Tillbaka till Aktuellt
28.2.2024
Kuva: iStock

En överenskommelse om en EU-förordning om artificiell intelligens nåddes i slutet av förra året. Förordningen torde träda i kraft i år när författningstexten har finslipats och förordningen officiellt antagits. Vad innebär AI-förordningen i praktiken?

Syftet med EU:s AI-förordning är att säkra att AI inom EU används på ett sätt som är säkert och förenligt med de grundläggande rättigheterna och EU:s värden. Som den första i världen vill EU säkerställa att medborgarna tack vare en förnuftig och tillräckligt flexibel reglering kan lita på system som använder sig av artificiell intelligens.

AI regleras riskbaserat

I förhandlingarnas slutskede överfördes många AI-system som parlamentet listat som förbjudna till listan över system som anses utgöra högrisk. Som motvikt har det för högriskklassen skapats ett ramverk för bedömning och tillstånd som ska minska riskerna.

Under förhandlingarnas gång har det visat sig problematiskt att definiera högrisk. Den halvfärdiga regleringen och möjligheterna till tolkning har fördröjt utnyttjandet av AI, eftersom investeringar har uteblivit på grund av risken för betydande sanktioner. Enligt en utredning av arbets- och näringsministeriet och Demos Helsinki är det viktigt att regleringen är tydlig och att kommunikationen och företagens färdigheter utvecklas och att förordningen i större omfattning beaktas som en del av regleringen av den digitala miljön.  

Ur Finlands perspektiv verkar det inte finnas oöverkomliga problem i förordningen. Finland har lyckats påverka förordningens innehåll. Exempelvis omfattas regelbaserad automatisering som skapats av människor inte av förordningen. Det är emellertid svårt att bestämma gränserna.

Det är sannolikt att arbetspensionssektorn och den sociala tryggheten kommer att klassificeras som högriskområden och omfattas av skyldigheterna för dem, vilket innebär att utvecklingen och användningen av artificiell intelligens ska ske inom den ramen. Den slutliga formuleringen framgår när intressegrupperna får ta del av den finslipade förordningstexten.

När träder AI-förordningen i kraft och vad sker härnäst?

En politisk överenskommelse om EU-förordningen om artificiell intelligens uppnåddes av medlemsstaterna, kommissionen och EU-parlamentet i december 2023. Förordningen ska tillämpas fullt ut två år efter ikraftträdandet. Vissa förbud börjar gälla redan efter sex månader från förordningens ikraftträdande. Preliminärt uppskattas förordningen träda i kraft före Europaparlamentsvalet i början av juni.

Enligt kommissionens pressmeddelande tillämpas förordningen inte på forskning och innovation. Det tas fram bedömningsmodeller för och transparenskrav på användningen av generativ AI. Dessutom ska testmiljöer för AI bli obligatoriska.

Förordningen utgör direkt tillämplig lagstiftning i medlemsstaterna, men förutsätter nationella förberedelser för verkställandet. Pensionsskyddscentralen deltar aktivt i det nationella arbetet med att verkställa förordningen.

På andra webbplatser:

Regelverk om artificiell intelligens

Europeiska unionens råds pressmeddelande 9.12.2023: AI-akten: rådet och parlamentet når överenskommelse om världens första regelverk för AI (europa.eu)

Arbets- och näringsministeriet: EU:n tekoälyasetusehdotuksen vaikutukset suomalaisyritysten liiketoimintaympäristöön

Pensionsskyddscentralen (PSC) är ett lagstadgat samarbetsorgan och sakkunnig inom utvecklingen och verkställigheten av arbetspensionsskyddet.