Ny statistik: Arbetsliven har förlängts något mer än den förväntade livslängden
Utvecklingen av arbetslivslängden ser måttlig ut när den granskas med Pensionsskyddscentralens (PSC) nya mätare som baserar sig på förhållandet mellan tiden i arbetskraften och förväntad livslängd. Beslutet om beräkningen av arbetslivskvoten fattades i samband med pensionsreformen 2017.
Enligt PSC:s nya statistik är arbetslivskvoten 0,60 år 2024. Bland männen är arbetslivskvoten 0,63 och bland kvinnorna 0,57.
– Relationstalet innebär i huvudsak att nuvarande 18-åriga män lägger 63 procent av sin återstående livslängd på arbete. Motsvarande andel för kvinnor är 57 procent, säger statistikforskare Jukka Lampi.
Sedan år 2005 har arbetslivskvoten ökat 4,5 procent. Den förväntade tiden i arbetskraften har förlängts något mer än den förväntade livslängden. I slutet av förra året hade den förväntade tiden i arbetskraften ökat med 3,3 år och den förväntade livslängden med 2,9 år.
Arbetslivskvoten är ett relationstal som beskriver förhållandet mellan femårsmedeltalet av den tid en 18-åring förväntas vara en del av arbetskraften och femårsmedeltalet av den förväntade livslängden för en 18-åring.
PSC beräknar arbetslivskvoten varje år från och med i år.
Arbetslivskvoten för år 2024 har beräknats utgående från siffrorna för åren 2019–2023. Första året som den har beräknats för är år 2005.
Beräkningen av arbetslivskvoten en av PSC:s uppgifter
Ett av målen med 2017 års pensionsreformen är att arbetslivslängden ska öka i samma proportion som livslängden och att pensionsövergångarna senareläggs.
– Ett sätt att utvärdera denna utveckling är att mäta arbetslivskvoten. Med hjälp av den kan man utvärdera arbetspensionssystemets tillstånd som stöd för beslutsfattandet, säger statistikchef Tiina Palotie-Heino .
Beräkningen av arbetslivskvoten är en av PSC:s uppgifter. Vid beräkning av arbetslivskvoten används Statistikcentralens statistik om sysselsättning och avlidna. Uppföljningen av arbetslivslängden beslutades om i samband med 2017 års pensionsreform och social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för den.
Ministeriet gör vart femte år en utvärdering av arbetslivslängdens utveckling och arbetspensionssystemets ekonomiska och sociala hållbarhet. Vid utvärderingen beaktas utvecklingen av arbetslivskvoten och de olika faktorer som inverkar på den. I samband med utvärderingen hörs centrala arbetsgivar- och löntagarcentralorganisationer.
Läs mer:
Arbetslivskvoten
