Pensioneringsåldern i kraftig ökning redan andra året i rad
Under år 2021 gick finländarna i arbetspension sex månader senare än året innan. I snitt gick man i pension som 62,4-åring. Hälften av ökningen förklaras av höjningen av pensionsåldern och hälften av att antalet som gick i sjukpension sjönk överraskande mycket.
Pensioneringarna har senarelagts ovanligt mycket under de två coronaåren. År 2020 ökade den genomsnittliga pensioneringsåldern med 5 månader. I fjol var ökningen rentav 6 månader, dvs. ett halvt år.
År 2021 var finländarnas förväntade pensioneringsålder 62,4 år, fem tiondedelar mer än år 2020.
– De senaste åren har pensioneringsåldern stigit framför allt som ett resultat av pensionsreformen. Nu minskade också antalet nya sjukpensionerade, vilket höjde på pensioneringsåldern ytterligare, berättar utvecklingschef Jari Kannisto från Pensionsskyddscentralen.
Det lägsta antalet nya sjukpensionstagare under 2000-talet
Hälften av utvecklingen under fjolåret förklaras av höjningen av den lägsta pensionsåldern enligt pensionsreformen.
Den andra hälften är en följd av en oväntad nedgång av antalet nya sjukpensionerade. År 2021 gick 17 500 personer i sjukpension. De nypensionerades antal sjönk med 1 600 personer eller drygt åtta procent från året innan.
Antalet nya sjukpensionstagare är det lägsta på 2000-talet och under hela mätningshistorien. Tiden får utvisa om den goda utvecklingen är bestående eller om det bara är fråga om avvikelser under coronatiden.
– Knappast har finländarnas hälsa ökat så här mycket under coronatiden. Däremot lär vårdskulden ha växt då många inte uppsökt läkare under undantagsförhållandena. Det är rätt så sannolikt att sjukpensionernas antal ökar efter pandemin, uppskattar Kannisto.
De äldres sysselsättningsgrad steg trots corona
De äldres, 60–64-åringarnas sysselsättningsgrad (56,9 %) steg en halv procentenhet år 2021.
De äldres sysselsättningsgrad har stigit kraftigt under 2000-talet. I början av millenniet var siffran hälften av den nuvarande. Under de senaste åren har sysselsättningsgraden förbättrats i synnerhet till följd av att pensionsåldern höjts enligt pensionsreformen.
– Tiden i arbetslivet har klart förlängts. Sysselsättningsgraden för 60–64 åringarna har förbättrats med nära tio procentenheter efter pensionsreformen. I fjol var den statistikhistoriens högsta, berättar Kannisto.
Den förväntade pensioneringsåldern – 62,4 år
- beskriver den genomsnittliga arbetspensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå
- är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden
- mäter utvecklingen av arbetspensioneringsåldern.
Tre fakta om arbetspensionering år 2021
- Sammanlagt 61 500 personer gick i arbetspension.
- I ålderspension gick 44 000 personer, en ökning med 2 000 personer.
- Sjukpension började betalas till 17 500 personer, en minskning på 1 600 personer.
Tilläggsmaterial:
- Pensioneringsåldern år 2021 (SlideShare)
- Närmare information om ämnet finns på statistiksidorna på Etk.fi Faktisk pensionsålder och Arbetspensionstagare i Finland.
Den förväntade pensioneringsåldern: mål och utfall
- Målet sattes i regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar år 2009, och det fastställdes i 2017 års pensionsreform.
- I synnerhet avskaffandet av arbetslöshetspensionen och det att sjukpensionerna minskat har höjt på pensioneringsåldern. Också höjningen av pensionsåldern senarelägger pensioneringar.
- Under coronatiden har pensioneringsåldern ökat oväntat mycket. Utvecklingen kan sakta av eller vända nedåt efter pandemin.
Foto: Katri Lehtola
