Pensionärernas inkomster i förhållande till den övriga befolkningen oförändrade – låga inkomster vanligast bland ensamboende
Pensionärernas disponibla penninginkomst år 2020 var i genomsnitt 27 000 euro om året. Pensionärernas inkomstnivå i förhållande till sysselsattas inkomster är 77 procent, och proportionen har hållits mer eller mindre oförändrad under de senaste årtiondena. Lägre inkomster än genomsnittet har ensamboende, i synnerhet de som är yngre än 55 år.
I Pensionsskyddscentralens (PSC) omfattande undersökning har pensionärernas ekonomi under åren 1995–2020 studerats bl.a. ur pensionernas, inkomsternas, förmögenhetens och den upplevda ekonomins perspektiv.
De pensionärer som har den bästa ekonomiska ställningen är 55–74-åringar som bor i ett hushåll med minst två personer. Klart lägre inkomster än genomsnittet har ensamboende, i synnerhet de som är yngre än 55 år.
– Olika sätt att betrakta saken visar att pensionärerna i genomsnitt klarar sig ekonomiskt relativt bra.
Bland pensionärerna, i likhet med andra befolkningsgrupper, finns både de som klarar sig bättre och de som klarar sig sämre. Också jämfört med övriga EU-länder klarar sig finländare i pensionsåldern litet bättre än genomsnittet, säger avdelningschef Susan Kuivalainen på Pensionsskyddscentralen.
År 2020 var andelen låginkomsttagare bland pensionärerna 13 procent, dvs. nästan densamma som bland hela befolkningen i genomsnitt. Enligt EU:s definition är låginkomsttagare personer vilkas penninginkomst understiger 60 procent av hela befolkningens medianinkomst.
Inkomstnivån hålls rätt stabil under tiden som pensionär
En nypensionerad persons inkomstnivå återspeglar i hög grad personens ekonomiska ställning före pensionen. Vid pensioneringen jämnas dock inkomstskillnaderna ut i någon mån. Exempelvis får de som arbetat före pensionen något mindre inkomster, medan de som inte arbetat får lite högre inkomster. Under tiden som pensionär hålls inkomstnivån hålls rätt stabil.
– Centrala pensionspolitiska mål är att i skälig utsträckning bevara den konsumtionsnivå som pensionärerna haft före pensioneringen och att hindra fattigdom. Huvudsakligen uppnås målen, om vi studerar pensionärernas ställning både genom eurobelopp och jämfört med övriga befolkningsgrupper, konstaterar nationalekonom Juha Rantala på Pensionsskyddscentralen.
Även förmögenhet och familjeförhållanden spelar en roll
Pensionärernas viktigaste inkomstkälla är arbetspension som grundar sig på deras egen yrkesbana. År 2020 var arbetspensionens andel av pensionärernas bruttoinkomst ca 60 procent i genomsnitt, medan folkpensionens andel var 5 procent.
– Pensionärernas inkomster är en helhet som påverkas av arbets- och kapitalinkomster och där i synnerhet familjen spelar en viktig roll. Bland låginkomsttagare accentueras egen folkpension och andra minimiförmåner, bland medelinkomsttagarna däremot egen arbetspension. Bland höginkomsttagare betonas däremot egen arbetspension, kapitalinkomster och arbetsinkomster, beskriver Rantala.
Hur pensionärer klarar sig ekonomiskt påverkas också av många andra faktorer, såsom förmögenhet, hälsa, sociala relationer, boende och möjligheten att anpassa utgifterna enligt inkomsterna.
Disponibel penninginkomst
En persons disponibla penninginkomst, dvs. ekvivalenta inkomst, beräknas utifrån hushållets disponibla inkomst. Här ingår alla inkomster som hushållet får, såsom förvärvs- och kapitalinkomster och pensioner efter skatt.
Hela undersökningen: Eläkkeet ja eläkeläisten toimeentulo – kehitys vuosina 1995–2020
Läs mer i bloggen (på finska): Miten suomalaiset eläkeikäiset pärjäävät EU-vertailussa?
