Pensionsskyddscentralens specialsakkunniga Antti Mielonen följer och analyserar pensionssystemen i olika länder. Han har nyligen tillsammans med matematikern Meeri Kesälä och kontaktchefen Mika Vidlund färdigställt en analys av förhållandet mellan lagstadgad pensionsavgift och ålderspension i arbetspensionssystemen i Finland, Sverige och Tyskland. Analysen baserar sig på exempel av män och kvinnor i olika åldrar med medelinkomster som tjänade in arbetspension år 2020. Vi frågade Mielonen hur det gick för finländarna, svenskarna och tyskarna i pensionsjämförelsen.

En av huvudprinciperna för det inkomstrelaterade pensionsskyddet är sambandet mellan de försäkrades inkomster och pensionen. Hur mycket får en finländare för sina pengar?

Även om det inte finns någon direkt koppling mellan pensionsavgiften och pensionen i det finländska pensionssystemet, kan detta bedömas med hjälp av kassaflödena från pensionsavgifterna och förmånerna. I Finland varierar förhållandet mellan pensionsavgiften och pensionen betydligt mellan olika åldersklasser. För en finländsk kvinna i 60-årsåldern är relationstalet det högsta i analysen, dvs. 1,42 – hon tjänar in nästan hälften mer pension än vad hon betalar för det.

För en finländsk medelålders man är förhållandet mellan avgiften och pensionen nära ett, dvs. han får ungefär lika mycket pension som vad han har betalat.

En ung person får klart mindre för sina betalda avgifter. För en 30-årig man är relationstalet 0,74.

Vad exakt mäter relationstalet?

I den här analysen mäter relationstalet hur mycket en person betalar i pensionsavgifter under år 2020 jämfört med hur mycket av intjänad ålderspension som betalas för samma år.

När relationstalet är 1 är personens ålderspension och pensionsavgift lika stora. När relationstalet är under ett, är avgiften större än pensionen. Och när talet är över ett är pensionen större än avgiften.

Som exempel kan vi ta en person som tjänar 40 000 euro per år och tjänar in pension år 2020. I Finland är denna persons jämförbara pensionsavgift 21,7 procent av årsinkomsterna, dvs. 8 670 euro. Om personen är en 60-årig kvinna, kommer hon under hela pensionstiden att för det här året av den intjänade pensionen få en pension på sammanlagt 12 301 euro omvandlad till nuvärdet. Relationstalet beräknas genom att den intjänade pensionen divideras med pensionsavgiften som betalats: 12 301 / 8 670 = 1,42. Detta innebär att hon får tillbaka 1,42 gånger vad hon betalat i form av pensionsavgifter.

Det är värt att beakta att granskningsupplägget är teoretiskt och att de antaganden som gjorts har en stor inverkan på slutresultaten. Pensionen är i det här upplägget inte heller ett investeringsinstrument vars avkastning fluktuerar med marknadsrörelserna. Pensionen är en försäkring vars idé är att erbjuda en stabil försörjning under personens hela tid som ålderspensionär.

Vad är förhållandet mellan pensionsavgift och ålderspension i Sverige och Tyskland?

I Sverige och Tyskland är relationstalen lägre, i dessa länder får man mindre pension med pensionsavgiften än i Finland.

I Sverige ligger relationstalen mellan 0,70 och 0,90. I Sverige är pensionen avgiftsbaserad, relationstalen är därför jämnare än i Finland. Med Sverige bör det observeras att endast det lagstadgade arbetspensionssystemet beaktas och hänsyn till andra system tas inte.

I Tyskland är förhållandet mellan pensionsavgift och förmån lågt i alla åldersklasser. Talet varierar mellan 0,57 och 0,90. I relationstalen för Tyskland syns den åldrande befolkningen och bristen på fondering i pensionssystemet.

Den valda räntan har stor inverkan på analysresultaten. Vad händer om räntan ändras?

I den här analysen har den framtida pensionen ändrats till nuvärdet med en diskonteringsränta på två procent utöver inflationsjusteringen. Även Statistikcentralen använder en diskonteringsränta på två procent vid beräkningen av pensionsansvaren.

Ändringen av diskonteringsräntan till noll procent visar hur känsliga beräkningarna är för förändringar i räntenivån. Med en nollprocentsränta finns de högsta relationstalen i de yngre åldersklasserna. För en svensk och en finländsk 30-årig kvinnlig exempelperson stiger förhållandet mellan avgiften och pensionen upp till 2,15. Lägst är förhållandet mellan förmånen och avgiften däremot för en tysk 60-årig man, som har talet 1,04.

Den högre räntan återspeglar en högre risk, det vill säga osäkerhet i framtiden. Den ungas pension betalas ut efter en längre tid och dess nuvärde är desto mindre ju högre ränta som används.

Vilka andra saker påverkar förhållandet mellan avgiften och pensionen utöver diskonteringsräntan?

Väldigt många faktorer, såsom utbetalningstiden för pensionen, fastställandet av pensionen, indexeringen av pensionen och avgiftsnivån i pensionssystemet. I Finland minskar livslängdskoefficienten den månatliga pensionen när livslängden förlängs. År 2020 tjänade en 60-åring i Finland dessutom in pension med en exceptionellt hög procent på grund av en övergångsbestämmelse i 2017 års pensionsreform.

I Tyskland däremot anpassar den automatiska stabiliseringsmekanismen pensionen till systemets ekonomiska balans. I Sverige är systemet numera helt avgiftsbaserat och avgiftsnivån är fast. I analysen används dessutom uppskattningar av den genomsnittliga livslängden samt utvecklingen av pensionsåldern och andra parametrar i pensionssystemet.

Könet påverkar också den här jämförelse mycket. Kvinnor har en högre livslängd, vilket innebär att kvinnornas jämförelsetal i alla länder är högre än männens.

I analysen har som pensionsavgift använts en s.k. jämförbar ålderspensionsavgift, som fås genom att den totala pensionsavgiften multipliceras med den andel av de totala utgifterna som motsvarar utgifterna för ålderspensionen. Den totala pensionsavgiften bildas genom att komplettera den pensionsavgift som arbetsgivarna och arbetstagarna betalar med eventuella skatteinkomster eller andra finansieringskällor som använts för att finansiera pensionerna. Till exempel i Tyskland finansierar staten över en fjärdedel av pensionssystemets utgifter genom skattefinansiering.

Läs mer

• Eläke ja maksu vaakakupissa. Vertailussa Suomi, Ruotsi ja Saksa. Eläketurvakeskuksen analyyseja 04/2025 (Julkari.fi)
• Internationell jämförelse av pensioner