Låga födelsetal är inte den enda orsaken till att pensionsutgifterna ökar och avgifterna höjs, utan livslängdsökningen har också en väsentlig inverkan.

Pensionsskyddscentralens (PSC) rapport åskådliggör hur den ökande förväntade livslängden påverkar finansieringen av pensionerna, pensionsförmånerna och pensionsåldern. I rapporten jämförs alternativa scenarier med PSC:s baskalkyl, som bygger på Statistikcentralens befolkningsprognos (2019).

År 2019 var den förväntade livslängden för män 79,2 år och för kvinnor 84,5 år. Om den förväntade livslängden hölls på sin nuvarande nivå, skulle det tryck att höja arbetspensionsavgiften (ArPL) som orsakas av låg nativitet försvinna nästan helt.

En avstannad livslängdsutveckling skulle sänka den hållbara nivån för arbetspensionsavgiften (ArPL) med två procentenheter till 25 procent, vilket är nära pensionsavgiftens nuvarande nivå. Med hållbar nivå avses en sådan nivå på ArPL-avgiften med vilken de framtida pensionsutgifterna kan finansieras.

Det är emellertid realististiskt att vänta sig att den förväntade livslängden ökar också i fortsättningen, men kanske inte lika snabbt som man tidigare antagit.

– I befolkningsprognoserna har det antagits att den förväntade livslängden fortsättningsvis kommer att öka snabbt. De senaste årens erfarenheter i andra industriländer och den pågående coronapandemin väcker dock frågor om hur länge den positiva utvecklingen kan fortgå. Därför är det också motiverat att studera alternativa utvecklingsgångar, säger direktör Jaakko Kiander på Pensionsskyddscentralen.

Finlands uppskattning högst bland länderna i jämförelsen

Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos, som utgör grunden för PSC:s baskalkyl, antas finländarnas förväntade livslängd öka klart kraftigare än i jämförelseländerna (bl.a. Tyskland, Sverige) på lång sikt. Endast i Norges prognos är den förväntade livslängdens ökningstakt i samma klass som Finlands.

I Eurostats prognos (Europop2019) antas det att skillnaderna i förväntad livslängd mellan EU-medlemsländerna kommer att krympa. I länder där den förväntade livslängden är högre än genomsnittet, såsom Finland, förväntas ökningen vara långsammare än genomsnittet och i länder där den förväntade livslängden är lägre väntas den öka snabbare än genomsnittet.

År 2070 är finländarnas förväntade livslängd mer än 90 år, enligt Statistikcentralens prognos. Enligt Eurostats prognos skulle den däremot vara något över 88 år, dvs. ca två år mindre. Enligt båda prognoserna minskar skillnaden mellan könen, men försvinner inte helt.

Fram till år 2070 antas männens förväntade livslängd öka med ca 10 år (till 89 år) och kvinnornas ca 7 år (till 91,5 år) enligt den finländska uppskattningen. Motsvarande siffror i Eurostats prognos är ca 86 för män och 90,5 för kvinnor.

– Statistikcentralens prognos är mer optimistisk än de andra europeiska ländernas och Eurostats. Dödligheten bland den finländska befolkningen förutspås minska fortsättningsvis som den gjort efter slutet av 1980-talet i Finland, säger matematiker Tuija Nopola på Pensionsskyddscentralen.

Kortare livslängd betyder lägre pensionsålder

I arbetspensionssystemet finns två automatiska anpassningsmekanismer som beaktar förändringarna i den förväntade livslängden: Livslängdskoefficienten anpassar arbetspensionernas nivå till den ökande livslängden. Den lägsta pensionsåldern har också knutits till den förväntade livslängden.

På grund av dessa skulle en sådan utveckling som Eurostat förutspår minska trycket att höja arbetspensionsavgiften endast litet. Däremot skulle pensionerna vara större och den lägsta pensionsåldern lägre än enligt baskalkylen.

Enligt PSC:s baskalkyl är den lägsta pensionsåldern för personer födda år 2000 68 år och två månader. Med en dödlighetsutveckling som följer Eurostats prognos skulle den vara 67 år och 7 månader, dvs. sju månader lägre. 

I baskalkylen sjunker medelpensionen i förhållande till medelförtjänsten från nuvarande nivå (52 %) med ca tio procentenheter till 43 procent fram till år 2070. Denna nedgång beror bl.a. på livslängdskoefficientens inverkan. Enligt Eurostats dödlighetsantagande är sänkningen något mindre, till 44 procent.

Publikation:

Kuolevuuden kehityksen vaikutuksia eläkejärjestelmään. Eläketurvakeskuksen raportteja 2/2021