Forskningsseminarium i november: Framgångar och smärtpunkter inom arbetspensionsrehabiliteringen
På PSC:s forskningsseminarium presenteras nya forskningsrön om hur arbetspensionsrehabiliteringen fungerar och om dem som får rehabiliteringsstöd. Delta i seminariet på distans genom Teams-appen tisdagen 10.11 kl. 14-16.
Det har blivit vanligare med rehabiliteringsstöd, men vart leder de – återgår fler i arbete eller blir fler varaktigt sjukpensionerade än förr? Hur aktiveras de som får rehabiliteringsstöd, om de aktiveras? Och hur upplever rehabiliteringsklienterna själva att arbetspensionsrehabiliteringen fungerar? Vad ser försäkringsläkarna som problem och som framgångar?
Talare på seminariet (anförandena hålls på finska):
Mikko Laaksonen (PSC): Återgång i arbete efter rehabiliteringsstöd: förändringar över tid
Tiina Muinonen (SHM): Utredning av praxis för aktivering av personer som får rehabiliteringsstöd
Jarna Pasanen (Tammerfors universitet): Faktorer som främjar återgång i arbete ur klientens perspektiv inom arbetspensionsrehabiliteringen
Jyri Liukko (PSC): Intervjuundersökning om avgörandepraxis för rehabilitering och om hur rehabiliteringen fungerar
Katarina Murto (STTK), kommentator
Vesa Rantahalvari (EK), kommentator
Anmäl dig till seminariet via Webropol
Forskningsseminariet ordnas på distans med hjälp av appen Microsoft Teams. Om Teams inte är bekant för dig från förut, rekommenderar vi att du bekantar dig med användningen av den i god tid före seminariet.
Du får en Teams-länk till seminariet från PSC, när du har anmält dig via Webropol.
I fjol deltog 18 500 personer i rehabilitering
Syftet med rehabilitering är att förhindra att arbetstagare eller företagare blir sjukpensionerad i förtid eller att stöda personer som får tidsbegränsad sjukpension, dvs. rehabiliteringsstöd, så att de kan återgå i arbetslivet. Största delen av dem som arbetspensionsrehabilitering kommer från arbeslivet.
År 2019 fick 18 500 personer arbetspensionsrehabilitering. Av dem som själva ansökt om rehabilitering började 67 procent arbeta igen efter rehabiliteringen. Detsamma gällde 58 procent av dem som fått ett beslut om sjukpension.
De flesta som fick arbetspensionsrehabilitering hade fått en diagnos om sjukdom i rörelseorganen. Den näst allmännaste diagnosen var psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar.
Rehabiliteringsstöd eller partiellt rehabiliteringsstöd kan beviljas den vars arbetsförmåga är nedsatt under en viss tid. Ett villkor för rehabiliteringsstödet är att det görs upp en vård- eller rehabiliteringsplan. En del av dem som får rehabiliteringsstöd får yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalterna.
Den genomsnittliga kostnaden för arbetspensionsrehabilitering är 19000 euro.