Pensionsbarometern: Arbetsrelaterad invandring är det populäraste sättet att stärka pensionsfinanserna – motstånd mot nedskärning av pensionerna
Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Det näst populäraste alternativet enligt den nya Pensionsbarometern är att höja pensionsavgifterna. Nedskärning av nuvarande och framtida pensioner är något som största delen av svararna motsätter sig.
En tredjedel av svararna ansåg att en höjning av de förvärvsarbetandes och arbetsgivarnas pensionsavgifter är ett bra eller ganska bra sätt att stärka finansieringen av pensionerna, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) Pensionsbarometer.
Det tredje populäraste alternativet var att eftersträva högre avkastning på pensionsfonderna genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten. Nästan 30 procent av svararna ansåg att det var ett bra eller ganska bra sätt, men nästan lika många ansåg att det var åtminstone ganska dåligt.
Inställningen till nedskärning av pensionerna var negativ. Ungefär fyra av fem ansåg att nedskärningar av nuvarande eller blivande pensionärers pensioner var ett åtminstone ganska dåligt alternativ.
– Om man endast kunde ha valt ett bland de alternativa sätten att stärka finansieringen av pensionerna, skulle något fler finländare ha valt ökning av den arbetsrelaterade invandringen, säger nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Figurens data i en excel-tabell
Fler än tidigare vet hur uppskovsförhöjningen inverkar
I undersökningen utreddes människornas grundkunskaper om pensioner med hjälp av påståenden. Bäst kände svararna till påståendet om minimipensionen: drygt 80 procent av svararna visste att personer som bara har tjänat in lite arbetspension eller ingen arbetspension alls får folkpension eller garantipension. Nästan två tredjedelar av svararna kände till att åldersgränsen för ålderspension inte är densamma för alla.
60 procent visste att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera de nuvarande pensionärernas pensioner. Nästan var tredje trodde att detta inte stämmer.
Uppskovsförhöjningens inverkan var bekant för flera än i tidigare enkäter. Nästan 60 procent av svararna uppgav att de visste att pensionen höjs permanent om man börjar ta ut ålderspension först efter den lägsta pensionsåldern. I fjolårets enkät var motsvarande andel ca 50 procent.
Figurens data i en excel-tabell
– Kunskapsnivån om pensionsskyddet är rätt bra. Det är önskvärt att så många som möjligt har grundkunskaper om pensioner. Då kan var och en fatta beslut baserade på riktig information både under sin tid i arbetslivet och inför pensioneringen, säger forskningsavdelningens chef Susan Kuivalainen.
Förtroendet för pensionssystemet fortfarande högt
Sjuttio procent av finländarna litar på pensionssystemet. Ungefär två tredjedelar anser att pensionstillgångarna förvaltas på ett tillförlitligt sätt. Förtroendet för pensionssystemet och förvaltningen av pensionstillgångarna hölls på samma nivå som i enkäten år 2023.
Lite fler än tidigare, dvs. hälften av svararna ansåg att pensionen garanterar de nuvarande pensionärerna en skälig utkomst. I stort sett lika många trodde att pensionerna också kan betalas i framtiden.
Enkäten gjordes i mars 2024 och besvarades av drygt ett tusen myndiga finländare.
Forskningspublikationen
