Matematiker Tuija Nopola på Pensionsskyddscentralen arbetar med demografiska kalkyler och pensionskalkyler som anknyter till dem. Nyligen slutförde hon en analys av två demografiska nativitetsscenariers inverkan. Vi ställde henne fem frågor om nativitetsutsikterna och nativitetens betydelse.

Nativiteten har minskat snabbt i Finland sedan början av 2010-talet. År 2010 var det summerade fruktsamhetstalet, dvs. antalet barn som en kvinna födde under sitt liv, 1,87. År 2023 var siffran 1,26 eller ungefär en tredjedel mindre. Man kan med rätta tala om att nativiteten har rasat. Vad betyder nativiteten för finansieringen av arbetspensionerna?

Nativiteten har en väsentlig inverkan på befolkningsstrukturen och ekonomin. Om ett par årtionden tar dagens nyfödda sina första steg i arbetslivet och börjar också ta ansvar som betalare av pensionsavgifter för sina löneinkomster. Finansieringen av arbetspensionerna i Finland grundar sig till största delen på ett fördelningssystem, dvs. de generationer som vid respektive tidpunkt är i arbetslivet finansierar pensionerna för dem som då är pensionerade. Födelsetalen talar alltså om för oss hur mycket pensionsbetalare vi har i framtiden. I och med att nativiteten är låg minskar antalet personer i arbetsför ålder och deras andel av befolkningen.

Invandring ökar givetvis också antalet personer i arbetsför ålder till och med ganska snabbt, eftersom invandrare i regel är unga vuxna. Finansieringsutsikterna för pensionerna påverkas förutom av antalet förvärvsarbetande av avkastningen på pensionsfonderna.

I det första scenariot i din analys antas det att nativitetsminskningen är bestående. I det andra scenariot antas det att minskningen delvis beror på att människor väntar med att skaffa barn och nativiteten därför kommer att öka något inom en snar framtid. Hurdana konsekvenser har dessa scenarier om de blir verklighet?

Scenariokalkylerna har gjorts utan att beakta pensionsreformens inverkan, men de återspeglar väl nativitetens betydelse för pensionsskyddet. I scenariot där nativitetsminskningen är bestående skulle en hållbar nivå på ArPL-avgiften vara 24,9–26,4 procent av lönesumman med 90 procents sannolikhet. Detta skulle som högst innebära en ökning av den genomsnittliga pensionsavgiften med knappt två procentenheter. I ett scenario där födelsetalen sjunker på grund av att barnafödandet skjuts upp skulle trycket att höja avgiften vara klart mindre. Finländarna önskar sig fortfarande två barn, men får alltså inte så många barn som de skulle önska.

Det återstår att se om den senaste tidens sjunkande födelsetal beror på att barnafödandet skjuts upp eller om barnantalet blir permanent längre än önskat. Av biologiska skäl kan man inte vänta hur länge som helst med att skaffa barn.

Statistikcentralen publicerar befolkningsprognoser med några års mellanrum. Varför är det bra att dessutom studera nativiteten med hjälp av scenarier?

Nativiteten är ett så komplicerat fenomen att en sammanfattning av den till en punktprognos som befolkningsprognosen ger en bristfällig helhetsbild av de underliggande fenomenen och variationsintervallet i nativiteten. Med hjälp av den här informationen kan man räkna ut alternativa scenarier som berättar om en demografiskt grundad syn på nativitetens eventuella konsekvenser för pensionssystemet. Dessutom förbättrar scenarierna det kunskapsunderlag på basis av vilken man gör känslighetsstudier av nativiteten. Kalkylerna styr Pensionsskyddscentralen i dess grundläggande uppgift. Lagen förpliktar oss att göra uppskattningar och beräkningar av pensionsskyddets utveckling och finansiering.

Du har arbetat länge med demografiska kalkyler. Vad är du intresserad av i befolkningsfrågor? Befolkningsutvecklingen intresserar på grund av dess oförutsägbarhet och de underliggande fenomenen. Genom att följa utvecklingen av nativiteten, dödligheten och migrationen får man en god uppfattning om samhällets tillstånd. Jag anser att den demografiska utvecklingen är kärnan i allt i pensionsvärlden, den har stora konsekvenser för finansieringen av pensionerna, och pensionssystemet finns ju till för människorna.

Läs mer

Eläkkeiden rahoitus stokastisten hedelmällisyysskenaarioiden näkökulmasta (Julkari.fi)