Arbetspensionsindikatorerna: pensionernas värde överstiger pensionstillgångarna mångfaldigt
Arbetspensionerna har en enorm betydelse för samhällsekonomin och medborgarnas inkomster. Men värdet av de intjänade arbetspensionerna överstiger arbetspensionstillgångarna mångfaldigt. För att pensionerna ska kunna tryggas måste systemet tidvis förnyas. Pensionernas värde är också känsligt för den antagna räntan.
Hur ser arbetspensionernas nuvarande tillstånd ut? Och framtiden? Goda svar finns i den förnyade rapporten Työeläkeindikaattorit 2024 (Arbetspensionsindikatorerna 2024), som sammanställer centrala uppgifter om arbetslivslängden och om finansieringen av pensionerna och pensionernas tillräcklighet.
Just nu förs förhandlingar om en arbetspensionsreform, så indikatorer som beskriver finansieringen av pensionerna och deras tillräcklighet är särskilt aktuella. Den årliga publikationen för beslutsfattare, pensionsexperter och medier har nu omarbetats både visuellt och innehållsmässigt. Vi gick igenom huvudpunkterna i rapporten med direktör Allan Paldanius och ställde några frågor om indikatorerna.
Vi börjar med de goda nyheterna. En central arbetspensionsindikator, pensioneringsåldern, har redan länge utvecklats i en god riktning. År 2023 var den förväntade pensioneringsåldern 62,8 år, en ökning med över ett halvt år från året innan. Vad berättar det om?
– Det berättar att den nedre åldersgränsen för ålderspension har höjts och om att finländarna arbetar längre i slutet av sin yrkesbana. Den positiva utvecklingen har främjats av det långvariga goda sysselsättningsläget för de äldre på arbetsmarknaden. Äldre personer klarar sig bättre på arbetsmarknaden än tidigare, sysselsättningsgraden bland 60–64-åringar steg till nytt rekord i fjol. Det finns skäl att vara nöjd med detta.
Även utvecklingen av arbetspensionstillgångarna ser positiv ut. Systemets tillgångar ökade i fjol med 12,5 miljarder euro och uppgick i slutet av 2023 till över 250 miljarder euro. Hurdana är finansieringsutsikterna för pensionerna?
– Arbetspensionstillgångarna ökar, men pensionernas finansieringsutsikter är starkt kopplade till förändringen i befolkningens försörjningskvot. Utvecklingen av försörjningskvoten påverkas särskilt av den snabbt sjunkande nativiteten och den ökade nettoinvandringen under de senaste åren. Det beror på den framtida utvecklingen av dessa faktorer hurdan deras samverkan på finansieringsutsikterna för pensionerna blir. Förbättrad placeringsavkastning kan kompensera en svag utveckling av dessa faktorer, en del av pensionskostnaderna kan finansieras med avkastningen.
Av arbetspensionsindikatorerna framgår att kapitalvärdet av de intjänade pensionsrättigheterna är större än tillgångarna. Vad betyder det?
– Med pensionernas kapitalvärde avses det belopp som jämte avkastning skulle räcka till för att bekosta de intjänade pensionerna. En del av det finansieras med fonder och placeringsintäkter, men största delen av kostnaderna faller på arbetsgivare och arbetstagare som årliga pensionsavgifter. Det har en enorm betydelse för samhällsekonomin och människornas inkomster. Men för att trygga detta penningflöde måste pensionssystemet med jämna mellanrum reformeras. Dessutom finns det skäl att beakta att pensionernas kapitalvärde är känsligt för den antagna räntan. Förändringen av den ränta som använts vid beräkningen inverkar mycket på kapitalvärdet.
Och pensionstagarna? Ett centralt mål för pensionspolitiken är att arbetspensionerna ska vara tillräckliga – vad säger indikatorerna om det?
– Den genomsnittliga totalpensionen har ökat stadigt under de senaste tio åren. Förra året var den redan nästan 2 000 euro i månaden. Samtidigt har ålderspensionens förhållande till inkomstnivån hållits konstant. Pensionssystemet fyller sin grundläggande funktion, dvs. ger pensionärerna en skälig utkomst och ger också skydd mot inflationen.
Läs mer:
