Behövs arbetslivspensionen? Så här ser OECD på saken
Pensionsåldrarna höjs i Europa. I många europeiska länder finns det ändå personer som får gå i pension tidigare än andra. De beviljas arbetslivspension på grund av tungt arbete. Behövs en sådan pensionsform?
För att kunna besvara frågan är det bäst att börja med att helt läroboksmässigt repetera målen för socialförsäkringen. Socialförsäkringen finns till som skydd mot olika risker. Ålderspensionen försäkrar inkomsten livet ut, fast man har slutat arbeta. Invalidpensionen är en försäkring mot risken att förlora arbetsförmågan och sjukförsäkringen mot hälsoproblem. Men mot vilken social risk försäkrar arbetslivspensionen?
Frågan är inte helt ur luften tagen och har på senare tid dryftats på flera håll. På Pensionsstiftelseföreningens seminarium våren 2023 ansåg pensionsförsäkringsbolaget Varmas vd Risto Murto att arbetslivspensionen kunde avskaffas eller slås samman med någon annan pensionsform.
Arbetslivspensionen har också diskuterats av Mika Vidlund och Peter Lindström på Pensionsskyddscentralen. I en artikel i tidskriften Talous & Yhteiskunta ställde de sommaren 2023 frågan varför det i Norden har införts arbetslivspensioner samtidigt som pensionsåldrarna har höjts. Också OEDC har nyligen utrett arbetslivspensionens betydelse. Alla dessa ger en god anledning att ta en närmare titt på om arbetslivspension behövs.
Liten roll som en del av den breda socialförsäkringen
Det stämmer att tungt arbete vid första ögonkastet inte känns som en fråga för pensionsförsäkringen. Traditionellt har pension förknippats med ålderdom eller arbetsoförmåga. Att arbetet varit tungt kan inte avhjälpas i efterskott. För individen skulle det vara bättre om arbetsuppgifterna gjordes mindre tunga under yrkesbanan. På arbetsplatserna kan man påverka arbetsredskapen och -miljön så att arbetet blir mindre slitsamt och tungt.
Ett annat sätt är att förbättra lönen så att tunga arbetsuppgifter gottgörs i lönen och den vägen också i pensionens storlek. Högre inkomster och pension skulle vara en ersättning för att man utsätter sig för hälsorisker. Med åldern försvagas vissa förmågor, och man klarar inte längre av alla arbetsuppgifter. Åtminstone inte lika bra. I sådana fall är omskolning under yrkesbanan rätt alternativ i stället för arbetslivspension.
Enligt OECD:s nya rapport Pensions at a Glance 2023 motiveras arbetslivspensioner egentligen inte av tungt arbete i sig, utan av följden av vissa arbetsuppgifter. Följden är nämligen svagare hälsa. Det finns ingen egen socialförsäkring mot den risken. Invalidpension finns som en försäkring mot arbetsoförmåga, inte mot arbetsuppgifternas fördröjda inverkan på hälsan. I det hänseendet anser också OECD att arbetslivspension kan ha något slags kompletterande uppgift vid sidan av invalidpensioner. Det finns ingen försäkring med tanke på kortare förväntad livslängd.
Trubbigt verktyg
Historiskt sett har en del yrkesgrupper eller branscher haft lägre pensionsåldrar i Europa. Under de senaste årtiondena har sådana arrangemang avskaffats. Det har ofta varit svårt, eftersom arbetstagarna har betraktat den lägre pensionsåldern som en uppnådd fördel.
Det har jag också personligen sett. I december var jag i Montenegro för att hjälpa till med utvecklingen av arbetslivspensionspraxisen i landet. Där hade ett liknande arrangemang som vår arbetslivspension blivit en mindre träffsäker förmån. Ca fyra procent av arbetstagarna, mest män, hade sådant arbete som berättigade till den. Endast en del av dem hade så tunga arbetsförhållanden att de kan antas påverka hälsan. Lägre pensionsålder hade inom många branscher blivit en uppnådd förmån som försvarades passionerat. Ur det här perspektivet utgör arbetslivspensionen inte en försäkring mot en viss social risk.
Arrangemang som berör vissa yrkesbeteckningar, branscher eller arbetsplatser är ganska trubbiga verktyg. En viss yrkesbeteckning eller bransch är inte alltid en bra beskrivning på arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena. Därför bör arbetslivspensionen utgå från detaljerade beskrivningar av arbetsuppgifter som definierats som tunga. Forskning visar att vissa arbetsuppgifter har konstaterats ha en försämrande inverkan på hälsan. Ibland är effekten fördröjd.
Lönsamt att satsa på förebyggande
Som namnet säger, uppkommer orsaken till arbetslivspensionen redan under tiden i arbetslivet. Det finns en bred palett av sätt att förebygga behovet av arbetslivspension. Egentligen kan man säga att ju sämre ställt det är med säkerheten i arbetet och arbetshälsan, desto större är behovet av arbetslivspension. Det bästa sättet att förebygga arbetslivspensioner är därför arbetarskydd och minskning av hälsoriskerna kring arbetsuppgifterna. I Finland har det gjorts mycket på det här området, och det finns allt skäl att jobba vidare. Även OECD ser att det är mer ändamålsenligt att satsa på arbetstagarens arbetsmiljö, hälsa och arbetsförmåga än på pensionsförmåner.
Svaret på frågan i rubriken är alltså ja, om man tolkar OECD:s sätt att närma sig den. Men om man satsar på ett gott arbetsliv hålls behovet av arbetslivspensioner litet.
Källor:
Eläkesäätiöyhdistyksen seminaarissa maalattiin isoa kuvaa 29.6.2023
OECD (2023), Pensions at a Glance 2023
Väänänen, Niko (2015), Onko työuraeläkkeitä muualla? Eläketurvakeskuksen katsauksia 02/2015
Arbetslivspension efter en lång tid i ansträngande och slitsamt arbete Arbetspension.fi
