Ju mer skulder, desto missnöjdare är pensionärer med sin ekonomi
Skulder, inkomster och hälsa har ett starkt samband med hur nöjda ålderspensionärer är med sin ekonomi. I Södra Finland är pensionärerna mindre nöjda med sin ekonomi än i Östra och Norra Finland, om man beaktar skillnaderna i inkomst och förmögenhet. Det framgår av en färsk forskningsartikel av Pensionsskyddscentralen (PSC).
Ju mer skulder en ålderspensionär har, desto missnöjdare är hen med sin ekonomiska ställning jämfört med dem som inte alls har skulder.
– Bland låginkomsttagare minskar skulder och skuldernas storlek den ekonomiska tillfredsställelsen kraftigare än bland medel- och höginkomsttagare, bland vilka skulderna och deras storlek inte har ett lika starkt samband med den ekonomiska tillfredsställelsen, konstaterar nationalekonom Kati Ahonen på Pensionsskyddscentralen.
Skuldfrihet bakom ekonomisk tillfredsställelse bland äldre pensionärer
Skuldfrihet verkar också ha ett samband med den såkallade nöjdhetsparadoxen. Äldre personer har konstaterats vara nöjdare med sin ekonomi än yngre, fast äldre pensionärer i allmänhet har lägre inkomster än de yngre.
– Äldre pensionärer har inga skulder eller har mindre skulder än yngre, och det ser ut att ha ett samband med nöjdhetsparadoxen. Skulder och återbetalningen av dem belastar sannolikt oftare yngre åldersgrupper än äldre.
Förmögenhetens storlek påverkar nöjdheten ganska lite
Förmögenhet och dess storlek stärker pensionärernas nöjdhet med sin ekonomiska ställning i någon mån. Förmögenhetens inverkan på nöjdheten visade sig dock mindre än väntat i undersökningen. Det kan bero på att olika former av förmögenhet, såsom besparingar eller bostadsförmögenhet, inte betraktades separat.
– En avsevärd del av ålderspensionärernas förmögenhet är bostadsförmögenhet som kan vara svår att omsätta i pengar. Detta återspeglar sig sannolikt på den ekonomiska tillfredsställelsen, säger Ahonen.
I huvudstadsregionen och i Södra Finland är pensionärerna mindre nöjda med sin ekonomi än i Östra och Norra Finland, om man beaktar skillnaderna i inkomst och förmögenhet. Det har antagligen att göra med att boende- och levnadskostnaderna är högre i huvudstadsregionen och Södra Finland i övrigt än annanstans i Finland.
Undersökningen bygger på en enkät om ekonomiskt välbefinnande som PSC gjorde år 2020. I den studerades ålderspensionärer i åldern 64–88 år. Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.
