Närmare 18 000 nya sjukpensionstagare
År 2023 blev 17 700 personer sjukpensionerade från arbetspensionssystemet. Antalet var nästan det samma året innan. Antalet äldre arbetsoförmögna håller ändå på att öka. Uppgifterna framgår av Pensionsskyddscentralens (PSC) nya statistik.
Orsakerna till finländarnas arbetsoförmåga ändras långsamt. I fjol inleddes 17 700 nya sjukpensioner i arbetspensionssystemet. Antalet är nästan lika stort som år 2022.
På grund av sjukdomar i rörelseorganen beviljades sjukpension till 5 700 personer. Psykisk ohälsa var orsaken till nästan lika många sjukpensioner.
– Andelen för sjukdomar i rörelseorganen minskade dock litet, eftersom färre kvinnor sjukpensionerades på grund av dessa sjukdomar än tidigare, säger statistikplanerare Joonas Hautamäki.
Sjukpensionen kan från arbetspensionssystemet betalas antingen som full eller som partiell. Diagnosfördelningen för dessa pensioner avviker tydligt från varandra. Av de partiella pensionerna beviljas nära hälften på basis av sjukdomar i rörelseorganen. År 2023 inleddes betydligt färre partiella sjukpensioner än tidigare. Deras andel av alla sjukpensioner sjönk till en fjärdedel.
För de psykiska sjukdomarnas del liknar helhetsbilden fjolårets. År 2023 inleddes lika många sjukpensioner med anledning av psykiska sjukdomar som året innan bland både män och kvinnor.
– Det totala antalet som pensioneras på grund av psykiska sjukdomar har varit sjunkande sedan år 2019. Men nu avbröts den här trenden, påpekar Hautamäki.
De äldres andel av de arbetsoförmögna ökar
Det totala antalet sjukpensionerade har sjunkit tydligt på 2000-talet. De senaste åren har ändå antalet äldre än 60 år ökat tydligt. Den centrala orsaken till det här är höjningen av lägsta åldern för ålderspension, varför sjukpensioner nu också beviljas till dem som fyllt 63 år.
Av dem som nypensionerades med sjukpension år 2023 ökade andelen som bestod av äldre arbetskraft igen med ett par procentenheter från året innan. Till äldre män beviljades sjukpensioner betydligt oftare än året innan. Däremot sjukpensionerades färre kvinnor än året innan.
I fjol pensionerades 6 900 personer äldre än 60 år med sjukpension från arbetspensionssystemet.
Sjukpensionsfrekvensen sjunker
På utvecklingen av sjukpensioner inverkar flera faktorer. Å ena sidan har befolkningens åldersstruktur minskat på pensionernas antal, å andra sidan har sjukpensionsfrekvensen halverats. Det senare innebär att de i arbetsför ålder är allt mer arbetsförmögna genom arbetslivet.
– Den goda utvecklingen fortsatte även i fjol när sjukpensionsfrekvens sjönk till dryga 0,5 procent. Utvecklingen har gått i samma riktning för både männen och kvinnorna, säger utvecklingschef Jari Kannisto.
Enligt Kannisto är risken för arbetsoförmåga starkt åldersbunden. Risken är liten vid en ung ålder, men den ökar betydligt efter 50 års ålder. Hos yngre orsakas arbetsoförmåga i första hand av psykisk ohälsa. I slutet av arbetslivet ökar risken för sjukdomar i rörelseorganen och de blir den allmännaste orsaken för arbetsoförmåga.
I fjol var sjukpensionsfrekvensen för dem äldre än 55 år drygt 1,5 procent.
Sjukpensionsfrekvens – riskmätare
Sjukpensionsfrekvensen mäter andelen som sjukpensionerats under året av den arbetspensionsförsäkrade befolkningen.
Sjukpensionsfrekvensen beräknas både som åldersstandardiserad och icke-åldersstandardiserad. I de ålderstandardiserade sjukpensionsfrekvenserna har förändringen av befolkningens åldersstruktur eliminerats, och den är således lämpligast för långtidsstudier.
Före år 2018 beviljades sjukpensioner endast till dem yngre än 63 år. Därför har sjukpensionsfrekvenserna redovisats för olika åldersgrupper, men den mest jämförbara åldersgruppen på lång sikt är 25–62-åringarna. I och med att åldersgränsen för ålderspension fortsätter att stiga beviljas sjukpensioner till allt äldre, och statistikens åldersklassificering kommer således att behöva ändras i fortsättningen.
Läs mer:
