Enligt undersökningen förklarar höjningen av utbildningsnivån i genomsnitt 15–35 procent av det ökade arbetsmarknadsdeltagandet bland befolkningen i åldern 55–74 år under 2000-talet. I undersökningen har det studerats äldre åldersgruppers utbildningsnivå och arbetsmarknadsdeltagande i 26 europeiska länder åren 2000–2019.

Bland finländska kvinnor i den här åldersgruppen förklarar den höjda utbildningsnivån 24 procent av ökningen av arbetsmarknadsdeltagandet, medan motsvarande siffra för männen är 14 procent.

Bakom det ökade arbetsmarknadsdeltagandet ligger i synnerhet att andelen lågutbildade har minskat i befolkningen och andelen högutbildade i sin tur ökat.

 – Högutbildade har ofta bättre förutsättningar att arbeta längre. Lågutbildades möjligheter att fortsätta arbeta försvagas däremot av sämre hälsa, slitsammare arbetsförhållanden och svårigheter att hitta nytt arbete, säger specialforskare Aart-Jan Riekhoff på Pensionsskyddscentralen.

Kvinnorna har kommit i kapp med männen i utbildningsnivå

I synnerhet kvinnornas utbildningsnivå har höjts snabbt. I åldersgruppen 55+ är andelen högutbildade kvinnor numera större än andelen högutbildade män i flera länder i Europa. Högutbildade 55–74-åriga kvinnors andel är störst i Estland, Finland och Sverige. 

I Finland har andelen högutbildade kvinnor ökat betydligt mer än genomsnittet, och det finns klart färre lågutbildade kvinnor än genomsnittet.

Trots det har både hög- och lågutbildade finländares – mäns och kvinnors – arbetsmarknadsdeltagande ökat långsammare än i många europeiska länder.

Ökade skillnader i arbetsmarknadsdeltagandet enligt utbildningsnivå

Sammantaget minskade lågutbildades andelar av befolkningen i Europa.  Samtidigt har dessa gruppers arbetsmarknadsdeltagande ökat långsammare än andras eller rentav minskat.

– I arbetsmarknadsdeltagandet verkar skillnaderna som följer utbildningsnivån öka. Därför borde man fästa uppmärksamhet vid lågutbildades ställning. I synnerhet lågutbildade kvinnor är i en sårbar ställning på arbetsmarknaden och deras yrkesbanor är fragila, säger Riekhoff.

Pensionsreformer och förändringar på arbetsmarknaden har en stor inverkan på sysselsättningen

Enligt undersökningen är utbildningens inverkan på äldre personers arbetsmarknadsaktivitet avsevärd, men av ännu större betydelse för äldre personers sysselsättning är olika pensions- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom höjning av den lagstadgade pensionsåldern.

– Viktiga är dessutom faktorer på individnivå, såso m hälsotillstånd, arbetsförhållanden eller åldersdiskriminering, som än då inte studerades i den här undersökningen, säger specialforskare Kati Kuitto på Pensionsskyddscentralen.

Utbildningsnivån kommer att höjas långsammare

Forskarna påpekar att utbildningsnivån inte kan fortsätta höjas i oändlighet och att höjningen kommer att bli långsammare eller rentav avstanna. Så har det gått t.ex. i Finland.

 – En sådan snabb höjning som den som vi sett under de senaste årtiondena är inte att vänta åtminstone i de länder där både utbildningsnivån och deltagandet i arbetslivet är jämförelsevis höga bland äldre personer. Frågan lyder på vilka sätt äldre personers arbetsliv kan förlängas i fortsättningen, säger Kuitto.

Forskningsartikeln:

Forskningsartikeln Educational Expansion as a Driver of Longer Working Lives? har publicerats i tidskriften Comparative Population Studies.

Parallellpublikation i Julkari