63-åringarnas sysselsättningsgrad nästan fördubblats
Höjningen av pensionsåldern har klart senarelagt pensionsövergångarna och avslutandet av arbetet. Den har bland annat höjt sysselsättningsgraden för 63-åringar till nära 60 procent. Före 2017 års pensionsreform var sysselsättningsgraden 34 procent.
Finländarnas arbete efter 63 års ålder har ökat betydligt. Det har varit ett av de centrala målen för 2017 års pensionsreform.
Sysselsättningsgraden för personer över 60 års ålder har ökat i alla åldersgrupper sedan år 2017. I fjol närmade sig sysselsättningsgraden för 63-åringar redan nästan 60 procent – före pensionsreformen var den 34 procent. Ökningen har varit stor även för 64- och 65-åringar. Sysselsättningsgraden för 64-åringar ökade i fjol till över 40 procent, jämfört med 26 procent år 2016.
– Den goda utvecklingen syns i pensionsstatistiken. Den väsentliga frågan är om finländarna som närmar sig pensionsåldern fortsätter att arbeta mellan den gamla och den nya pensionsåldern, och så ser det ut, konstaterar PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto.
Innan pensionsåldern höjdes inträffade kulmen för pensionsövergångar när 63 års ålder uppnåddes. Nu har flera åldersklassers kulmen flyttats i takt med att pensionsåldern stigit med tre, sex och nio månader. Toppen för dem födda 1958 låg exakt vid 64 års ålder och vidare för dem födda 1959 fanns den vid 64 år och 3 månader.
I fjol gick största delen av dem som ålderspensionerades i pension i 64–65 års ålder.
Höjningen av pensionsåldern minskar antalet förvärvsarbetande endast litet
Höjningen av pensionsåldern har klart senarelagt pensionsövergångarna och också avslutandet av arbetet.
– Samtidigt som pensionsövergångarna senarelagts har största delen av dem som arbetat fortsatt att arbeta åtminstone till den nya lägsta pensionsåldern, säger Jari Kannisto.
Av dem födda år 1954 slutade 60 procent att arbeta inom ett år från att 63 års ålder uppnåddes. Däremot av dem födda år 1958 slutade endast 7 procent att arbeta inom ett år från att 63 års ålder uppnåddes och för dem födda år 1959 var siffran 8 procent.
– Grovt kan man säga att ett uppskov på tre månader av pensionsåldern minskar antalet personer som arbetar i åldersklassen med bara en dryg procentenhet.
Allas arbetsförmåga räcker inte till den nya pensionsåldern
Höjningen av lägsta pensionsåldern har också ökat sjukpensionering i åldersgrupperna som består av dem över 60 års ålder.
– Allas arbetsförmåga räcker kanske inte till den nya pensionsåldern, utan de ansöker om sjukpension redan före det. Om pensionsåldern skenar i väg långt bort och det finns problem med att orka, ansöker man om sjukpension redan flera år före pensionsåldern, säger Kannisto.
De arbetslösas antal nära pensionsåldern har hållit sig på samma nivå och höjningen av pensionsåldern ser inte ut att ha förändrat situationen.
Publikationen: Muuttuva vanhuuseläkeikä: ikärajamuutosten seurantatilasto 2023. Eläketurvakeskuksen tilastoja 14/2024 (Julkari.fi) (Uppföljningsstatistik av ändringarna av lägsta pensionsålder)
Läs mer:
