Olli Koski (på bilden), som ansvarar för samhällsrelationer på matleveransbolaget Wolt, efterlyser klarhet i frågan. Han hoppas på en modell där den flexibilitet som både den som utför arbete och den som låter utföra det värdesätter ska kunna fås att passa bättre ihop med skyddsnäten.

– Företagarstatus är den bästa lösningen för oss, eftersom det erbjuder den frihet som behövs för att man ska kunna ordna med plattformsarbete, säger Koski i en intervju i Arbetspension.

Jurist Elina Holmas på Olycksfallsförsäkringscentralen påpekar att särdragen hos plattformsförmedlat arbete ibland gör tolkningarna svåra. Det finns mycket olika aktörer inom den nya och dynamiska branschen. Monika Sievänen, som är chef för avgöranden på Pensionsskyddscentralen, betonar att den rättsliga utgångspunkten för arbetspensionsförsäkringen är tydlig: man arbetar antingen som anställd eller som företagare.

Direktör Janne Makkula på Företagarna i Finland anser att plattformsarbete i hög grad handlar om likadana gigjobb som företagen genom tiderna har låtit göra. Det är bara redskapet med vilket uppdragstagare och uppdragsgivaren finner varandra som har förändrats i och med digitaliseringen.

– All lagstiftning behöver tolkas. Och det är alltid möjligt att överklaga beslut. Därför har vi domstolar, säger Makkula.

Inte många överklagar pensionsbeslut hos domstol

En del av besvären i arbetspensionsärenden kommer ända till försäkringsdomstolen. Försäkringsrättsdomaren Maija-Liisa Goebel berättar i Arbetspension att en dryg tiondel av de besvär i arbetspensionsärenden som kommer till domstolen leder till ett positivt avgörande för sökanden.

– Allmänt taget överklagar folk inte pensionsanstalternas beslut särskilt lätt. Mest överklagas det om man av någon orsak inte kommer i beskydd av det välfungerande systemet, säger Goebel.