Allt färre finländare sjukpensioneras
Antalet finländare som årligen sjukpensioneras har varit relativt stabilt under 2020-talet. År 2024 minskade antalet något och var statistikhistoriens minsta. Uppgifterna framgår i Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik.
År 2024 sjukpensionerades 17 500 personer från arbetspensionssystemet i Finland, en minskning med en procent från året innan.
Antalet personer som sjukpensioneras har varit på nästan samma nivå under det innevarande årtiondet, men på lång sikt har det skett stora förändringar i antalet.
Bakom förändringen ligger flera orsaker, varav en är befolkningens åldersstruktur.
– Ännu i början av årtusendet pensionerades många från de stora åldersklasserna med sjukpension. Nu är de ålderspensionerade och sjukpensionering sker från mindre åldersklasser, säger statistikplanerare Joonas Hautamäki.
Förändringen i befolkningsstrukturen syns särskilt i hur befolkningen i medelåldern pensioneras. När det gäller denna arbetskraft under 60 år har antalet personer som sjukpensioneras klart halverats på 2000-talet.
– En så här stor förändring gör för sin del så att det totala antalet blir mindre. I fjol sjukpensionerades faktiskt rekordfå finländare. Skillnaden till de senaste åren är dock liten.
Statistiken visar dock på en vändning: i gruppen över 60 år har det årliga antalet personer som sjukpensioneras börjat öka. En central orsak till detta är höjningen av åldersgränsen för ålderspension.
– I fjol sjukpensionerades över 6 900 personer äldre än 60 år. Antalet har ökat med 50 procentenheter från år 2017. Av dem som i fjol fyllde 63 år pensionerades ett par tusen med sjukpension. Tidigare skulle de ha beviljats ålderspension, säger Joonas Hautamäki.
Orsaken till arbetsoförmåga är fortfarande samma sjukdomar
Enligt PSC:s statistik beror cirka var tredje sjukpension på en sjukdom i rörelseorganen. Nästan lika många sjukpensioner beviljas på grund av psykiska sjukdomar.
I fjol sjukpensionerades nästan 5 800 personer på grund av sjukdomar i rörelseorganen. På grund av psykisk ohälsa sjukpensionerades nära 5 500 personer.
Risken för arbetsoförmåga har halverats
När antalet personer som sjukpensionerats ställs i relation till den arbetspensionsförsäkrade befolkningen, får man sjukpensionsfrekvensen. Den åldersstandardiserade frekvensen eliminerar effekten av förändringen i åldersstrukturen och mäter på så sätt bättre risken för att bli arbetsoförmögen under olika år.
Mätaren visar att risken för arbetsoförmåga har minskat sedan millennieskiftet.
– Ännu i början av 2000-talet var sjukpensionsfrekvensen över en procent bland den förvärvsarbetande befolkningen. Nu har risken för arbetsoförmåga halverats. Arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder har alltså förbättrats klart, säger utvecklingschef Jari Kannisto.
Granskningen av diagnoser visar på stora skillnader i de sjukdomar som leder till arbetsoförmåga i olika åldrar. Finländarna insjuknar ganska jämnt i psykiska störningar oberoende av ålder. Däremot är andra sjukdomar vanligare i de äldsta åldersgrupperna.
– Även om psykisk ohälsa hos unga är ett betydligt problem, är det inte något som syns speciellt märkbart i arbetspensionsstatistiken. Många unga insjuknar redan före övergången till arbetslivet och hinner inte alls få fäste i arbetslivet. Risken för att personer i arbetslivet insjuknar i psykiska ohälsa är 1–2 procent för alla under 60 år.
Bildens data i statistikdatabasen
Läs mer
