Aktuellt

Många företagare har den uppfattningen att FöPL-försäkringen är för dyr och ger för lite. Under hösten har diskussionens vågor gått höga kring revideringen av lagen.

Söker du information om hur pensionärerna klarar sig ekonomiskt? Eller om hur pensionerna har utvecklats eller hur stora pensionsinkomsterna är jämfört med löneinkomsterna? Hur mycket vet folk om pensionssystemet? Pensionsskyddscentralen har sammanställt centrala forskningsrön på webbsidorna med rubriken Forskningsbaserad kunskap om pensionsskyddet.

År 2021 inledde 95 000 personer sitt första arbetspensionsförsäkrade arbete. Antalet ökade med en fjärdedel från föregående år och återgick nästan till nivån före corona. Löntagarnas arbetspensionsförsäkrade medelinkomst var i fjol 3 200 euro i månaden, framgår det av Pensionsskyddscentralens lönestatistik.

Pensionsskyddscentralen har jämfört pensionsavgifternas nivå i åtta europeiska länder. Minst kostar det totala pensionsskyddet i Sverige och Finland, drygt 12 procent i proportion till bruttonationalprodukten (BNP). Mest pengar läggs det ner på pensioner i Italien och Danmark. Arbetsgivarna betalar största andelen av pensionerna i alla andra länder utom Danmark.

Största delen av arbetstagarna skjuter upp sin pensionering allt eftersom den nedre gränsen för ålderspension höjs. I fjol steg åldersgränsen till 63 år och nio månader. Samtidigt har sysselsättningsgraden för speciellt dem över 60 år ökat tydligt efter pensionsreformen. Höjningen av pensionsåldern har också ökat på de nya sjukpensionernas antal bland den äldre arbetskraften.

Räntan på den privata sektorns arbetspensionsförsäkringsavgift höjs till 2,45 procent i början av år 2023. Räntan infördes år 2016, och dess värde har hittills varit 2 procent. Räntan höjs på grund av räntemarknadens inverkan.

Översikten Työeläkeindikaattorit (Arbetspensionsindikatorerna) ger kompakt information om arbetspensionsskyddets läge och förväntade utveckling. Översikten riktar sig till beslutsfattare och alla som är intresserade av pensionsskyddets utvecklingsutsikter.

Befolkningen åldras och det påverkar också pensionssystemen. I Europa har man försökt hantera konsekvenserna genom pensionsreformer som syftar till längre arbetsliv och senare pensionering. Beträffande målet att förlänga arbetslivet har en viktig faktor dock ofta förbisetts: arbetsgivarna.

Sysselsättningen bland 60–68-åringarna bosatta i Finland ökade på alla utbildningsnivåer åren 2006–2018. Skillnaderna i sysselsättningen mellan utbildningsnivåerna har i huvudsak minskat framgår det i Pensionsskyddscentralens undersökning.

Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt indextalen för arbetspensionerna för år 2023. Arbetspensionsindex höjs med 6,8 procent och lönekoefficienten med 3,8 procent jämfört med år 2022. Den exceptionellt stora höjningen av arbetspensionsindex inverkar på när det lönar sig att gå i pension kring årsskiftet.