Mer omfattande kalkyl om pensionstillgångarna: måttlig tillväxt fortsätter
Tillväxten av arbetspensionssystemets tillgångar fortsätter rätt långsamt under de närmaste åren men blir snabbare kring år 2040. Trycket att höja den genomsnittliga pensionsavgiften är ungefär en procentenhet, bedömer Pensionsskyddscentralen (PSC) i en rapport. Den nya rapporten är en utbyggnad av kalkylerna från år 2022.
I en ny rapport beräknar PSC för första gången utvecklingen av pensionsmedlen och den genomsnittliga avgiftsnivån i hela arbetspensionssystemet. Rapporten kompletterar de långsiktiga prognoser som publicerats tidigare. Det är alltså inte fråga om en uppdatering av prognoserna, utan en utvidgning av dem.
– Trots att världen under de senaste åren har förändrats mycket och oberäkneligt, är arbetspensionssystemets färdriktning stadig. Förändringarna i den kan relativt väl förutses, åtminstone under de närmaste årtiondena, säger övermatematiker Kaarlo Reipas.
I PSC:s rapport studeras finansieringen av pensionssystemet ända fram till år 2090, i synnerhet för pensionerna inom den offentliga sektorn. Som helhet är utsikterna rätt goda.
– Ingen stor ökning av kommunernas och välfärdsområdenas pensionsutgifter är längre att vänta. Den nuvarande pensionsavgiftsnivån ser ut att räcka till långt in i framtiden. Statens pensionsutgift hålls hög i några år till, men börjar minska på 2030-talet. Men mycket beror på avkastningen på pensionsmedlen och på nativitetsutvecklingen, säger Reipas.
Pensionstillgångarna växer snabbare än arbetsinkomstsumman
Året före fjolåret uppgick arbetspensionssystemets pensionstillgångar till mer än 240 miljarder euro. De här pengarna har pensionsanstalterna investerat bl.a. i aktier och räntepapper. Avkastningen på dem används till att finansiera pensionsutgifterna, vilket dämpar höjningen av den genomsnittliga pensionsavgiften inom systemet.
Pensionstillgångarna är betydliga, ca 253 procent av arbetsinkomstsumman i hela Finlands ekonomi. Med arbetsinkomstsumma avses lönerna till arbetstagare och företagarnas arbetsinkomster under ett år, vilka ger arbetspensionstillväxt och på vilka det betalas arbetspensionsavgift.
Enligt PSC:s kalkyl ökar pensionstillgångarna i måttfull takt under de närmaste årtiondena. Ökningen blir dock snabbare på 2040-talet, efter vilket tillgångarna ökar snabbare än arbetsinkomsterna. Arbetspensionstillgångarnas förhållande till arbetsinkomstsumman kommer att öka till ca 364 procent fram till år 2090. Samma år uppgår pensionstillgångarna till 650 miljarder euro efter inflationsjustering.
– Arbetspensionssystemets finansieringsbestämmelser gör att pensionstillgångarna ökar under århundradets första hälft. Det innebär förberedelser inför den ökning av pensionsutgifterna som förväntas under århundradets senare hälft, konstaterar Kaarlo Reipas.
I förhållande till den årliga arbetspensionsutgiften utgjorde pensionstillgångarna i slutet av år 2021 ca 850 procent. Enligt PSC:s kalkyl ökar tillgångarna i förhållande till pensionsutgiften ännu i ca trettio år och stabiliseras till slut kring ca 1000 procent. Tusen procent motsvarar ca 10 års pensionsutgift.
I kalkylerna antas realavkastningen på pensionstillgångarna vara 2,5 procent till år 2031 och 3,5 procent fr.o.m. år 2032.
Ca en procentenhets höjningstryck på den genomsnittliga pensionsavgiften
Enligt PSC:s uppskattning stiger den genomsnittliga pensionsavgiften inom systemet från nuvarande ca 25 procent till 26 procent fram till år 2090. Däremot minskar finansieringen via statsbudgeten i förhållande till arbetsinkomstsumman under samma tidsintervall.
Den genomsnittliga avgiftsnivån inom arbetspensionssystemet följer utvecklingen av ArPL-avgiften inom den privata sektorn, även om den under århundradets första hälft är högre än ArPL-avgiftens nivå på grund av utjämningsavgiften inom kommunernas och välfärdsområdenas pensionssystem.
Kalkylresultaten beror alltid på antagandena och lagstiftningen
På Pensionsskyddscentralen görs det regelbundet kalkyler och prognoser om pensionssystemets framtid. De långsiktiga kalkylerna sträcker sig 60–70 år framåt och publiceras i rapporter med 2–3 års mellanrum.
Kalkylerna talar om hur pensionsutgifterna, förmånerna och finansieringen utvecklas, om antagandena om befolkningen och ekonomin håller streck och lagstiftningen hålls oförändrad.
I den nyaste rapporten utvidgas Pensionsskyddscentralens finansieringskalkyler så att de omfattar hela arbetspensionssystemet. Ett centralt mål är att ge en uppskattning om arbetspensionstillgångarnas utveckling. De viktigaste nya områdena är finansieringskalkylerna för statens pensionssystem och kommunernas och välfärdsområdenas pensionssystem, där Kevas medlemssamfund försäkrar sina anställda.
Antagandena i rapporten är desamma som i den långsiktiga kalkylen som publicerades år 2022. Eftersom det är fråga om en utbyggnad av innehållet i kalkylen från år 2022, har den ekonomiska och övriga utvecklingen efter augusti 2022 inte beaktats.
Publikation:
