Invandring är fortfarande det populäraste sättet att stärka finansieringen av pensionerna, en tredjedel vill höja pensionsavgifterna
Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Näst positivast förhöll man sig till en höjning av pensionsavgifterna. Det stöds av en dryg tredjedel. Endast en fjärdedel är för att öka avkastningen på pensionsmedlen genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten, visar Pensionsskyddscentralens (PSC) färska pensionsbarometer.
Understödet för arbetsrelaterad invandring som förstärkning av finansieringen av pensionerna ökade med 10 procentenheter jämfört med fjolårets undersökning.
Det näst populäraste alternativet bland svararna var att höja de arbetandes och arbetsgivarnas pensionsavgifter. Det understöds av en dryg tredjedel. Å andra sidan anser en dryg tredjedel att det är en dålig eller ganska dålig idé.
Mest negativt förhöll man sig till att minska pensionerna. Hela 84 procent anser att en minskning av de redan pensionerades pensioner är en dålig eller ganska dålig idé. 83 procent vill inte heller att framtida pensionärers pension ska minskas.
Förslaget att öka risktagningen inom placeringsverksamheten delar åsikterna
Endast var fjärde ansåg det vara ett bra eller ganska bra förslag att öka avkastningen av pensionsmedlen genom att öka risktagningen inom placeringsverksamheten. Mer än en tredjedel förhöll sig kritiskt till det. Den som var yngre än 50 år förhöll sig positivare till saken än personer i åldern 50–64 år.
– Smått överraskande understöder finländarna inte att man eftersträvar bättre avkastning genom att öka risktagningen vid placeringen av pensionsmedlen, fast man den vägen skulle kunna minska trycket att höja pensionsavgiften, konstaterar direktör Allan Paldanius på Pensionsskyddscentralen.
Uppskovsförhöjningen av pensionen är inte särskilt välkänd
I undersökningen utreddes med hjälp av påståenden hur väl svararna kände till grundläggande fakta om pensionsskyddet. Bäst kände man till att det betalas folkpension eller garantipension som komplement till en låg arbetspension. Ca två tredjedelar av svararna kände igen påståendet om pensionsåldern och vet att åldersgränsen för ålderspension inte är lika för alla. Däremot tror en fjärdedel att åldersgränsen är densamma för alla, vilket inte stämmer.
60 procent vet att största delen av pensionsavgifterna används till att finansiera nuvarande pensionärers pensioner. Nästan var tredje tror att detta inte stämmer.
Största kunskapsbristen gällde hur uppskjuten pensionering påverkar pensionen. Ca hälften vet att pensionen höjs permanent med en uppskovsförhöjning om man tar ut ålderspension först efter sin lägsta pensionsålder. Lite fler än var tredje ansåg att detta inte stämmer.
– Kunskapsnivån om pensionsskyddet är rätt bra. Det skulle vara önskvärt att så många som möjligt kände till att senare pensionsuttag förbättrar arbetspensionen. Då skulle var och en kunna fatta beslut om tidpunkten för sin pensionering utgående från korrekt information, konstaterar nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen.
Nästan tre av fyra litar på pensionssystemet
Finländarnas tillit till pensionssystemet har hållits på en hög nivå de senaste åren. Ca 70 procent litar på det finländska pensionssystemet. Ungefär lika många tänkte att pensionstillgångarna förvaltas på ett tillförlitligt sätt. Ändå anser 54 procent att yngre generationer måste betala för mycket för pensionerna.
Enkäten gjordes i maj 2022 och besvarades av drygt ett tusen finländare i åldern 18–79 år.
Läs publikationen (på finska): Eläkebarometri 2022 (Julkari)
