Arbetspensionerna påverkas av två index, arbetspensionsindexet och lönekoefficienten.

Syftet med arbetspensionsindex är att löpande pensioner bevarar sin köpkraft. Lönekoefficienten påverkar däremot nya pensioner: med den uppräknas de inkomster som den blivande pensionären haft under sin tid i arbetet till nivån för det år då pensionen börjar.

För närvarande uppskattar PSC att arbetspensionsindex höjs i januari lite mer än lönekoefficienten. Därför kan de som går i pension under år 2023 få en lite större indexhöjning än de som skjuter upp pensioneringen över årsskiftet. Effekten är liknande också i fråga om partiell ålderspension.

Indexens betydelse är olika i olika livssituationer

Det är bäst att planera pensioneringen och tidpunkten för den så att den passar ens egen livssituation.  Indexens betydelse varierar från person till person beroende bl.a. på yrkesbanan, sysselsättningsläget och den intjänade pensionen. Om man börjar ta ut arbetspensionsförmåner bör man också beakta eventuella ändringar i beskattningen. Arbetspensionsförmånerna kan också påverka eventuella förmåner och pensioner från FPA.

Nationalekonom Timopekka Hakola på PSC påminner att det ofta är lönsammare att skjuta upp pensioneringen än att jaga förmåner och index. Uppskjuten pension innebär en uppskovsförhöjning av arbetspensionen. Om man också fortsätter i arbetslivet, tjänar man också in mer arbetspension.

– Men om du planerar att gå i pension snart är det bra att ta reda på hur det är med din egen pension via din egen arbetspensionsanstalts webbtjänst, rekommenderar Hakola.

Skillnaden troligen ca en halv procentenhet

I fjol var indexutvecklingen mycket exceptionell, och det syntes i en störtflod av pensionsansökningar på arbetspensionsanstalterna. Timopekka Hakola, som beräknar indexen, säger att det inte finns någon lika exceptionell situation inom synhåll som i fjol.

– Förra gången var skillnaden mellan arbetspensionsindex och lönekoefficienten tre procentenheter. Nu blir skillnaden klart mindre. För närvarande ser skillnaden mellan indexen ut att bli mindre än en procentenhet.

Pensionsindexens utveckling avspeglar förändringen i konsumentpriserna och löneutvecklingen. I Hakolas beräkningar syns det tecken på normalisering av situationen.

– Konjunkturutsikterna pekar på att löneutvecklingen håller på att komma i kapp med höjningen av konsumentpriserna.

Bra att lämna in pensionsansökan ca en månad i förväg

PSC påminner om att de som överväger att gå i pension gärna ska lämna in ansökan ca en månad före den tidpunkt då pensionen ska börja.

Den förestående indexsituationen berör i synnerhet dem som planerar att gå i ålderspension åren 2023 och 2024. I regel handlar det om personer som är födda i augusti 1959 eller tidigare.

Indexsituationen berör också personer som planerar att börja ta ut partiell ålderspension år 2023 eller 2024. I regel handlar det om personer som är födda i november 1962 eller tidigare.

Arbetstagares anställning ska upphöra innan ålderspensionen kan börja. Företagare behöver inte upphöra med företagarverksamheten. Partiell ålderspension förutsätter inte att anställningen upphör.

Pensionerade behöver inte ansöka om indexhöjning

Pensionen till dem som redan är pensionerade höjs enligt arbetspensionsindex i början av året. Man behöver inte särskilt ansöka om höjningen.

Räknarna på webbplatsen Arbetspension.fi uppdateras i september

Indexförändringarna beaktas i pensionsräknarna på webbplatsen Arbetspension.fi i september.

Social- och hälsovårdsministeriet offentliggör de fastställda arbetspensionsindexen för år 2024 i slutet av oktober.

Läs mer:

• Indexen tryggar pensionens belopp (Arbetspension.fi)
• Indexskyddets betydelse (Etk.fi)
• PSC:s konjunturprognos (Etk.fi)
• PSC:s kundtjänst (Etk.fi)