Fem gemensamma drag hos dem som lever länge som ålderspensionärer
En gift, frisk, förvärvsarbetande kvinna med goda inkomster får sannolikt ålderspension under en längre tid än andra. Den högsta risken att dö har män som fått sjukpension före ålderspensionen och har låga inkomster, visar Pensionsskyddscentralens undersökning.
Kön, civilstånd, hälsa, arbetslivsstatus och levnadsstandard förutspår livslängden som ålderspensionär.Det framgår av en undersökning som bygger på Pensionsskyddscentralens registermaterial.
I undersökningen studerades dödligheten bland Finlands största årskull, de som föddes år 1947, under åren 2007–2020. Resultaten är medeltal: det finns stora individuella variationer inom grupperna i fråga om livslängd och hälsa.
Kvinnor lever sannolikt längre som ålderspensionärer än män. Kvinnornas proportionella dödsrisk under observationstiden var hälften (55 %) mindre än männens.
Civilståndet ser också ut att förutspå pensionärstidens längd. Frånskilda hade en 60 procent högre proportionell dödsrisk än gifta. Bland ogifta var motsvarande siffra 70 procent. En studie av utbildningsnivåerna ger vid handen att de som endast har grundläggande utbildning har en högre proportionell dödsrisk än de som har utbildning på mellanstadiet.
Överlevnadssannolikheten hänger också ihop med den månatliga pensionens storlek. Den minsta proportionella dödsrisken har de som hör till den högsta pensionskvartilen. Resultatet är inte överraskande. Sambandet mellan hälsoskillnader och inkomstnivå är känt från många undersökningar.
– Höginkomsttagare lever i genomsnitt längre än andra. Det finns emellertid stor individuell spridning inom grupperna. Med pensionsförsäkringen säkerställs att var och en har en tryggad utkomst livet ut oberoende av livslängd, säger specialsakkunnige Niko Väänänen på Pensionsskyddscentralen.
Sjukpensionärer har redan sämre hälsa
Alla som är födda år 1947 har redan gått i ålderspension. Längs vilken väg en person går i ålderspension har ett tydligt samband med sannolikheten att personen lever länge.
Den högsta dödsrisken hade de som fått sjukpension före ålderspensionen. Risken accentueras i synnerhet bland män. Resultatet är inte överraskande: för att få sjukpension måste man ha nedsatt arbetsoförmåga, som ofta är en följd av försämrad hälsa.
De som hade gått i ålderspension efter deltidspension hade en större sannolikhet att leva längre än de som gått direkt i ålderspension. De som hade fått deltidspension hade minskat sin arbetsbörda i slutet av yrkesbanan. De hade också haft en stabil arbetsmarknadsställning, vilket kan vara en delförklaring till den lägre dödsrisken.
– I välbärgade samhällen finns det möjligheter och många goda orsaker att lägga ner mycket resurser på hälsovården. Livet är värdefullt, och hälsovård förlänger det. När människorna har en bättre hälsa är också sjukpensionsfallen färre, säger Väänänen.
Så här gjordes undersökningen Eläkkeelle siirtyminen ja kuolevuus (Pensionsövergång och dödlighet):
- pensionsslagens och bakgrundsvariablernas samband med dödligheten bland födelseårskullen 1947 under åren 2007–2020 utreddes
- variablernas samband med dödligheten studerades genom en Kaplan-Meier-kurva och Cox regression
- bakgrundsvariablerna var pensionsslag, kön, ålder vid pensioneringen, civilstånd, utbildning, långtidssjukdomar, långvarig arbetslöshet och intjänad pension
- faktorerna standardiserades så att det gick att plocka fram enskilda variablers inverkan på dödligheten.
Publikation:
Eläkkeelle siirtyminen ja kuolevuus. Eläketurvakeskuksen raportteja 8/2021.
Foto: Katri Lehtola
