortsatt arbeta åtminstone till den nya lägsta gränsen för ålderspension.  

I Finland har en central utmaning under hela 2000-talet varit sysselsättningsgraden som varit lägre än i de andra nordiska länderna. I pensionspolitiken syns det här som ett mål att senarelägga pensioneringarna.

   – I 2005 års pensionsreform gallrades bland möjligheterna till förtida pension. Dessutom har pensionsåldern höjts från och med år 2018. Tillsammans har dessa åtgärder skjutit på pensioneringarna och märkbart höjt på de äldres sysselsättningsgrad, säger Pensionsskyddscentralens utvecklingschef Jari Kannisto.

Speciellt bland dem över 63 år har sysselsättningsgraden ökat

Under de senaste åren har antalet som gått i ålderspension varit drygt 60 000. I fjol gick 44 000 personer i ålderspension och 17 500 i sjukpension. 

Höjningen av pensionsåldern syns speciellt i att de äldres sysselsättningsgrad har ökat. Till exempel har 60–64-åringarnas sysselsättningsgrad ökat på 2000-talet till att bli mer än fördubblad. I fjol var åldersgruppens sysselsättningsgrad 57 procent.

Den centrala faktorn bakom ökningen är ändringen av åldersgränsen för ålderspension. Då sysselsättningsgraden för 61- och 62-åringarna efter pensionsreformen 2017 ökat nära 10 procentenheter, har sysselsättningsgraden för 63-åringarna ökat redan nära 20 procentenheter. Eftersom pensionsåldern fortsätter stiga, går det att förmoda att även de mer äldre åldersklassernas sysselsättningsgrader kommer att öka. 

– Pensioneringsåldern har under de senaste åren stigit rejält. När deltagandet i arbetslivet fortsätter allt längre är sysselsättningseffekterna märkbara. Dessutom har pensionärernas arbete vid sidan av pensionen fortsatt att öka, säger Kannisto. 

Arbetsoförmåga ökat hos dem över 60 år

I fjol var de nya sjukpensionstagarnas antal åtta procent lägre än året innan, dvs. 17 500. Siffran är den lägsta under 2000-talet. Samtidigt beviljas de över 60 år mer sjukpensioner än tidigare.

Höjningen av den lägsta gränsen för ålderspension har gjort det möjligt att få sjukpensionen även efter att man fyllt 63 år. I fjol inleddes över 4 000 sjukpensioner bland 61–63-åringarna, vilket var 50 procent mer än år 2017. Däremot har arbetslöshet nära pensionsåldern inte märkbart ökat under de senaste åren. 
  
– Det är helt förståeligt att höjningen av pensionsåldern leder till flera sjukpensionsansökningar. När arbetsförmågan inte räcker till den nya pensionsåldern ansöker man om sjukpension, säger Kannisto.

Pensionsålderstabell – den nedre gränsen för pensionsåldern bestäms efter åldersklassen och höjs årligen:

Födelseår	Lägsta ålder för ålderspension
1954 och före det	63 år
1955	63 år 3 mån
1956	63 år 6 mån
1957	63 år 9 mån
1958	64 år
1959	64 år 3 mån
1960	64 år 6 mån
1961	64 år 9 mån
1962–1964	65 år
1965–	Kopplas till den förväntade livslängden. Åldersgränsen höjs årligen med högst två månader från och med år 2030.

Statistiken i en publikation: Muuttuva vanhuuseläkeikä: ikärajamuutosten seurantatilasto 2021. Eläketurvakeskuksen tilastoja 12/2022

Bild: Vesa Laitinen